Ja det är nog ingen dum idé Backe!! tror tyvärr det har blivit för mycket viltdoft och kontakter ihop med mig.. men vet inte om det är så. sen är det nog en mognadprocess med.. men tror jag ska släppa henne om jag vet att älg/gris ligger.. har iaf fått en kalv att jaga på nu så hoppas på det kan bli en för henne.. är inte lätt med det söket bara "/

alltid positivt med folks tankar också.. Skoj att folk engagerar sig

Hade samma broblem med min karelare. Gick jag sakta så var han inom 100m och när jag satte mig så la han sig vid mig vilket han ännu oxå gör. Blev less på söket en dag och skulle till bilen började gå fortare då fick hunden upp söket till 300m och idag ligger söket på ca600m räcker för mig på små marker. Kan ju vara värt å testa. Han är 5år idag och var 1,5 när detta hände.

okej.. hur fort gick du då? gick du lite snabbare då och sen stannade emellanåt eller? kom 300 meters söket första gången du börja gå snabbare

Har du facebook Janne?

Gick ganska fort propparna hade ju brunit. Jo de kom direkt annars hade jag aldrig märkt de. Facebook vad är de (skämt) nej har inte de. Kan ju vara värt å testa gå fort så hunden hamnar bakom dig ett par gånger och testa sen å stanna när hunden söker ut.

okej.. får väll testa att öka tempot nån gång och se vad som får henne att söka ut mest.. hur var den om du släppte den på nått nytt spår eller när den kände nått i den åldern? vad den som min? att den bara stack ungefär lika med va söket var?

Gå fort(små spring) när du har hunden inom 100 m(ibland kanske terrängen är jobbig osv, men försök att hålla tempo när det går iaf). Stå still om hon ger sig iväg på längre turer, Stå still om du ser att hon vinddrar eller går på spår. Man kan också varva högt tempo(med mycket knak och brak) med att "smyga" fram. På så sätt kan det hända ni går på en älg..... (Ålgkontakter kan i sig göra att hon tycker det är roligt med älg. Om älgar är roliga så kan det bli så att hon verkligen vill hitta älg och på så sätt få bättre sök...)

Hittar du ett spår som hunden går i men släpper, fortsätt i spåret även om hunden kommit in och "går fot" med dig. Följ spåret så länge det är möjligt tex till gränsen. Om hon har upptag men släpper. Gå till upptagsplatsen och fortsätt i spåren så länge det är möjligt. Om inte annat för att det är inte ovanligt att älgen stannar inom 2-300 m efter att hunden släppt. Då kan du iaf få en till älgkontakt även om älgen är på tå och inte kommer att ställa sig när ni går på igen.

Du kan även testa att släppa hunden samtidigt som du passröjer och hugger ved till passet. Håller du på nog länge att hunden blir uttråkad så kanske den ger sig iväg en bit. Framför allt om den hör dig och känner sig säker på vart du är. (Vissa hundar bäddar ner sig och stannar på plats hela dagen, men det kan vara värt att prova) Med lite tur lockar olivet kring passet in någon älg som är nyfiken på vad du gör......

Bra tips här tycker.. har aldrig tänk i dom banorna.. Man låser sig själv lite, men får ta och testa detta.. Vi har varit ute väldigt mycket men mest tagit det lugnt.. blandat mellan att bara sitta, vilket genererar att hon bara lägger sig eller bara sitter och spanar.. och ibland smyger jag framåt och nån gång då och då kan hon dra 100 meter men i planteringar är det alltid sämre.. Men får ta och testa lite.. sen ska hon nog mogna med.. intresset verkar starkt så länge jag inte är för långt bort "/

Men tack för tipsen..

Glöm inte att berätta hur det går om du testar något av dom nya infallsvinklarna

När han var ca 14månader gammal så släppte jag honom på en älg som stod å käka på en äng fast stånd på 400m i 30 min och sen en förflytning på ca 2km å fast i 2timmar tills jag visla bort han vid 1 på natten jobb nästa dag kl6. Han kunde följa spår i 1,5km första hösten. Söket är det enda jag kan klaga på. Nu har han ett förföljande på ca 3km nu ibland upp till 7-8 när han har en bra dag. Så han har funkat sen han var unghund.

hejsan! vet att det finns mycket folk här med olika ställande hundar som kan har nått intressant att säga, då jag har en karelar tik på 14 månader som inte söker ut för 5 öre.. Sen jag fick henne har vi varit i skogen riktigt mycket. i perioder har vi varit ute varje eller varannan dag.. så skogstid har hon verkligen fått och hon blir helt galen när man säger "ska vi åka till skogen" hon har skällt älg ett antal gånger.. allt från bara några minuter till 35 minuter en gång, fast med stöd från mig då upptagen blir på runt 100 meter ifrån mig... även kört henne i hägn där hon funka väldigt bra faktiskt.. Men nu till frågan. varför söker hon inte ut? hon verkar ha ett jävla intresse och har spårat fram till 2 älgar som vi fått avfånga och hon har luggat som tusan i dom.. och går jag i lina så blir hon som ett monster och vill iväg om vi går på nya älgspår, men släpper jag henne då så drar hon max 100 meter och sen kommer tillbaka.. hör hon att eller ser hon djuret kan hon dra nästan 200 meter men sen vänder hon om det inte stannat inom synhåll för henne.. och söket ligger bara mellan 20-60 meter.. vad ska man göra? jag har suttit ett antal gånger och tjurat i 3,5-4 timmar utan att hon ger sig av mer än 30-40 meter.. och ibland lägger hon sig bara brevid mig.. har spårat rätt mycket i lina när hon va lite mindre så vet inte om detta har förstört söket? fundera på att bo i skogen ett par dagar och sova i tält och låta hunden va lös bara haha.. vet liksom inte vad som hjälper.. en del säger att det kommer, men tycker hon har fått så sjukt många timmar i skogen nu så tycker hon borde sticka ett par hundra meter iaf.. vore trevligt om nån kan berätta lite som haft samma problem där det blev bra till slut eller hur ni gjorde.. om det finns några knep eller om det går att påverka över huvud taget.. släppa med nån annan hund har en del pratat om, men jag vet inte.. känns som hon har ett jävla intresse och är väldigt lyhörd så hade hon bara vågat söka och va för sig själv så hade det nog kunnat bli bra.. Skriv gärna vad ni tänker.. MVH Patrik

Hej Patrik.

Har för tillfället fyra karelare som samtliga är helt och fullständigt olika, både till jaktsätt och förföljande.

Tror du ska ta det lite lugnt just nu,, för något säger mig att din hund ev kan vara i den såk "spökåldern"

Just omkring 12-18> mån så kan allt jaktligt kunnande vara som bortblåst, hunden kan bete sig så som den vore rätt för allt.

Har varit med där hundar inte vågat alt velat gå in i vissa rum i huset alt hundgården, trots att den normalt älskar att vara inne eller i hundgården.

Så ta det lugnt detta stadie går över..

//B

när hon var runt 7-8 månader så såg man att hon kände nått i vind och då kunde hon dra 150-200 meter kanske.. men det senaste halvåret så står hon mest och tittar däråt det luktar.. hon vågar liksom inte sticka fastän man pushar på henne.. hon springer fram 50 meter och luktar högt i vind men sticker inte längre som hon gjorde när hon va mindre.. hur är söket hos dina? har du nån tik?

Däremot är hon ju överladdad när det ska spåras i koppel eller lugga i döda älgar.. Det är skumt iaf.

när hon var runt 7-8 månader så såg man att hon kände nått i vind och då kunde hon dra 150-200 meter kanske.. men det senaste halvåret så står hon mest och tittar däråt det luktar.. hon vågar liksom inte sticka fastän man pushar på henne.. hon springer fram 50 meter och luktar högt i vind men sticker inte längre som hon gjorde när hon va mindre.. hur är söket hos dina? har du nån tik?

Hej Patrik.

Jodå jag har tikar,samtliga fyra är just tikar.

När valpen är mellan 6-12 mån så är den liksom odödlig på något sätt, huvudet sitter liksom på mera som en prydnad, och innehållet är som ett geléhallon.

När sedan detta såk "stadie" går över så kan det ibland få märkliga följder, ja ungefär som det du beskriver.

Det är tämligen vanligt att man då tror att hunden fått stryk/nära döden upplevelse av någon sur älg alt vildsvin om dessa finns där du jagar?

Så bida din tid, för hunden växer in i uppgiften med tiden.

Det sämsta du kan göra att att tvinga hunden på uppgifter som den inte vill vara med om just nu.

Som sagt detta går över, ta nu tillfället i ackt och befäst ett bra spårarbete samt samarbete i spårlina!

För där ska du sedan börja med hunden när spök-perioden är över..

Att planlöst släppa hunden är felväg för unghunden..

//B

okej.. finns du på facebook så det går att diskutera mer? vart kommer dina hundar ifrån? men du tycker inte jag ska släppa henne nu då eller? har fått en kalv att gå själv på nu så tänkte ju vara ute på helgerna framöver nu.. hon älskar ju att komma ut..

Var ute du! Hunden tar inte skada av att vara på skogen.

Om björnhunden har rätt, så räkna inte med några toppjobb. Älghundar brukar ha en period då dom är helt orädda, en när dom blir rädda och sedan förnuftiga. Jag har Jämte och den orädda perioden brukar vara typ 3-6 mån. 6-9 är dom mer skraj. Men det är också väldigt indivudellt. Karelare kanske är senare.

Men jag är övertygad om att om du är på skogen och hunden är rädd, så ger den sig inte in i situationer den är rädd för. Du stärker bara bara hunden inför framtiden. Den kommer att känna sig mer och mer bekväm i skogen ju mer den får vara ute. Oavsett om den leker med pinnar eller jobbar med älg....

Som sagt är den "spökis" förvänta dig inga stordåd.....

okej.. finns du på facebook så det går att diskutera mer? vart kommer dina hundar ifrån? men du tycker inte jag ska släppa henne nu då eller? har fått en kalv att gå själv på nu så tänkte ju vara ute på helgerna framöver nu.. hon älskar ju att komma ut..

Hej &

Nej jag finns inte i socialamedia.

Tyvärr är så alldaglig och tråkig så det finns inte så mycket att skriva om...

Tillbringar dagarna i skogen just nu, det är min vardag..

Till hunden.

Den visar dig tämligen tydligt att skogen/älgar mm är lite läskigt just nu.

Ska du plocka ner den/de kalvar du har så gör det med omdöme,, d v s försök att ta dig så nära som möjligt innan du släpper.

Hunden behöver allt stöd den kan få just nu, och bli inte förvåndad om den nu även visar ett visst/större mått av skottberördhet

Och vad du än gör så behåll humöret upp och var vansinnig positiv, även om hunden gör bort situationen för dig..

Behöver du mera hjälp så skicka PM

Lycka till Patrik.

Jag har visserligen finnspetsar så vet inte hur väl man kan jämföra dem med denna ras.

Min tror är att söket måste finnas i hunden är inne på min femte finne nu och har haft hela spektrat på sök trots att alla jagats in på samma sätt

Sedan tror jag ivern att åka till skogs,spåra,ragga mm inte har någon koppling till hundens jaktlust, fjäder brukar jag kalla det hundar som gör allt för att finna och ställa vilt.

Springer tills tassarna ramlar av i skare kämpar med tungan hängande i backen då det är varmt helt enkelt hundar som aldrig ger upp. Hos dessa individer finns allt från dem som skriker i bilen på väg på jakt och försöker äta upp skjutet vilt till dem som är helt likgiltiga för detsamma det jag försöker få fram är att det inte finns någon koppling på dessa bitar.

Du verkar fått en förarbunden hund har du tur är den omogen så fortsätt nöta i skogen det finns nog inga knep att förändra dem radikalt, kolla så att hunden fattat att spåra igen dig så kanske rädslan att tappa husse minskar med tiden.

Lycka Till

Okej Lars.. jag nöter på iaf

Björnhunden- hej! var ute igår.. rätt som det va kände hon en älg när hon va 50 meter framför mig.. hon stod bara och tittade där åt.. sen satte hon sig och titta rakt in där den stod nånstans.. jag var kvar på platsen och efter en kvart typ så sprang hon in i det lite tätare ifrån hygget och då hörde jag hur det brakade till.. såg aldrig älgen men hon förföljde den ca 850 meter.. så långt har hon aldrig hängt på innan så det var ju roligt.. så jävla synd att den inte stanna bara hon betér sig som vanligt i skogen. får sina ryck och springer som en idiot i cirklar haha. men just när hon känner älg eller så, så vågar hon inte riktigt springa in.. men det släpper väll.. är just söket som är det jobbiga.. att hon inte söker ut.. stöter hon på nån traktorväg i skogen så kan hon springa på den ca 200 meter,, så det beror så mycket på terängen

okej.. Ja man får väll hoppas det.. verkar inte va så vanligt ändå kanske att hundar söker ut dåligt? hade varit skoj och hört om någon haft en hund med samma sök där det ändrades med tiden.. tycker man hör att antingen söker dom eller så gör dom det inte..

Jag har en munster med exakt samma problem, hon går ut sisådär 50-100 m sen är det bra. Och det är likadant för mig hon stannar upp kommer tillbaka och ser ut att undra ska du inte följa med och jaga husse. Poletten har ju inte fallit ner det fattar jag. Jag har också provat "sitta stubbetaktiken " med mindre lyckat resultat. Problemet är väl att hon är för bunden till mig och att hon måste fatta vad vi håller på med.....Annars är hon en härlig hund,,,,Hade du prövat henne i grishägn ? I så fall hur var resultatet där.....Skallar hon duktigt de gånger hon får tag på vil ?

Jag har alltså inget recept utan försöker till varje pris hitta en lösning.....

ja jag har testat henne i grishägn.. då jobbade hon bra och självständigt.. vet inte vad man ska göra för att få henne att söka ut.. tror hon känner sig otrygg.. när hon rymmer ibland så kan hon va på gatan här hemma och runt på gräsmattorna 200 meter bort i timmar om det är så.. men i skogen ska hon besöka mig hela tiden.. kan springa 30 meter för att sedan vända och komma till mig igen.. blir inte klok på det.. ska ta med henne nån heldag på nån liten liten sjö och bara fiska och grilla och låta henne va lös..

Jag har en wachtel med bra jaktlust som gärna söker ut hyffsat bra numera när hon är över 2 år, innan var det dåligt sök. Har alltid henne lös när jag är ute och pysslar med annat, typ isfiske, passröjning, grillning mm. Hon går ALDRIG nånstans om inte jag går med, typ vid jakt och jag går sakta fram genom såten. Tror inte det funkar att vara ute en heldag och hoppas hon ska gå iväg. Fortsätt jaga på och hoppas att det blir bättre med tiden.

Hade samma problem med min ungtik... det kommer nog med tiden ska du se, bara du är noga med att vänta på samma plats där hon lämmnade dig. och så måste man ha tålamod och visa att man är glad och nöjd för om du går och surar så märker hunden det och blir lite "orolig".. men jag skulle nog inte rekomendera att ha så bråttom att släppa med en annan hund för då är risken stor att hon lär sig att springa dit när någon annan älghund skäller. hon är ju ganska ung ännu.. om hon inte blir bättre efter något år kanske man får ta till andra metoder.. men enligt vad du skrivit så låter det ju som hon skulle ha ett jävla intresse så det är nog bara att kämpa på!! Men det är jävla viktigt att man faktist sitter och väntar på samma plats där hunden såg dig senast. annars är risken stor att du stryper söket..

hejsan! vet att det finns mycket folk här med olika ställande hundar som kan har nått intressant att säga, då jag har en karelar tik på 14 månader som inte söker ut för 5 öre.. Sen jag fick henne har vi varit i skogen riktigt mycket. i perioder har vi varit ute varje eller varannan dag.. så skogstid har hon verkligen fått och hon blir helt galen när man säger "ska vi åka till skogen" hon har skällt älg ett antal gånger.. allt från bara några minuter till 35 minuter en gång, fast med stöd från mig då upptagen blir på runt 100 meter ifrån mig... även kört henne i hägn där hon funka väldigt bra faktiskt.. Men nu till frågan. varför söker hon inte ut? hon verkar ha ett jävla intresse och har spårat fram till 2 älgar som vi fått avfånga och hon har luggat som tusan i dom.. och går jag i lina så blir hon som ett monster och vill iväg om vi går på nya älgspår, men släpper jag henne då så drar hon max 100 meter och sen kommer tillbaka.. hör hon att eller ser hon djuret kan hon dra nästan 200 meter men sen vänder hon om det inte stannat inom synhåll för henne.. och söket ligger bara mellan 20-60 meter.. vad ska man göra? jag har suttit ett antal gånger och tjurat i 3,5-4 timmar utan att hon ger sig av mer än 30-40 meter.. och ibland lägger hon sig bara brevid mig.. har spårat rätt mycket i lina när hon va lite mindre så vet inte om detta har förstört söket? fundera på att bo i skogen ett par dagar och sova i tält och låta hunden va lös bara haha.. vet liksom inte vad som hjälper.. en del säger att det kommer, men tycker hon har fått så sjukt många timmar i skogen nu så tycker hon borde sticka ett par hundra meter iaf.. vore trevligt om nån kan berätta lite som haft samma problem där det blev bra till slut eller hur ni gjorde.. om det finns några knep eller om det går att påverka över huvud taget.. släppa med nån annan hund har en del pratat om, men jag vet inte.. känns som hon har ett jävla intresse och är väldigt lyhörd så hade hon bara vågat söka och va för sig själv så hade det nog kunnat bli bra.. Skriv gärna vad ni tänker.. MVH Patrik

Hej. Liknande beteende hade jag på en gråtik som betedde sig så. Jag lämnade iväg henne till en kompis som jagade med henne. Helt plötsligt vad det inte fokus på att vara tillsammans i skogen utan att jaga. Ett par år senare tog jag an en tik som oxå var en stövelvärmare. Det löste sig oxå efter ett tag. Har fått för mig att poletten har lite svårt att trilla ner på hundar som är starkt präglade på husse/matte och då lägger fokus på att "vara tillsammans" i skogen. Genom att bryta med en främmad förare kan man med lite tur få poletten att trilla ner snabbare.