Tjena

Kanske anses som en dum fråga men jag är väldigt grön och ny på det här.

Om man står på passet och ett vilt dyker upp, ex Rådjur. Om man är minsta osäker på att det är ett bra skott skall man hellre låta bli eller ta skottet. Kan anses som en självklar fråga för vissa. Men jag vill ändå kasta ut frågan. Själv hade jag låtit bli att ta skottet, men hur resonerar "rutinerade" jägare?

Tack

Är man osäker så är man, det drabbar även rutinerade jägare, den stora skillnaden i fråga om det är läge eller inte läge ligger oftast i insikten i den egna förmågan för dagen och presentationen i pass, svaret kommer oftast snabbare och utan eftertanke när man jagat en längre tid alt jagat mycket på kort tid, allt för att ha erfarenheten som grund för avgörandet./Christian

det är som christian skriver, är du minsta osäker så kommer du automatiskt att avstå skott. Sen med åren som du jagar så kommer du bli säkrare och säkrare i olika lägen (ex tät skog, sly etc) och kommer då att ha en annan syn på det. Men det är alltid bra att gå efter magkänslan, och det är ALLTID bättre att avstå skott. Ett oavlossat skott är ett skott du aldrig behöver ångra.

det är som christian skriver, är du minsta osäker så kommer du automatiskt att avstå skott. Sen med åren som du jagar så kommer du bli säkrare och säkrare i olika lägen (ex tät skog, sly etc) och kommer då att ha en annan syn på det. Men det är alltid bra att gå efter magkänslan, och det är ALLTID bättre att avstå skott. Ett oavlossat skott är ett skott du aldrig behöver ångra.

Tack!

Men hur ser rutinerade jägare på det.. Dem blir inte "irriterade"?

En rutinerad jägare blir inte irriterad på ett icke avlossat skott.

Ett eftersök däremot kan skapa viss irritation eftersom det förstör en jaktdag eller till och med två i värsta fall!

Det är som sagt bättre att inte skjuta om man känner sig det minsta osäker på en bra träff som dödar villebrådet så snabbt som möjligt.

Som hundförare vill jag hellre jaga med hunden än att gå på eftersök. Att banda är inte lika roligt, tycker jag iaf!

En rutinerad jägare blir inte irriterad på ett icke avlossat skott.

Ett eftersök däremot kan skapa viss irritation eftersom det förstör en jaktdag eller till och med två i värsta fall!

Det är som sagt bättre att inte skjuta om man känner sig det minsta osäker på en bra träff som dödar villebrådet så snabbt som möjligt.

Som hundförare vill jag hellre jaga med hunden än att gå på eftersök. Att banda är inte lika roligt, tycker jag iaf!

Tack för bra svar!

Tack!

Men hur ser rutinerade jägare på det.. Dem blir inte "irriterade"?

Jo ibland men när man själv hållt på ett tag så märker man att de som blir arga är inte dom "rutinerade". Jag tänker att det är jag som ansvarar för skotten jag avlossar. Så kör du på din magkänsla jag tror att du tänker rätt :-)

Skickat från min LT26i via Tapatalk 2

Men hur ser rutinerade jägare på det.. Dem blir inte "irriterade"?

Det finns ingen "rutinerad jägare" eller någon annan som har rätt att klandra dig för att du inte sköt. De var inte på plats och i den situationen du var. Därför borde de inte uttala sig öht om det var bra eller dåligt. Jag tycker nog att det automatiskt är bra om man inte sköt - då är ju ingen skada skedd liksom.

Tycker en av de största grejerna med att jaga är att man kan bli överlistad av viltet gång på gång. En lyckad jaktdag för mig behöver inte betyda att man skjutit. Det kan vara att det var många djur på passet eller att man såg djur över huvud taget, spännande situationer eller att det var väldigt nära att man kom till skottläge.

Jo ibland men när man själv hållt på ett tag så märker man att de som blir arga är inte dom "rutinerade". Jag tänker att det är jag som ansvarar för skotten jag avlossar. Så kör du på din magkänsla jag tror att du tänker rätt :-)

Skickat från min LT26i via Tapatalk 2

Tackar!

Tycker en av de största grejerna med att jaga är att man kan bli överlistad av viltet gång på gång. En lyckad jaktdag för mig behöver inte betyda att man skjutit. Det kan vara att det var många djur på passet eller att man såg djur över huvud taget, spännande situationer eller att det var väldigt nära att man kom till skottläge.

Intressant inlägg.. Tack!

Tack!

Men hur ser rutinerade jägare på det.. Dem blir inte "irriterade"?

Visst finns det puckon som blir irriterarde. Och vissa av dessa kallar sig själv rutinerade. Men jag kallar dom inte det.

Bara att du tar upp frågan här visar att du har alla möjligheter att bli en rutinerad jägare. För dom som skjuter på allt som rör sig i skogen försvinner oftas därifrån tämligen fort.

Klart man blir lite irriterad (på sig själv eller på djuret) men man vet ju också att det var rätt beslut. Kommer ofta på mig själv med att tänka "djuret kunde väl för fasen ha gått på den sidan busken istället" MEN det är ju detta som är tjusningen med jakten, att pulsen går upp lite och att man aldrig riktigt vet.

Hade själv en gris på 30 meter i helgen, dock på fel sida passet. Den smög undan drevet igenom ett kärr med buskar o sly. Följde den med bössan men tyckte inte riktigt den gick fri från riset. Irriterad? Ja det är klart. Ångrar att jag inte sköt? Nej, definitivt inte. Det kommer fler grisar..

Skulle aldrig få för mig att bli sur på nån annan för att dom inte skjuter. Man vet bäst själv om man kan eller inte..

Ett dåligt skott förstör snabbt resten av jaktdagen och kanske även natten efter... för hela jaktlaget, potentiellt. Ingen rutinerad klandrar den som avstår från sådant; det tjänar alla på. Nya tag, kort sagt.

Med ökande rutin kommer man snabbare att kunna avgöra vad som är ett bra läge, och vad som inte är det. Man kan dock ganska enkelt snabba på den processen, genom att när man står på pass tänka igenom tänkbara situationer innan viltet dyker upp. Memorera helt enkelt in var du har kulfång och inte, var det finns sly ivägen osv samtidigt som du tänker dig in att det kommer vilt i pass från olika håll. Du kommer då att kunna fokusera på resternade detaljer vilket gör att du snabbare kommer till skott, eller väljer att avstå. Du kommer att komma till avslut, respektive känna dig säker på att det var rätt att avstå, betydligt oftare på detta sätt.

Jag har jagat ca 2 år och har släppt djur otal gånger vid det här laget. Jag hade säkert kunnat tagit skott mot några av dem. Men allt går så snabbt då det är hundar iblandat och då släpper jag hellre av ovan nämnda skäl. Ex på situatione där jag släppt i år:

1) Står på ett bakpass. Har en massa gräs samt en kulle framför mig. Drevet går norr om kullen. På ett ögonblick kommer ett vildsvin, går snabbt, över kullen och ner i gräset. I ryggmärgen tänker jag, stort djur, ser inte om det är sugga som har ett koppel kultingar efter sig eller en galt. När jag bestämt att djuret är ensamt och en galt så är det nere i höga gräset, har då korset på kroppen men mycket gräs i vägen. Det hela tar ca 10 sekunder och han passerar mig på 30 meter. Läxan är; oklart kön, det går snabbt, sidoskott löpande, skjuter inte. En som skjutit 100 vildsvin kanske hade tagit skott i det läget.

2) Står på ett generalpass inne i skogen. Har klart för mig avstånd och kulfång. Kommer 2 dovhjortar i full galopp, hind och hjort med hund efter sig. Lägger an och oskärar, har en lucka mellan träden men inget kulfång just där för det kommer upp på en liten höjd....släpper. Hade jag chansat lite och tagit skottet någon sekund innan mellan två träd hade kulfång funnits.

3) Pyrschar och ser 3 rådjur beta på ett fält. Avstånd 165 m (lasermäter). På det avståndet känns träffytan liten och jag saknar bra stöd. Försöker göra en ansmygning och kommer fram till ca 140 m. De står kvar. Tar stöd mot trädet jag står bakom, bra i höjd men rör mig i sida och känner att detta kan bli skott för långt bak. Tänker att jag sätter mig på huk i stället. Då blir jag upptäckt. Voff, voff och de drar iväg.

4) Står på ett hygge och i torn med under utsikt åt alla håll. Hundjakt. Kommer en kapital kronhjort längs en granridå i lugnt trav med hunden ca 100 m efter. Världens chans men inge fritt skottfält....pulsen stiger...hjorten drar in bakom en kulle så jag ser den inte. Stannar där några sekunder. Har bra stöd, avstånd ca 140 m till kullen. Tänker att nu smäller det om den kommer ut med sidan mot. Då vinklar den upp och går ut med rumpan mot mig och hunden närmar sig. Har några sekunder på att bedöma om jag ska skjuta den i nacken, på 140 m. För mig var valet givet, avstår men någon annan kanske hade tagit skott.

5) Står på ett vägpass och ut kommer en älg, horn, räknar taggar snabbt. 4 st. (Min 5 skulle det vara) Avstånd ca 80 meter. Jag står nära min bil. Älgen ser inte glad ut och går emot mig med sänkt krona och jag står där med bössan anlagd och den verkar morsk. Den närmar sig men jag kan ju inte skjuta pga fel antal taggar. När den är på 20 meter ropar jag och försöker störa den. Den stannar upp och höjer huvudet förvånat och drar sedan rakt in i skogen. Ropar på radion för att varsko passgrannar att inte skjuta.

6) Står på en kulle med perfekt kulfång, en kamrat trycker vilt och ut framför mig kommer 1 dovhind. Det är dock bara 30 meter och jag har en luck på 10 meter. Är beredd när hon kommer, visslar och försöker få stopp men det går åt helvete för fort och jag släpper. 1 minut senare kommer en dovhjort med spetshorn och ställer sig i luckan med sidan emot. Pang tänker jag eftersom det är under brunsten. Tillfälligheter...ja!

Vad har jag skjutit på då i år? Två rävar, 1 med bra stöd 50 m och 1 med 20 m rakt framifrån utan stöd, bra dödande träffar, 1 råbock liggandes på en sten och perfekt skott på 130 m, ett gäng måsar på åtel med 22:an, några kråkfåglar (råka, skata och kaja) med hagel under gåsjakt (gässen slog inte).

Jaktsituationerna har varit desto fler och man blir erfarenheter rikare varje gång. Så mitt tips är att släppa när du är minsta osäker.

Visst finns det puckon som blir irriterarde. Och vissa av dessa kallar sig själv rutinerade. Men jag kallar dom inte det.

Bara att du tar upp frågan här visar att du har alla möjligheter att bli en rutinerad jägare. För dom som skjuter på allt som rör sig i skogen försvinner oftas därifrån tämligen fort.

Tackar för bra svar!

Klart man blir lite irriterad (på sig själv eller på djuret) men man vet ju också att det var rätt beslut. Kommer ofta på mig själv med att tänka "djuret kunde väl för fasen ha gått på den sidan busken istället" MEN det är ju detta som är tjusningen med jakten, att pulsen går upp lite och att man aldrig riktigt vet.

Hade själv en gris på 30 meter i helgen, dock på fel sida passet. Den smög undan drevet igenom ett kärr med buskar o sly. Följde den med bössan men tyckte inte riktigt den gick fri från riset. Irriterad? Ja det är klart. Ångrar att jag inte sköt? Nej, definitivt inte. Det kommer fler grisar..

Skulle aldrig få för mig att bli sur på nån annan för att dom inte skjuter. Man vet bäst själv om man kan eller inte..

Det är riktigt bra för mig som inte är så rutinerad och väldigt ny på detta att få höra hur ni som jagar tänker! Skall bli riktigt intressant när jag själv hamnar i dessa olika situationer.

Jag har jagat ca 2 år och har släppt djur otal gånger vid det här laget. Jag hade säkert kunnat tagit skott mot några av dem. Men allt går så snabbt då det är hundar iblandat och då släpper jag hellre av ovan nämnda skäl. Ex på situatione där jag släppt i år:

1) Står på ett bakpass. Har en massa gräs samt en kulle framför mig. Drevet går norr om kullen. På ett ögonblick kommer ett vildsvin, går snabbt, över kullen och ner i gräset. I ryggmärgen tänker jag, stort djur, ser inte om det är sugga som har ett koppel kultingar efter sig eller en galt. När jag bestämt att djuret är ensamt och en galt så är det nere i höga gräset, har då korset på kroppen men mycket gräs i vägen. Det hela tar ca 10 sekunder och han passerar mig på 30 meter. Läxan är; oklart kön, det går snabbt, sidoskott löpande, skjuter inte. En som skjutit 100 vildsvin kanske hade tagit skott i det läget.

2) Står på ett generalpass inne i skogen. Har klart för mig avstånd och kulfång. Kommer 2 dovhjortar i full galopp, hind och hjort med hund efter sig. Lägger an och oskärar, har en lucka mellan träden men inget kulfång just där för det kommer upp på en liten höjd....släpper. Hade jag chansat lite och tagit skottet någon sekund innan mellan två träd hade kulfång funnits.

3) Pyrschar och ser 3 rådjur beta på ett fält. Avstånd 165 m (lasermäter). På det avståndet känns träffytan liten och jag saknar bra stöd. Försöker göra en ansmygning och kommer fram till ca 140 m. De står kvar. Tar stöd mot trädet jag står bakom, bra i höjd men rör mig i sida och känner att detta kan bli skott för långt bak. Tänker att jag sätter mig på huk i stället. Då blir jag upptäckt. Voff, voff och de drar iväg.

4) Står på ett hygge och i torn med under utsikt åt alla håll. Hundjakt. Kommer en kapital kronhjort längs en granridå i lugnt trav med hunden ca 100 m efter. Världens chans men inge fritt skottfält....pulsen stiger...hjorten drar in bakom en kulle så jag ser den inte. Stannar där några sekunder. Har bra stöd, avstånd ca 140 m till kullen. Tänker att nu smäller det om den kommer ut med sidan mot. Då vinklar den upp och går ut med rumpan mot mig och hunden närmar sig. Har några sekunder på att bedöma om jag ska skjuta den i nacken, på 140 m. För mig var valet givet, avstår men någon annan kanske hade tagit skott.

5) Står på ett vägpass och ut kommer en älg, horn, räknar taggar snabbt. 4 st. (Min 5 skulle det vara) Avstånd ca 80 meter. Jag står nära min bil. Älgen ser inte glad ut och går emot mig med sänkt krona och jag står där med bössan anlagd och den verkar morsk. Den närmar sig men jag kan ju inte skjuta pga fel antal taggar. När den är på 20 meter ropar jag och försöker störa den. Den stannar upp och höjer huvudet förvånat och drar sedan rakt in i skogen. Ropar på radion för att varsko passgrannar att inte skjuta.

6) Står på en kulle med perfekt kulfång, en kamrat trycker vilt och ut framför mig kommer 1 dovhind. Det är dock bara 30 meter och jag har en luck på 10 meter. Är beredd när hon kommer, visslar och försöker få stopp men det går åt helvete för fort och jag släpper. 1 minut senare kommer en dovhjort med spetshorn och ställer sig i luckan med sidan emot. Pang tänker jag eftersom det är under brunsten. Tillfälligheter...ja!

Vad har jag skjutit på då i år? Två rävar, 1 med bra stöd 50 m och 1 med 20 m rakt framifrån utan stöd, bra dödande träffar, 1 råbock liggandes på en sten och perfekt skott på 130 m, ett gäng måsar på åtel med 22:an, några kråkfåglar (råka, skata och kaja) med hagel under gåsjakt (gässen slog inte).

Jaktsituationerna har varit desto fler och man blir erfarenheter rikare varje gång. Så mitt tips är att släppa när du är minsta osäker.

Jag tackar otroligt mycket för dessa exempel, riktigt matnyttig information att läsa. Känns som att man får jaga med "sunt förnuft" och inte oroa sig över att folk blir irriterade. Dessa situationer du förklarar här har gett mig mer kött på benen och bugar och bockar för detta.

Tack Kalleanka70!

Då finns det väl en följdfråga i denna tråden.

Innan man sätter sig på pass eller dylikt vad kan man tänka på när man skall som några ovan nämner, reka platsen?

Självklart kan man väl försöka föreställa sig vart viltet kan komma ifrån och olika skjutgränser, men finns det något mer?

/ Ivrig att lära sig

Förbjuden skottriktning, kulfång, vägar och stigar där det med större sannolikhet kan komma folk, sly som kan vara i vägen, troliga platser där viltet dyker upp, träd som kan komma i vägen i en sving, gränser för när du ska ha lossat ett eventuellt skott, kan du se om det kommer fler djur bakom ett uppdykande djur...

Notera även tydliga märken i terrängen, som du snabbt relaterar till efter att ha tagit ett skott. Det kan vara förvånansvärt svårt att finna skottplatsen, och man missar oftast i djupled. Ta alltid för vana att direkt efter att ha lossat sista skottet ta ögonmärke på var djuret var när du sköt skottet/skotten. Memorera detta noga innan du lämnar passet.

Kolla förstoringen på kikaren. Har glömt det några gånger och på 50 m ser man inte mycket med 10 x ;-), göra provanläggningar, kolla spåren, djurstigar etc, kulfång, bestämma var du ska skjuta och ha koll på passgrannar. Sedan lyssna och var beredd, har hänt att jag facebookat när det varit lugnt och vips har man djur i pass. Dumt och onödigt :-). Häller du upp en kopp kaffe så kan du också räkna med djur, precis när du skruvar på locket ;-)

Du skall självfallet aldrig ta skott du känner dig osäker, låt magkänslan bestämma!

Men för allt i världen, träna mkt med bössan och försök lära dig dina begränsningar och jaga så mkt som möjligt så du får vanan inne så att säga.

Ingen skall kunna bli irriterad på en nybakad jägare eller en nybörjare som endast praktiserat jakten några år, men att jaga med nån som jagat 20-30år å aldrig skjuter oavsett tillfälle tack vare att hen aldrig övat ett xtra skott med bössan är inte så roligt jämnt det heller..framför allt om man håller på att jaga in unghundar.

Själva blev vi av med en herre detta året som inte avlossat ett skott(möjligtvis 5 på papper per år) på 10år oavsett drev eller pursch och det kan jag tycka var mindre roligt när terrien var ung.

Men som sagt, vårda dina skott på viltet !

Då finns det väl en följdfråga i denna tråden.

/ Ivrig att lära sig

Outdoorsman sammanfattade det bra. Men han glömde en viktig sak.

Du måste kolla efter en bra och säker plats att ställa ner kaffekoppen på.

För jakt innebär så väldigt mycket mera än att skjuta. Det viktigaste är att njuta

Förbjuden skottriktning, kulfång, vägar och stigar där det med större sannolikhet kan komma folk, sly som kan vara i vägen, troliga platser där viltet dyker upp, träd som kan komma i vägen i en sving, gränser för när du ska ha lossat ett eventuellt skott, kan du se om det kommer fler djur bakom ett uppdykande djur...

Notera även tydliga märken i terrängen, som du snabbt relaterar till efter att ha tagit ett skott. Det kan vara förvånansvärt svårt att finna skottplatsen, och man missar oftast i djupled. Ta alltid för vana att direkt efter att ha lossat sista skottet ta ögonmärke på var djuret var när du sköt skottet/skotten. Memorera detta noga innan du lämnar passet.

Stort tack för bra tips!

Instämmer med strävhår. Riktig "effektivitet" när det gäller att inte gräma sig eller ställa till med elände är att planera noga innan skott, och träna så att man verkligen kan utnyttja chanserna. När du blivit rutinerad ska du vara skottberedd när bssan når axeln, dvs du ska veta om du kan lossa skottet direkt eller inte. Kan du det, efter att mentalt ha gått igenom alla checker, så gör du det. Ett säkert sätt att skjuta väldigt få vilt är att lära in beteendet att man vill lägga an, följa viltet, tänka tanken om jag skjuter nu så hade det gått bra, och nu... och sedan är djuret ur pass. Planera innan, träna på att ta snabba skott när allt känns rätt (älgbana är inte rätt test på detta) och du kommer snabbt nå en nivå där du tar väl avvägda skott och sällan svävar i tvivel om du tog rätt beslut eller inte.