Hoppa till innehåll
View in the app

A better way to browse. Learn more.

Jaktsidan

A full-screen app on your home screen with push notifications, badges and more.

To install this app on iOS and iPadOS
  1. Tap the Share icon in Safari
  2. Scroll the menu and tap Add to Home Screen.
  3. Tap Add in the top-right corner.
To install this app on Android
  1. Tap the 3-dot menu (⋮) in the top-right corner of the browser.
  2. Tap Add to Home screen or Install app.
  3. Confirm by tapping Install.

Sommarläsning, Eftersöksberättelser!

Featured Replies

Publicerat

Jaha!  ;D

Tycker det är ganska lungt på forumet så jag tänkte bidra med lite sommarläsning för er som inte ligger o lapar sol o dricker svalt...  8)

Satt o läste i gamla sparade anteckningar jag har som jag skirvit på annat rent eftersöksforum.

Plockade ut lite godbitar.

Håll till godo med det är långt och mer finns om det är av intresset förståss.. 

Kan nämna att Disa var min förra jycke som var en Münstertik.

Gazza är en korthårs vorsther och lever än och har en kull valpar leveransklara.. 2 hanar kvar 

MvJH

NS

------------------------------------------------

Ruskigt eftersök på råbock som kunde kostat jyckarna livet...

Jagade idag..

I första såten stod inget, men när jag kom fram till en av passkyttarna och vi skulle avbryta så drog wachetlvalpen iväg utanför såten. upptaget kom lite som en överraskning, märkte inte att jycken stack:-)

Snabbt ut på radion och sa att killarna kunde stå kvar, tur var det nog för drevet vek in i såten och drevdjuret gick på en skytt.

jycken la precis av innan skotten kom. Bocken kom i sakta mak förmodligen var det därför killen sköt så pass illa. Första skottet rusade bocken och killen drog på det andra, efter ca 40 m stannade den, men när han fumlade med nya patroner så guppade den iväg och såg väldigt pigg ut. Som ni kanske vet så kan det bli problem med träffarna när man börjar "sikta" som med ett kulvapen med en hagelbössa, troligen var det det som var felet.

Nu var det till och ringa till grannen för bocken var med all säkerhet inne i deras mark eller i nästa.

Ligger flera markgränser med typ 200-300 meters mellanrum.

Fick lov att ställa ut passkyttar på grannens väg och efter ca 45 min var vi färdiga till att gå på spåret.

Egentligen ska man givetvis vänta längre men när marken ser ut som den gör med en körväg på varje markbit så var det inga bekymer med att ställa ut passkyttar, dessutom hade vi med de 2 jyckar som nog är av de bättre som finns i kommunen.

På skottplats fanns lite snitthår och efter 15 m började blod synas, men inga större mängder.

Efter ca 300 m markerade Disa (Münstern) att bocken låg i ett litet kärr som avgränsades av en stenmur bakom en bondgård.

Korthårsvorstehr Gazza kopplades loss o även hon stod, lossade även Disa. hörde då på radion att killen som stod närmast hörde oss. Jag skrek PASS OPP Jag har släppt hundarna. Killen var inte mer än 40 m från oss ute på grusvägen.

Manade på hundarna och de blev ett jäkla liv, bocken for ur den lilla tätningen på 10 kvadratmeter som låg intill muren.

Båda hundarna var hack i häl, rätt mot skytten på vägen. Jag ser bakifrån hur rådjuret når vägen och från min position ser det ut som om de nästan är ikapp.

Precis när jag skriker "AKTA HUNDARNA" smäller 2 snabba skott........

Där jag står ser jag bara krutrök och svansen av en hund i bråkdelen av en sekund. allt blir tyst.....

Känner paniken, jävlar, jävlar han sköt bägge hundarn for det igenom skallen.

Rusade ut på vägen och killen sa det är ingen fara bocken ligger här o hundarna är ok, sa han.

Jag var rätt upprörd och frågade hur f-n han kunde skjuta i det läget.

Han förklarade att det var gott om luft mellan bocken och hundarna och det är ju fullt möjligt. Han stod ju betydligt bättre till än jag att bedömma detta.

Hans skott satt dessutom i huvudet och lite ner i halsen så han höll nog fram ordentligt.

Som jag tolkade det när vi flådde den så satt endas 2 hagel i rådjuret från de första 2 skotten, ett i ljumsken och ett högt i magen under sadeln.

Allt gick som tur va vägen men sån panik har jag aldrig känt innan och det var ingen trevlig upplevelse det kan jag försäkra.

Sköt förresten själv ett kidde senare på eftermiddagen.

-------------------------------------------------------------------------------

Gris påkörd kl 06,30 16 okt 2003.

Ringde runt lite för att få tag på nån ståndhund, gick desvärre inte

de flesta skulle vara med på den stora grisjakten som började idag.

Vi kom överens om att jag skulle spåra några hundra meter och om

grisen gått längre så skulle Calle med laikan komma.

Åkte ut och tittade på olycksplatsen, såg ut som grisen fått sig en

rejäl smäll.

Tog en funderare och körde sen upp till slakthuset och hämtade mina

bröder samt några andra gästjägare som samlats där.

Gick igenom läget och de drog iväg för att ställa sig i föpass.

Ville inte gärna gå in utan nån visste var jag höll hus m.m.

Tillbaks på olycksplatsen så ringde mobilen, fick beskedet att en

liten gris hade blivit påskjuten 07.15 i morse.

Sa att jag ringer senare, var ju lite upptagen just nu.

Satte Disa på spåret och det bar iväg. Efter 200 m brakade till

framför oss.

Hon tvärnitade och backade tillbaks till mig och satte sig.

Jag kopplade genast loss och sa, ta han då!

Hon försvann som en avlöning. Strax började hon skalla grovt.

Smög frammåt och lyckades stöta grisen som flyttade sig 15-20m.

Gjorde ett nytt försök och när jag kom in på 10 m så kom tiken fram

till mig och sen gick hon på nasssen igen. Hon jobbade väldigt bra,

tätt på grisen 2 m framför trynet.

Nu fick jag se bakdelen på grisen 5 m framför mig, hunden stod och

skällde nån meter till höger om grisen.

Siktade där jag tyckte bogen borde vara och tryckte av.

Nassen gick i backen och eftersöket var avlsutat.

Enda synliga skadorna var skrubbsår under ögat och sprucket rövhål.

När vi senare flådde och tog ur den så hade den omfattande inre

skador,men inget blod bland tarmar m.m. därimot en del maginnerhåll.

Den vägde nog 60-70 kilo.

Ok nu bar det iväg till skottplatsen på den lilla grisen.

Min ena bror hängde med.

Väl där fick jag reda på att skytten skjutit med 6,5X55 rakt

frammifrån på 30 m.

Sa till han att det var otroligt korkat att skjuta på en gris

frammifrån.

Satte Disa på spåret hon fick lite problem i början, det luktade nog

gris överallt efter 50 m såg jag en del blod och maginnerhåll.

Nu gick det som på räls ytterligare 200 m. Kom fram till ett brett

dike som jag knappt kom över (fick bygga en bro) på andra sidan var

det tätt, tätt med gran och annat bråte.

Släppte tiken, gick inte att ta sig fram med linan och chansen att

gisen levde var nog rätt stor.

80 meter framför oss började hon skälla, vi smög in och då såg jag

grisen i en liten 50 cm bred öppning 10 m fram i planteringen, men

Disa stod framför nasssen och det gick inte att komma till skott.

Grisen gjorde utfall och Disa retirerade. nu fick jag en chans och

klämde till.

Troligen träffade jag magen, grisen blev iallafall lite lugnare.

Killen som skadskjutit var med och satt 5 meter bakom mig. Jag

gjorde tecken till honom att ta min spårlina som jag hade i handen,

han vågade inte komma fram utan jag fick backa tillbaks till honom

för att ge killen linan, han var nog skiträdd:-))

Nu smög brossan runt mig till vänster och kom i en annan vinkel.

Han sa, kalla in hunden, gjorde så och brosan skjöt rätt in i en

jordklump som han trodde var grisen:-))

Lät jycken gå på igen.

Nu fick brossan spelet och sköt ytterligare ett skott, denna gång

mot grisen sen gick han fram och klämde 2 skott till, sista i nacken

på grisen när den försökte krypa undan.

Disa kom fram ur buskarna mot mig och kisade med ögonen, troligen

hade hon fått krutgas i dem.

Blev lite sur på brosan och kallar honom numera mr Parkinsson...

han har helt klart okontrollerade skakningar i skjutfingret ) han

får nog inte hänga med fler gånger..

Kl var nu 12 och grisen hade levt i nästan 5 timmar med tarmarna

hängande och kunde fortfarande försvara sig det var ändå bara en

liten rödbrun årsgris,Helt otroligt.

Första skottet hade nog gått något snett typ utanför bogen och fläkt

upp magen samt slagit av vänster bakben.

Frågan är om de kan använda köttet,var ju en del skotthål i den.

Vi stannade inte kvar för att kolla det så noga utan åkte direkt hem

och fortsatte med älgjakten.

-----------------------------------------------------------

26 aug 2003

Var på ytterrligare ett eftersök på rådjur i dag som de hade skjutit

på igår kväll och även spårat en bit med en tax. En hel del blod men

inget annat.

Nu till problemet. Min gammeltik har åkt på fjällsemester med ripjakt

tillsammans med en polare. Kunde inte själv hänga med trist..

Så nån spår hund har jag inte för tilfället.

Det hade provades med taxen nu på morgonen oxå utan resultat.

Jag o Gassa (korthårsvorstern som jag lånar ibland)och en polare med

spårtränad wachtel åkte dit i eftermiddags nästan 24 timmar efter

skott.

Wachteln hade mycket stora problem med spåret trots att det fanns en

del blod. Kan tänkas att det var för mycket med ytterligare en jycke

som gick i koppel bakom och att det spårats med en annan hund två ggr

innan vi kom dit.

Efter flera omtag och spårande på friska djur så gick vi över till

att spåra för hand.

Verkade som bocken lullat omkring lite planlöst i tätningarna, såg

flera legor som den stötts upp ur av föregående ekipage.

Vi tänkte ge upp men jag sa då att vi har en liten chans om vi kommer

så långt att vi har ogått spår framför oss Då kan jag släppa Gassa

och kanske vi har sån tur så hon får kontakt med den.

Tankarna for runt i skallen, kunde det vara ett köttsår eller annan

lättare skada. Färgen på blodet såg sånt ut,men det stämde inte om

man ser till hur den rört sig.

Verkade som om den bara förflyttat sig undan taxen och sedan stannat

och lagt sig igen och igen.

Spårningen för hand var jäkligt svårt, men vi lyckades iallafall

komma fram dit där de slutat på morgonen.

Nu kopplade jag loss Gassa och hon försvann direkt iofs inte så

konstigt sikten var knapp, ungefär så att sticker man fram handen så

ser man den inte.

Efter nån minut så hörs ett avgrundsvrål från gassa och drevet var i

full gång men avslutandes strax av bockens ågestskri.

La benen på ryggen och rusade efter och fann henne liggande med ett

perfekt grepp om struphuvudet på bocken som hade ena frambenet helt

avskjutet högt under bröstet. Knappast en skada som läker ut av sig

själv.

Fram me kniven och stack den omgående. Nu kändes det jäkligt bra!

Som man brukar säga, man ska inte ge sig i första taget.

Men det är klart med en bättre spårhund så hade vi sparat minst ett

par timmar. Men som den nu var så fanns inget annat att ta till.

-------------------------------------------------------------------

19 aug 2003

eftersök nu på tisdag förmiddag oxå..

De var egentligen inget svårt eftersök men gammtiken börja blir

ordentligt sliten.

3 timmar gammalt och 2,5 timmars ordentligt ösregn gjorde inte saken

så lätt.

Knapt märkbar reaktion på Disa när vi kom till skottplatsen, hon såg

helt enkelt ointresserad ut. syndes inget av värde i den höga

vegitationen men jag kunde se vilket håll bocken stuckit, på att

lövbuskarna låg lite böjda och att man kunde se flera blads undersida

om ni förstår hur jag menar.

Efter en bits tragglande och mycket ringningar så stannar tiken och

glor på mig och ser rätt nöjd ut...

Va f-n e de med dig tänkte jag, är det dags att pensionera dig

hundskrälle...

Hon gjorde det för hennes del klassiska, ruskade på sig och ansåg att

hon var färdig.

Hmm nånting är helt fel for det runt i skallen.

Tog hunden tillbaks till skottplats och började om.

Då lallade hon runt och hittade bland annat ett sorkbo...

Nu va jag riktigt sur i dubbel bemärkelse.

Röt till henne va f-n har du bocken då.

Hon kikade lite anklagande på mig och gick iväg samma runda som innan

då hon iallafall jobbade lite på spåret som jag tyckte.

Kom nu lite till vänster om där vi var innan och bakom granen som hon

stått och ruskat på sig låg bocken... jag kände mig lite dum helt

klart, men hur skulle jag kunna veta det jag har ju inget luktsinne.

Hon ansåg tydligen att hon hittat bocken och allt va färdigt men om

inte husse kunde se den så skiter väll hon i det.

------------------------------------------------------------------------

Aug 19, 2003

Längsta spårningen som jag gjort på just rådjur.

Hände sig som följer:

Wachtel unghunden reste och drev ett rådjur mot skytt som sköt en smäll med hagel. Enl. skytten så fortsatte jycken över vägen o ut ur ringen efter bocken.

Där jag stod i såten så hörde jag inte vart drevet gick. Men snart small ytterligare ett skott långt bort i slutet på skyttarna. Fick reda på över radion att ett rådjur kommit in utifrån och det var förmodligen samma djur som påskjutits innan med hagel.

Wachteln kom tyst i spåret efter 4-5 minuter och kopplades av sista skytten vilket givetvis var bra, den första killen var jag naturligtvis lite sur på.

Jag knallade ut till bilen och körde bort till sista skytten. På vägen snackade jag även med den första skytten som var ganska säker på att det var bom. första pipan hade klickat.

När så alla var utställda kring den bit som djuret var inne i så gick vi på med Disa i lina och Korthårsvorstehrn Gazza i koppel.

Spårade ca 400 m utan så mycket som minsta droppe blod, låg litet täcke av snö o frost o om där varit blod så hade jag helt säkert sett det. Släppte för säkerhetsskull Gazza o hon reste djuret och körde det ut ur såten i några minuter o kom sen tillbaka.

Djuret blev friskförklarat.

Under tiden som vi samlade ihop oss så gick en av mina bröder till platsen där första skottet fallit. Han gick in 40 m och fann blod, han sa över radion hur de var.

Jag svarade att det kan vara från jycken för hon blöder på höger framtass. Nä! fick jag till svar, inget blod i hundspåret men droppar där rådjuret gått.

Jaha! funderade jag.

Då måste unghunden bytt drevdjur på nått sätt.

Ny omställning och vi gick på enligt samma upplägg som tidigare.

Jodå här var det blod, inte så mycket men väldigt tydligt.

Efter 400 m så saktade djuret ner och hade stått still 3 ggr o virrat kring och då låg bloddropparna spritt i ca 50 cm radie. Som om det droppade från t.ex. huvudet.

Vi var nu mitt ute på ett stort hygge med knappt manshög sly, väldigt öppet och kuperat.

Där sa polaren, jag tittade upp och bocken låg 20 m framför oss och Disa nöp till o stod 1 m från den.

Bocken tittade bort från oss, vilket jag tyckte var märkligt. Den borde helt klart hört oss i det skarpa före som var.

Den är nog väldigt medtagen for det genom huvudet. Rörde mig försiktigt framåt för att komma närmare. Skulle inte bli så svårt att komma till skott om den far upp tänkte jag, hade fritt skjutfällt runt omkring. Då släppte min korkade medhjälpare Gazza….

Hon rusade fram och missade bocken med några m varpå den for upp och lyckades komma ur greppet som Gazza försökte få till. Skjuta var helt omöjligt, hundar i vägen. Drevet gick ut över hygget och bocken drog ifrån Gazza.

Tyckte fram kulsäkringen på drillingen och provade med kula när det skiljde 50 m mellan hund o bock. Slät bom! Rök till i backen bortanför djuret.

Jäklar vilken fart det gick i.

Drevet drog iväg långt bort och tonade så småningom bort i fjärran.

Släppte Disa o hon stack iväg i löpan och så även vi, så fort vi kunde springa.

Va f-n släppte du Gazza för sa jag till polaren. Jag hade ju lätt fått skott på bocken om den försökt sticka. Vet i f-n va jag tänkte på sa han, var helt säker på att hon skulle ta den. Han var mycket ångerfull. Hans agerande hade varit helt rätt om läget varit annorlunda, typ tät plantering

Nu hörde vi inte någon hund längre.

Lite villrådiga stannade vi o väntade. Efter en stund kom Disa tillbaka, hon hade inte varit i kontakt med rådjuret vad jag kunde se. Satte på spårlinan igen och kommenderade spår. Hon letade upp löpan och sen bar det iväg. Kom fram till en väg och polaren gick för att spåra av den så vi skulle veta om vi var på rätt spår. Jag fortsatte spåra, nu hade vi nog förflyttat oss minst 1 km från släpp. Kom över ytterligare en väg och några hundra meter från den så kom Gazza, snabb kontroll, hon var blodig på bog o hals. Ok nu visste jag att hon kommit ifatt och troligen avlivat bocken. Fortsatte spåra o lät Gazza gå fritt (hade inget koppel). Längre bort så reser hon ett annat rådjur och då blev det lite bekymmer med Disa, hon ville gärna sticka mot drevet. Sa åt henne o låta bli, men insåg snart att jag måste stanna. Gjorde så och när Gazza tystnat så fortsatte vi. Såg med jämna mellanrum en o annan blod droppe, men det var flera hundra m mellan dem.

Nu hörde jag på radion att en av jaktdeltagarna stod på en väg framför oss. Väldigt praktiskt, för när vi kom över den så tog han Gazza i koppel och följde med bakom mig.

Nu började jag tvivla på om vi skulle hitta bocken. Kunde verkligen vorstehrn hängt på så här långt? O hur pass friskt måste inte bocken varit?

Då syntes det i pudersnön att hunden varit ifatt och rivit ikull rådjuret.

Efter ytterligare 150 m låg den död.

När vi flådde bocken så fanns inga hagel vare sig i kroppen eller i halsen, Möjligtvis någonstans i huvudet. Kan ju tänkas att nåt stänkhagel gjort den döv eller förvirrad.

Men visst Gazza hade bitit den på några ställen, bla. i reven så det finns ju en möjlighet att något hagel träffat där. Typ i mellangärdet. Men skotthållet var inte mer än 8-10 m så då borde det gått igenom och synts på andra sidan.

När jag kollade kartan hemma så bör vi tillryggalagt minst 2,5 km från skottplats.

Har varit med om att spåra betydligt längre men aldrig på rådjur.

Kan ju nämna att de va lång o bära den bocken innan vi var ute på farbar väg igen.

--------------------------------------------------------------------------------

Radar paret Disa o Gazza har gjort det igen…

Minst 19 timmar efter att skytten brutit sitt ”eftersök” kom killarna dit.

All snö som hängt på träden har rasat ner dessutom har det som jag skrev innan regnat rejält hela natten och det gick inte att se vart spåret gick.

Disa sattes på spåret men hon hade ordentliga problem i planteringen.

Efter flera omtag så kom de ur tätningen och ut i storskog.

Nu gick det lite lättare men även där tappade hon och de gick tillbaka där de senast såg blod.

Några klövavtryck gick inte att se men ibland så syntes svaga märken av blod i snön som verifierade att Disa höll spåret.

Samtliga var tveksamma om utgången.

De beslöt att chansa o koppla loss Gazza som sökte fritt ikring Disa o förarna.

Tanken var att bocken inte gått så långt o jycken skulle få kontakt rätt snart.

Det visade sig vara fel.

Om det varit jag så skulle jag inte släppt avfångnings hunden innan kontakt men , men.

Efter 1,5 t spårning och en sträcka på ca 1 km så fick Gazza kontakt med bocken o drev den 200 m sen var det färdigt.

Bocken var träffad högt upp i frambenet precis under bröstet. 1 cm högre o kulan hade gått in i bröstkorgen.

Varför bocken gått så långt var först en gåta men sen när skytten berättade hur han pressat djuret med sin ”hand” spårning i minst 1 timme så var det inte så konstigt.

Hans taktik vid de eftersök han gjort innan med sin nu bortgångna tax var att trötta ut djuret så att det så småningom stannade o väntade in förföljarna. Det hade funkat många gånger förr sa han..

Nu i den spårsnö som var i lördags så tänkte han att det måste ju gå då med.

Han var mycket nära bocken vid ett flertal tillfällen, tex så kom han fram till en mycket tät självplanterad granhobbe. Typ 20 kvadrat meter och 1,5 m högt.

Där bocken krupit in.

För att slippa gå igenom så gick han runt men fann först inga utspår men, väl framme där han börjat cirkelrörelsen så hade bocken gått ut i hans fotspår.

Rent djurplågeri enligt mitt sätt att se det.

Men det var nog hans enda chans som läget var igår.

Det som känns j-kligt bra är att den olycklige skytten sitter i kretsens styrelse och har även hand om jägarexamens utbildningen m.m.

Inget ont om honom han är en utomordentlig reko kille.

Men som reklam för de hundar och förare som dock finns i kommunen är det extra roligt när ens jycke presterar nått vettigt

Publicerat

Skriv gärna mera!

Eftersök är spännande och krävande, körde själv en del eftersök för ca 15 år sen, dock mest trafikskadat och då blev det långspår ibland, på jakt har vi inte haft något på snart 15 år och det tycker jag är ett gott betyg.

Publicerat

Det var underhållande läsning sähär imellan allt som ska göras på huset.......

Micke

Publicerat
  • Författare

Hittade en liten frågesportgrej ang e-sök som även ligger ute på nätet på annan plats.

Ni som sett det innan vet ju svaret...

MvJh

NS

---------------------------------------------

2 djur kom löpande i pass hos skytt nr 1 han sköt med kula på det

mindre av djuren.

Det rusade runt i en båge och in i en plantering.

Efter 200 m kommer det fram till skytt nr 2 som hör rået stöna när

det är på väg fram i pass.

Han har drygt håll men förstår att det är skadat. Det "krummar"

säger han men som han tyckte så var alla benen hela. Han skjuter 2

hagel smällar varav ett var hel bom, det var han säker på men kan ha

träffat i första.

Hans pass granne såg djuret i, som han tyckte god fart, rusa ut i

vassen.

De kontrollerade skottplats hos skytt nr 2 och såg inget av värde

men i spåret innan hagelsmällarna var det lite blod.

När såten var avblåst så stack jag till skottplats nr 1 och fann

blod o rätt korta hår, (ca 1,5 cm)

Hittade även fett och någon liten bit, troligen sena men den var

inte speciellt seg utan gick lätt att dra sönder den. Efter en stund

fann jag även rörben.

Det som jag tyckte var lite märkligt var att det inte blödde

speciellt mycket.

Funderar på om det berodde på kylan som iofs inte var mer än -6.

De mesta sa att träffen från kulan satt i benet.

Men enl. de andra 2 som sett djuret så var benen hela.

Följde spåret en bit och såg då spår enl. teckning här brevid.

Brydde mig inte om att spåra genom planteringen utan gick runt till

skottplats nr 2.

Nu hade det gått ca 2 t från påskjutningen och förhålls skyttar var

utsatta.

Lät Disa spåra och korthårs vorstehrn Gazza gick i koppel bakom.

Första legan kom efter 20 m. (Skytt nr 2:s passgranne sa ju att

djuret rusat i god fart ut i vassen hmm..) efter ytterligare 60 m

såg jag djuret ligga i vassen men kunde inte skjuta för Disa var i

vägen. Var beredd o drog sakta Disa bakåt i spårlinan. Då far

rådjuret upp och vi ser endast huvudet i vassen när den flyr undan.

Jag och polarn slänger upp bössorna samtidigt och skjuter 4 skott,

djuret slår ihop i sista skottet.

Han såväl som jag höll nog för högt med tanke på att Disa var

nånstans framför oss o till vänster i linan. Var ingen större risk

för jycken men på nått sätt sitter det i ryggmärgen.

Kopplade loss Disa innan vi gick framåt och hon tog o höll fast rået

som fortfarande levde så jag fick avliva det,

Jag gjorde en liten felbedömning som nu såhär efteråt var en lärdom

som jag tänkte Ni kunde Fundera på.

Inte för att det hade någon praktisk betydelse för upplägget eller

utgången men i alla fall.

Var satt träffen av kulan??

Benträff är vi nog alla överens om men vilket??

album_pic.php?pic_id=3114

Det var lössnö så möjligheten att studera klövavtrycken fanns inte.

Endast spårstämplarnas inbördes turordning kan avgöra det.

Lägg inte för stor tilltro till de olika vittnen som sett djuret.

Tanken slog mig när jag såg var träffen satt.

Jag tänkte inte på det när jag studerade spåret.

Man lär sig nått nytt hela tiden

Publicerat
  • Författare

Plockade ut några storrys till men intresset verkar inte vara sådär våldsamt stort 

MvJh

NS

-----------------------------------

Påkörd galt!

Tog lite tid innan vi fan olycksplatsen, enl polisen så skedde

olyckan 2-300 meter efter en vägskylt intill en korsande grusväg.

Visade sig att det fans 2 byar med samma namn och där olyckan skett

Det var i Kronobergs län tillhör ett annat eftersöks område.

Men eftersom vi ändå var ute så körde vi dit och började leta bortom

skylten och några hundra meter innan också.

Tiken markerade i en korsning men hon fann inget utspår. Vi fortsatte

bort mot bilen och då kom en herre fram till oss och undrade va f-n

vi gjorde där. (det var markägaren)

När vi förklarat ärendet och att polisen blandat ihop byarna och

länen så blev han genast mycket gladare och sa att det stått en bil i

korsningen för 2 timmar sen där Disa markerat.

Samt att förra året kördes en gris på 500 meter innan skylten.

Vi gick dit och Disa markerade direkt, vi hittade glassplitter samt blod

och gris hår.

Tiken tog an spåret och 60 meter in låg en 60 kilos galt död.

Markägarn var tacksam och ringde dan efter och frågade om han kunde

nyttja våra tjänster någon annan gång ifall det skulle behövas (Han

tyckte det hela var proffsigt gjort)

Inte så spännande, men lärorikt ändå.

Vad lär man sig då?

Jo! Lita aldrig helt på vägbeskrivningar, man kan lätt uppfatta

varandra fel, ta gärna hjälp från de som bor i närheten. Nyttja

hunden till och finna platsen.

Att hon markerade var bilen stått var ju inte så konstigt förmodligen

lossnade blod, hår eller doftpartiklar när de parkerade för att ringa

polisen.

-----------------------------------

Grismassaker!

I natt ringde en av kontaktmännen och sa att en lastbil i hög fart

kört rätt in i en flock grisar.. Chaffisen vågade inte stanna utan

körde 200 m till och ringde polisen.

Enl chaffisen så kom den stora suggan över vägen oskadd och sen rända

han rätt in i högen med kultingar.

De var bråttom o komma till olycksplatsen eftersom ingen viste hur

det såg ut där..

Hoppade i kläder och in me hund+bössa i bilen och körde ut.

Huanimej va det såg ut på vägen, minst 3 kultingar i 15-20

kilosklassen låg spridda på körbanan.

"kontaktmannen" hade precis kommit och han såg flera par grisögon

blänka i billyset när han vände bilen, sa han.

Vi plockade undan det som låg på vägen och sen försökte vi reda ut om

det var någon mer som var skadad...

Detta var inte lätt, tog jycken och slog några ringar för och se om

hon markerade något.

Tiken markerade inslagen på ena sidan och endast där resterande grisar

gått vidare på den andra. Kunde inte se att någon mer var skadad men

det kan man ju inte veta säkert, tyvärr.. Lät tiken gå på utslagen

lös men hon kom tillbaka efter en bra stund.

Därefter bröt vi.

--------------------------

Unghundens första egna eftersök!

liten galt på 77 kg.

Gick alldeles förträffligt, inget svårt eftersök eller så men ändå j-

kligt kul för unghunden och mig.

Träff lite långt bak, fann en hel del lever och blod strax efter

skottplatts.

Då kom man å tänka på skräckhistorierna om grisar som levt 30 timmar

och fortfarande varit stridbara...

Jag hade varit i kontakt med en hundförare som har mer rutinerad

hund som skulle komma ut ifall grisen inte låg död inom några hundra

m.

Som väl var så låg den död efter 150 m.

Det var brorsan som skjutit och han brukar inte vara den som chansar

eller släpper iväg ett dåligt skott så min tanke var att detta nog

är en bra start för Allice som wachteln döpts till.

Är ändock lite orolig för hur det ska gå när hon väl kommer på

levande gris som försvarar sig. Hon är inte det minsta rädd för

nassarna, går på direkt skallar och har himla roligt med den döda

grisen.

Jag uppmuntrar givetvis inte hennes beteende men iofs avstyr jag det

inte heller. Är i lite konflikt på hur jag ska göra. Ignorera eller

säga till på skarpen?

Hon behöver helt klart få sig en lagom smäll så hon lär sig att det

kan göra "ont" om man inte passar sig.

Hur som så gick allt väl.

Hade en ung karelare med i bilen och han tyckte grisen var riktigt

läskig 

---------------------------------------------

Älgolycka!

kl 20,00 kördes en stor älg på starx utanför samhället.

Älgen sprang in i sidan på bilen som fick bucklad skärm och dörr.

Ringde in en ståndhund och åkte dit vid 21,30.

När vi hoppade ur bilen så ställde sig både min och ståndhunden å

vädrade norrut.

Lite märkligt för älgen skulle gått söderut.

Lite pudersnö hjälpte till och vi kunde konstatera att det varit ko

med kalv och ett vuxet djur på olycksplatsen.

Kon o kalven hade gått norrut och den andra vuxna gick söder ut

precis som chauffören sagt.

Lite hår var allt vi fann på vägen.

Började spåra på det ensamma djuret, efter 5-600 m fann vi en lega i

gles storstammig granskog strax intill en paralell asfaltsväg som

ofta används som promenadstråk.

Undersökte legan fanns inget av värde där. snön var bortsmält och

mossan hade frusit. troligen har någon stöt upp älgen innan vi kom

dit.

Fortsatte spåra ytterligare 500 m då kom vi ut på en stort äldre

hygge med mycket sly i lagom höjd för en älg.

Verkade nästan som om älgen gått o betat där. spåret vinklade hit o

dit över hygget.

I andra kanten så släppte vi ståndhunden.

Hon försvann. långt bort i fjärran hörde vi ett par skall.

sen var allt tyst. Tog upp pejlen fick in riktningen och började gå

däråt.

Efter en stund så försvann signalerna och vi var helt avhängda.

Frortsatte en bit åt det hållet vi haft signal innan. men ingenting

hördes.

Va f-n gör man? Väntade en god stund bortåt 1,5 t och sen började pejlen plippa

igen. Nu var tiken på väg tillbaka.

När vi kopplat så traskade vi tillbaks till bilen och nu var kl 12

Bytte batterier på pannlampan, och vi bestämde oss för att kolla hur

det stod till med kon o kalven.

Satte Disa på spåret och efter lite motgångar så kom vi i kontakt

med dem. Släppte ståndhunden igen och nu ställde hon dem 3-400 meter

framför oss.

Medans vi tog oss en funderare på hur vi skulle göra så han det gå

loss, Förflyttade sig en bit o sen var det ståndskall igen.

Efter ytterligare 20 minuter så blev det fullt sken söderut igen.

Efter nån halvtimme så kom jycken tillbaka igen.

Tog en bäring på var bilen stod och gick dit.

Nu var kl 02.30.

Vi beslutade att avbryta.

------------------------------------

Söndagskvällens jobb blev ett kontrollsök och ett dödsök.

Kontrollsöket var skjutet från ett torn som stod högt uppe på en brant

slänt bocken var ca 10 meter ut och 7 meter ner.

Hittade kulnerslaget på skottplatsen och där fanns inget att finna,

spårade även ca 100 meter.

Med sådana skottvinklar ska man hålla högt upp i ryggen för att få

till en vettig träff. Nu sköt han under bocken och som väl var

missade han benen oxå.

Dödsöket: var en bra träff och det syndes på skottplatsen, lungblod.

Vi lät unghunden gå på spåret och jag hade Disa i koppel.

Disa blev mycket konfunderad och man riktigt såg hur hon funderade på

varför inte hon fick spåra.

Tyvärr var där 4 man förutom vi 2 på skottplatsen. Dessutom har inte

unghunden spårat innan med medföljande annan jycke.

Gick i början bra men när jag gick efter så knakade det ju lite så han

han blev störd och tappade spåret. sen hörde han killarna som stod

kvar på hygget och då ville han gärna sticka dit.

Men vid det laget så såg jag på min hund att hon redan hade vind av

bocken så vi gick in o hämtade den.

De var inga bra förutsättningar för den stackars unghunden och hans

husse var lite besviken, men det ska han ju inte vara för det var ju

egentligen inte hundens fel Den har bara inte fått vänja sig vid att

det kan hända grejor som stör spårarbetet.

Jaha.. nu ringde mobilen igen och jag ska sticka ut på ytterligare

ett eftersök. Troligen snuddträff. vi få se ska dit kl 14 då kommer

frugan hem och tar hand om ungarna.

Ska ta med korthåret hon lär nog oxå behövas om vi ska ha en chans.

Börjar nu bli rätt sliten:-) inte mycket sömn den här helgen.

Men va f-n det känns att man lever...)

Har själv försökt sitta o passa på bockarna men man lider ju av

hundförar "feber" som många andra med liknande symtom

som att det hela tiden kliar i benen....Svårt att sitta still å så

där ni vet.

Hela tiden tänker man :

hmm undrar om det inte är bättre pass där borta....

--------------------------

Kördes på en älg i Torsdags o 2 grisar inatt.

Hmm.. tröttsamt helt klart.

I Torsdag hade jag födelsedagskalas med svärföräldrarna. öhh det

kalaset avslutades snabbt )

o i går var vi bortbjudna till bekanta.

Det gäller fanimej att ha en förstående familj )

Grisarna kördes bägge på av samma bil.

En tog mitt på bilen och den andra träffade huvudet på den andra

grisen. Bägge låg i diket stendöda.

Var iofs rätt komiskt, killen med ståndhunden kom ut i taxi utan

bössa, gissa varför..)

Älgen var det knepigare med.

spårade i ca 800-1000 m utan minsta tecken på skada, gick normalt,

ej gått i sår lega på den sträckan, inget blod eller älgskit, varken

på vägen eller längs spåret.

När den sträckan var avklarad så ville helt enkelt inte min hund

jobba längre med den älgen. Möjligt att hon helt enkelt ansåg älgen

oskadd. Jag ville i det läget att ståndhunden skulle släppas och vi

ev kunde få ett ståndskall så vi kunde gå in o försäkra oss om att

älgen klarade sig.

Bekymret var att den kille som jag fick tag på inte gärna ville

släppa om vi inte kunde konstatera att älgen var skadad.

Gråhunden kommer inte att släppa älgen förrän i morgon eftermiddag, sa

han. Dessutom skulle han vara i Jönköping kl 08.00 dan efter.

Så vi bröt och åkte hem. Fick tag på en annan jämte på morgonen och

efter lite dividerande så beslöt vi att lägga ner det hela.

I området har det gått en stor ko med en fjorårskalv.

Troligen var det fjorårskalven som vart påkörd.

Vilket kunde betyda att kon har en mycket späd kalv någonstans där.

Inte så bra om hunden får tag på den.

En kul grej är att vid ankomst till olycksplatsen så frågade jag om

gråhunden skulle börja spåra, mig spelar det ingen roll sa jag.

Jovisst så gör vi sa ståndhundsföraren.

Jycken gick i sele in längs spåret efter 75 meter rundade han ett

kärr och gick tillbaka över vägen.

På andra sidan vägen lullade vi omkring i ca 1 timme med kom inte

längre än max 200 m från vägen. Troligen gick älghunden och

undersökte betestrajen där älgen kommit från.

Vinden blåste även från det hållet.

När gråhunden spårade så gick Disa i koppel bakom och hon ville absolut

inte följa efter den andra jycken. Hon visste helt klart att älgen

inte gått på det hållet.

Vi bröt och jag satte Disa på spåret, hon gick klockrent den sträcka

som nämnts innan.

Enl. bilföraren som var en av kontaktsmännens fru så träffade bilen

bakänden på älgen som vinglade till men den var inte ikull.

Strålkastar- o blinkersglas gick sönder.

Jag tror att det endast sprack för det fanns inget från bilen på

olycksplatsen. Endast en mycket liten tuss med korta hårstrå från

älgen. Hade inte sett den om inte Disa markerat.

Skulle tro att älgen inte haft benet i asfalten när den träffades.

Farten var nog inte så hög heller, bilen har ABS bromsar men det

syntes ändå lite efter bromsspåren. Hon har helt klart bromsat

ordentligt.

Så var det med det.

MvJH

NS

Publicerat

Intressant och bra skrivet.

:D

  • 2 months later...
Publicerat

Idag var det en intressant dag. Jag var med om mitt första eftersök och fick under detta skjuta min första älg. Telefonen ringde på morgonen, det var en granne som hade sett en älg som gick och haltade när han skulle till jobbet. Det gick ganska snabbt att få tag på en rutinerad kille med hund. Vi tog upp spåret och såg att den var halt så vi beslöt oss för att försöka se hur pass mycket den haltade. Hundföraren väntade tills jag var på plats och satte igång att spåra vid klartecken. Tyvärr så var den bästa utkiksplatsen mitt i en betesmark med 20 nyfikna stutar som till slut stod i en båge framför mig. Efter 15 min stod älgen där. 40 m bakom stutarna, jobbigt läge. Jag beslutade mig för att skjuta när jag såg hur dåligt den gick. Den hoppade över ett stängsel och lade sig på stubbåkern utanför betesmarken efter ett andra skott.

Vilken födelsedag, tårta efter lyckat eftersök.

  • 10 months later...
Publicerat

Då dammar vi av detta tråd!...

söndag 19/8 kl: 19:30 får jag ett tele samtal från en av mina jaktkolegor hemma vid!... "Thomas ja har felat på en Bock"..

vi pratar en liten stund i telen ber honom låta skottplatsen vara tills ja kommer!.. Eftersom jag alltid har allt de jag behöver i bilen så är de bara bössan (hagel) denna gång som tas med samt hunden!. Är på plats på ca 5-6min!..

gör allt enligt som jag fått lära mej på kurserna jag gått!.. ställer alla frågor om skottet... var djuret sågs först hur många djur mm mm..

sätter på mej mina eftersöks kläder samt klär även hunden med sele å lina!... släpper på hunden en bit innan skottplatsen!.. Eros tar spår och går rakt till där han sköt på bocken!.. Eros markerar tydligt att vi är på rätt ställe!.. gör en skottplats undersökning!. finner blod, benbitar, kött, och hår!...

kunde nu konstatera att min jaktkompis farhågor var sanna!.. de var en träff långtbak "skinkan"...  Låter Eros förtsätta med sitt sniffande och han går in där de sas att djuret gick!.. vi finner en del blod i spåret!.. Eros leder oss in i en tätning av buskar!.. å då menar ja tätning!. gick knappt att gå där inne!.. blir tvungen att släppa spår linan för jag inte kan ta exakt sammaväg som honom!.. och går några meter på sidan av honom!.. ja kliver upp på en liten stubbe för att få en bättre överblick!..

Då reser sej bocken upp!.. den hadde bara gått ca 50m.. såg bara hornen en kort sekund å i vilken riktning han gick åt!.. jag tömde allt som fanns i bössan å de hållet..

tänkte till lite å blev lite fundersam varför bocken var så pigg???... åååh FAN FAN FAN (ursäkta mitt språk)... ja kom på att ja glömt en av dom viktigaste frågorna!... nar jag talade med min jaktbroder!... vilken tid han sköt djuret!!.  så ja fråga honom de!... å får till svar!.. 19:25....   :-[..

hur fan kan ja vara så klantig!.. bocken hadde juh bara hafft en sårlega på max 20min!.. av adrenalinet när vi närmade oss honom så stack han i väg!.. å nu visste jag att de skulle bli ett jobbigt eftersök... 

så ja!.. gjort e gjort... bara att lära sej av misstagen... vi fort satte spårningen... Eros sköter sej mycket bra!.. bara å följa med!.. vi hittar yttligare en sårlega efter ca 1 timme!... samt att vi kan konstatera att bocken gått in på grannmarken!... så nu var de bara att ringa till de jaktlaget och be om lov att få gå in!.. efter 20 min får vi klar tecken på att fortsätta..

vi finner yttligare en sårlega efter några hundra meter!.. sedan börjar de mörkna!.. vi besämmer oss för att gå tbx till blien efter lampor!.. å släcka törsten!...

går tbx till där Eros hadde spår känning sista gången!.. och han tar upp igen!.. vi är nu inne i en jätte stor täning av granskog samt massor med vildhallonbuskar å veta fan allt de fanns där inne!.. de bara går inte att följa hunden exakt i dom spåren han tar!.. bestämmer mej för att ta bort linan och låta han frispåra!... de går runt runt i den här tätnigen!.. mer sårlegor!... så här håller de på i ca 2tim!... men nu är Eros helt slut!.. han har nu spårat i nästan 3 tim effektift.. ja ser på han att han är trött!.. så vi bestämmer oss för att avbryta!..

min jakt broder säjer han ska gå ut igen i morgon!..

ja åker hem med en helt slutkörd hund.. deppig som fan över mitt misstag ang skjut tiden!.. å fattar att hadde jag inte glömt de så hadde bocken varit funnen!... ja kan verkligen inte släppa den här tanken, är jävligt besviken på mej själv.. osv.. visst de var mitt första skarpa eftersök. man kan inte vara full lärd på engång!... men tanken att de finns ett djur som ligger i skogen å e skadat så är de en klen tröst!..

ja kommer iaf gå ut igen så fort jag kommer hem och släppa Eros i den där tätningen ligger de där så kommer han finna det!..

så mina börder och sysstrar!.. de var lite korfattat storryn bakom mitt första eftersök!... tyvärr misslyckat!... men de berodde dock inte på hunden!.. han gjorde ett fatastiskt jobb!.... tänk om bara hans husse gjort de osså!...

så glöm inte att av vakta med att starta eftersöken mina vänner! hoppas ja kan förmedla lite erfarenhet av detta till någon!. 

Mvh ThomasMamre

Publicerat

Tjena Thomas

Jag ser fram emot fortsättning på detta äventyr, synd att det blev som det blev men du får ialla fall gå ditt första eftersök. Och så länge du lär av dina misstag så.....

Här nere är eftersökgänget lite mer svårflörtat, jag vet inte om det minskad kött kvot eller vad det är.

Skit sak samma.

Jag ser som sagt fram emot fortsättningen på denne story och är övertygad om att du och Eros fixar detta.

LYCKA TILL!!!!

Micke "din västkustska vän"

Publicerat

Blir grymt imponerad av din hund Thomas. Synd att han har en så klantig husse ;D ;D. Nä det var mest lite skämt men det vet du Thomas. Hoppas ni hittar bocken. Eros hade fått en bra belöning för sitt slit.

Publicerat
  • Författare

Hej !

Kul att tråden dammats av lite.

Tråkig erfarenhet Thomas, finns ingen värre känsla än misslyckas trotts hunden gör ett kanonjobb.

Va jag kom o tänka på i det läget som nu var (trolig bakbensträff) så skulle jag direkt släppt hunden om jag sett rådjuret gå upp, eller mistänkt att bocken är uppe.

Vet ju inte vad för hund du har men har han inte temperamentet för löshundsbiten så skulle det kunna bli ett oslagbart team om du hittar någon med skarp, snabb o envis jycke som kan komplettera Eros spårande.

Jag tror dessutom att denna bock var ordentligt påverkad.

50 m från skottplats säger en del.

Även en mindre snabb jycke skulle kunna ha en chans att hinna ikapp.

Hoppas ni får tag på djuret, det är inte en lättare skada som läker ut.

Enivshet är en eftersöksjägares bästa egenskap och den har du Thomas, kämpa på så löser ni förhoppninsgvis det här.

Publicerat

Thomas är envis som synden, jag också  ;D När jag flyttar upp (när nu det blir  ::) ) så kommer vi köra ihop.

Efter diskutioner så har vi kommit fram till att Eros borde släppts, samtidigt så fanns ej heller annan spårhund tillgänglig. Eros (Boxer) skallar inte heller, så det blir ju lätt att de försvinner.

Även dåliga erfarenheter är bra erfarenheter om man bara tänker på de nästa gång.

Både jag och Thomas är "tända" på det här med e-sök och harar att förlora en sån "match".

Därför blir denna tråd superbra där vi kan diskutera misstag och erfarenheter.

//Roggman66

Publicerat
  • Författare
Efter diskutioner så har vi kommit fram till att Eros borde släppts,

Jepp det hade jag gjort nästan oavsett vilken hund jag haft i spårlinan.

Man har ju lixom inte mycket annat o välja på.

Även ett mycket dåligt djur går undan om den kan, många gånger ganska när förföljarna.

Blir tyvärr att valla runt ett djur med benskada som går undan framför en  i timmtal.

Hur det avlöpt om ni väntat ett par timmar är svårt att sia om men givetvis så hade djuret haft mer smärta och sårfeber och blivit lättare att komma åt.

Har läst någonstans kring skottskador på människor.

Först är smärtan iallafall uthärdig och kan t o m knappt kännas men efter 3-4 timmar så har såskadechocken släppt och sårfeber sätter in.

Är väl troligt att djur upplever desamma.

Håller med om att tråden har förutsättningarna för att bli superbra.

Publicerat

för er som inte vet!.. så är min hund som Roggman skriver en Boxer!.. finns inte så mycket jakt i den rasen men Eros har visat på annat!.... kanske inte lika skarpt som en renodlad jakthund!..

som ni kanske förstår så har han en gudomlig nos!... i dag när vi pratade om de jag å Roggman så visst!.. ja skulle släppt han!... de är en stor å snabb kille!... han går till å med i kapp ett friskt rådjur!.. men men de är lätt å vara efter klok!... å så här i början så brister man lite i erfarenhet!... men hoppas på en framtid att man ska bli bättre på detta!..

jag har iaf lärt mej massor efter detta eftersök!... mer än va jag nog lärt mej på samtliga kurser ja gott!.. fast de är tack vare dom jag och Eros över huvud taget kan något!...

å som Roggman skriver!.. ja e en envis jävel!.. ja SKA finna den här bocken!.. om ja så bara finner ett skelett i skogen om 10år så ska den fram!..

hur som hellst så måste ja ta en alvarlig funderare på att skaffa mej en hund till!.. så ja kan släppa en av dom!.. kommer aldrig ersätta Eros som spårare!... så de blir den nya som kan släppas!.. har talat med min mentor "Calle på Hunting Ass" några gånger sedan i söndax!.. både om jobbet vi gjorde samt en hund som kan koplitera Eros!. å valet faller på en Wachtel!.. så nu e de bara ta sej hem!.. å övertyga min kära fru att de är ett måste!...  :D

mvh ThomasMamre....

Publicerat

Hej Thomas säga vad man vill men intressant läsning blev det iallafall, angående Eros så jaktlusten han har är ju kompatibel med en undulat ungefär, iallafall på vajergrisen vi testa... men om du släppt han direkt  när bocken gick ur sårlegan så vet man ju inte vad som hänt, men nyttiga erfarenheter har ni båda definitivt fått. Du kanske ska träna han lite på att ta sig an djur som reser framför honom genom att lägga dygnsgammalt spår med snorfärskt spår sista 100m och släppa honom och försöka få honom att lugga nåt nyskjutit skinn eller nåt?? :-

Men hursom klart Calle har rätt, en Wachtel bör ju finnas i var mans hem.....

Jansson & Sally

Publicerat
Hej Thomas säga vad man vill men intressant läsning blev det iallafall, angående Eros så jaktlusten han har är ju kompatibel med en undulat ungefär, iallafall på vajergrisen vi testa...

;D ;D.. Stämmer juh bra!... iaf där!.. men!... nu är de så ja har "testat" å släppa han på levande rå!... å då sticker han efter!. och kommer bara tbx på inkallning!...

så NS å Roggman hadde lit rätt e de dom skrev!.. ja skulle chansat på att släppa!.. de hadde nog inte gjort något!.. för springa bort hadde han inte gjort!... efftersom jag vet han bryter på inkallning!..

mvh

Publicerat
  • Författare

Såg någonstans en rådjursattrapp/skinn som drogs med hjälp av lina och elmotor över ett fällt.

Jycken släpps och ska då gå ifatt och bita sig fast i skinnet.

Tror det var någon dansk instruktör som hette Trine eller Trinde någonting som använder den på sina kurser.

Tro de var på Öster-Malma det var nått eftersöksseminarium och sen stod det nog artikel i Svensk jakt kring detta.

om tränings metoden fungerar vet jag inte men det kunde va kul o prova.

Går säkert arrangera nått med skinn, lång lina och en talja.

Taljan/trissan har man för att kunna springa vinkelrätt ur synhåll för hunden så bara skinnet syns om ni fattar va jag menar. 

Elmotor kanske inte behövs.

Skull nog kunna gå om man springer iväg dragandes i änden på repet eller nått??

Publicerat
Såg någonstans en rådjursattrapp/skinn som drogs med hjälp av lina och elmotor över ett fällt.

Jycken släpps och ska då gå ifatt och bita sig fast i skinnet.

Tror det var någon dansk instruktör som hette Trine eller Trinde någonting som använder den på sina kurser.

Tro de var på Öster-Malma det var nått eftersöksseminarium och sen stod det nog artikel i Svensk jakt kring detta.

om tränings metoden fungerar vet jag inte men det kunde va kul o prova.

Går säkert arrangera nått med skinn, lång lina och en talja.

Taljan/trissan har man för att kunna springa vinkelrätt ur synhåll för hunden så bara skinnet syns om ni fattar va jag menar. 

Elmotor kanske inte behövs.

Skull nog kunna gå om man springer iväg dragandes i änden på repet eller nått??

jepps!.. ja e med på va du menar!.. dessa tester finns i korningen på brukshundar!.. fast då är de inget skinn uran en bit tyg!..

ja ska fixa detta å träna upp Eros på att avfånga!...

tack för tippset!..

MVh

Publicerat

Låter som en god ide..... Och med tanke på vad Ni har åstakommit fram till dags datum är jag övertygad om att

detta inte kommer att bli ett problem.

Och känner jag dig rätt så kommer Eros efter träning kunna dra ner det mesta såsom älg, vattenbuffel, vildsvin osv.

Micke

Ps. Känner du ingen som håller på med hundkapplöpning, där finns utrustning för denna sortens träning.

Publicerat
Låter som en god ide..... Och med tanke på vad Ni har åstakommit fram till dags datum är jag övertygad om att

detta inte kommer att bli ett problem.

Och känner jag dig rätt så kommer Eros efter träning kunna dra ner det mesta såsom älg, vattenbuffel, vildsvin osv.

Micke

Ps. Känner du ingen som håller på med hundkapplöpning, där finns utrustning för denna sortens träning.

;D ;D... älg å vatten buffel!...  ;D ;D.. joru!.. de vore en syn för gudarna!.. jag har redan de som behövs!... de är bara de att ja inte tänkt på att träna honom på de!... de ända ja behöver fixa e ett skinn!... å de ska nog inte bli för svårt!... tror säker ja kan få Eros till detta osså!... har juh gått bra med annat fast folk sakt de inte ska gå med honom!..

MVh

Publicerat
  • Författare

Kom på en sak, om Eros inte avlivar så är det nästan lika gott om han "bara" går ifatt, biter sig fast och håller i rådjuren.

De brukar skrika rejält och då.

Är man bara snabb i benen så hinner man fram vägledd av ljudet och kan hitta hund och rådjur ganska snabbt.

Rådjurs ångersvrål är allt annat än vackert men hörs rätt långt.

Publicerat
Kom på en sak, om Eros inte avlivar så är det nästan lika gott om han "bara" går ifatt, biter sig fast och håller i rådjuren.

De brukar skrika rejält och då.

Är man bara snabb i benen så hinner man fram vägledd av ljudet och kan hitta hund och rådjur ganska snabbt.

Rådjurs ångersvrål är allt annat än vackert men hörs rätt långt.

sant så sant.. få honom till avlivning tror jag nog kan bli lite svårare!.... dom generna är juh bort avlade i generationer på denna ras!..

MVh

Publicerat

så Bröder å syzztrar!... 13:45 i dag torsd.. så gick jag å Eros ut igen efter bocken!.... korsade de spår där vi var i söndax!... han bromsade upp å sniffade lite!... bakspårade någon meter sedan vända han!.. och tog de spår vi gick fyra dagar tidigare!... han spårar in i samma område vi var!. och där börjar de gå runt igen!... de är en väldigt stor tättning!.. blandat med gran och annat skit!.. tätt väldigt tätt!.. trotts de är fullt dax ljus så är de svårt att se något!... efter 2tim måste vi ge upp igen!... För varmt 36grader i solen å vind stilla!.. Eros är helt slut nu!..

blir till å vila några timmar till kvällningen!.. allt tills i morgonbitti då de kanske e lite svalare!..

Mvh ThomasMamre!..

Publicerat

Bra jobbat tomas hoppas du hittar det.

Mvh.

Publicerat

Gött kämpat Thomas och Eros, hoppas verkligen du får till ett avslut på detta......

Micke

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Svara på detta ämne ...

Användare som läser detta 0

  • Inga registrerade användare tittar på detta sida.

Account

Navigation

Sök

Sök

Configure browser push notifications

Chrome (Android)
  1. Tap the lock icon next to the address bar.
  2. Tap Permissions → Notifications.
  3. Adjust your preference.
Chrome (Desktop)
  1. Click the padlock icon in the address bar.
  2. Select Site settings.
  3. Find Notifications and adjust your preference.