Behålla 6,5 och fräsa upp den till 6,5X55 AI ?

Då kan du fortfarande skjuta vanliga 6,5x55 i den och får då färdiga hylsor. AI ska visst de en jäkla sprutt på kulan  ;D

Så ser då mina planer ut under 2008

tyvärr är inte detta ett alternativ då jag laddar ner min 6,5:a så som det är redan nu för att få väck så mycket rekyl som möjligt och för att jag har ingen anledning att ha klass 1 potens i den då den andvänds till klass 2 vilt i 10 fall av 10. Så jag vill inte ha mer fart och mer rekyl i den utan jag vill ha ny kaliber, och då blir det också ny bössa och kalibern ska ligga i klass 2.

Men tackar så mycket ändå för tipset dptrapper!

Trodde att jag skulle ha en hel hög med missade meddelande nu från Mr Mauser, men icke?, vart är pojken någonstans?  :  nu börjar jag bli orlig när det handlar om 223rem och han inte dyker upp 

MVH/Jocke

Finns ju bara en intressant kaliber om man nu ska ha en renodlad klass2.

22-250, ingen rekyl, laser, spränga eller döda fint, flackare kan ingen vara mmmmm

fan nu blev man sugen själv 

Finns ju bara en intressant kaliber om man nu ska ha en renodlad klass2.

22-250, ingen rekyl, laser, spränga eller döda fint, flackare kan ingen vara mmmmm

fan nu blev man sugen själv 

Nu börjar mitt klagande här

1. tycker nog allt att 22-250 får lite för mycket pipslitage.

2. för mycket köttförstöring (denna punkten är rent vad jag tror inget jag vet)

tänkte lägga in en liten fortsättning här också!

Visst är 6mm BR en fin patron, men nu när jag tänkt efter så är det ju trotts allt såhär!

+ för 223rem = 1. Finns i fler vapen, alltså lättare att hitta ett vapen man gillar i denna kalibern.

2. Bättre kulutbud.

3. kan göras om till 6x45 vilket är den patron som känns mest optimal för detta ändamålet.

4. Finns fabriksladdad ammunition i stor utsträckning.

- för 223remington = 1. känsligare för vind.

+ för 6mm BR = 1. inte lika känslig för vind.

2. grövre sårkanal.

3. lite ovanligare, och därmed roligare.

- för 6mm BR = 1. krånglar allt som oftast med matningen tycker jag.

2. måste ladda både övning och jakt ammunition för det finns inte att köpa hoss den lokala handlaren precis.

3. finns inte så mycket vapen att kära ner sig i i denna kaliber så det blir lätt att man kollar åt andra vapen i andra kalibrar.

Så om man slår ut det så känns det som att 223:an leder i detta valet!

Återstår att se hur det blir, har bestämmt mig för 1 veckas betänketid till, och eventuellt test av dessa vapnen ska ske i helgen 

MVH/Jocke

Hallelulja  ;D rifle har sett ljuset=kaliberguden har uppenbarat sig för honom 

Du lägger redan själv fram alla argument som tänkas kan så det finns inte så mycket att tillägga där....MEN.

Påstående 1:

Alla pratar alltid om vinden och vindavdriften,särskillt när småkalibrar är på tapeten.

Problemet är enligt mig ett skrivbordsproblem,jag har aldrig felsskjutit ett enda rådjur under 22 år pga vinden mellan 100-300m,inte med någon av mina .222-studsare,blåser det så mycket att man vekligen får vindavdrift ja då är inga rådjur ute på öppna ytor ändå...

Påstående 2:

Alla pratar om kvistkänslighet och grövre kulors förmåga att klara hinder........BS.

Har man så orent skottfält att en 223-kula tar i kvist eller säd,ja då lär garanterat en 6mm-kula haverera likafullt.

Jag har alltid varit noga med att titta framför mynningen innan skott lossas så inget gräs eller kvist finns i skottlinjen,ibland har man fått trixa lite innan det uppnåtts men jag kan inte påminna mig om något felskjutet djur pga orent skottfält (smygjakt vill säga).

Visserligen lägger jag lite tid årligen på att förbereda mina fasta skjutplatser men gör inte alla det?? och vid smygjakt så har man ju alltid tid att finna rätt skjutplats.

223 ger mig precis allt jag vill ha i form av hög effekt,bra presicion,obefintlig rikoshettrisk,minimal mynningsknall,flack kulbana och stort ammo/kulutbud.

6mm uppfyller inte alla dessa krav för mig.

Valet är enkelt rifle  ;D

/Micke

Hallelulja  ;D rifle har sett ljuset=kaliberguden har uppenbarat sig för honom 

Du lägger redan själv fram alla argument som tänkas kan så det finns inte så mycket att tillägga där....MEN.

Påstående 1:

Alla pratar alltid om vinden och vindavdriften,särskillt när småkalibrar är på tapeten.

Problemet är enligt mig ett skrivbordsproblem,jag har aldrig felsskjutit ett enda rådjur under 22 år pga vinden mellan 100-300m,inte med någon av mina .222-studsare,blåser det så mycket att man vekligen får vindavdrift ja då är inga rådjur ute på öppna ytor ändå...

Påstående 2:

Alla pratar om kvistkänslighet och grövre kulors förmåga att klara hinder........BS.

Har man så orent skottfält att en 223-kula tar i kvist eller säd,ja då lär garanterat en 6mm-kula haverera likafullt.

Jag har alltid varit noga med att titta framför mynningen innan skott lossas så inget gräs eller kvist finns i skottlinjen,ibland har man fått trixa lite innan det uppnåtts men jag kan inte påminna mig om något felskjutet djur pga orent skottfält (smygjakt vill säga).

Visserligen lägger jag lite tid årligen på att förbereda mina fasta skjutplatser men gör inte alla det?? och vid smygjakt så har man ju alltid tid att finna rätt skjutplats.

223 ger mig precis allt jag vill ha i form av hög effekt,bra presicion,obefintlig rikoshettrisk,minimal mynningsknall,flack kulbana och stort ammo/kulutbud.

6mm uppfyller inte alla dessa krav för mig.

Valet är enkelt rifle  ;D

/Micke

Tjenare Micke (min lilla studsarkompis)

Nu så har du också fått mig att kolla ändå mer åt 223rem facktiskt, det känns som om detta är precis vad jag behöver

Då kanske du dessutom kan vara min 223rem guru?

Men som sagt så tror jag också att 223:an uppfyller samtliga av mina krav medans 6mm Br:en kanske uppfyller vissa men inte alla?

Vilket vapen har du din 223:a kamrad i?

MVH/Jocke

Hej igen, jag har haft en del diskussioner med Jocke angående hans kaliberval och även jag tror att han kommer att bli nöjd med sitt val av 223 som klass 2 kaliber.

Men jag har lite synpunkter på en del saker du skriver Micke (konstigt vore det väl annars) Det skall tilläggas att de Cal .22 kalibrar som jag har större egen jaktlig erfarenhet av är 222 rem och 22-250.

För det första vindavdriften, att vindavdriften skulle ha mindre praktisk betydelse vid rådjursjakt skriver jag under på. Däremot har jag upplevt den som ett problem vid annan precisionsjakt, till exempel skjuter jag gärna en hel del räv under bockjakten när framför allt årsungarna gärna exponerar sig på ett oförsiktigt sätt. En årsunge av räv har inget stort träffområde och här har jag upplevt att jag varit tvungen att avstå skott med 222 som jag inte tvekat att ta med 6.5:a på grund av osäkerhet gällande vindavdriften. Jag vill dessutom kunna hålla efter skräpfågel med min klass 2 studsare och även under den jakten spelar vindavdrften definitivt in.

Du har ju alltid vindavdrift det är ju bara frågan om hur mycket, även vid liten vind. Låt mig ta ett exempel från verkligheten, jag laddar 223 åt en kompis som skjuter lapuas 3.6 grams blypets i 980 m/s från sin Sako varmint, vid  3 m/s (vilket inte precis är en kraftig vind) har han en vindavdrift på 12 cm på 200m skjutavstånd. Med en 6x45 och 85 grains kula i 850 m/s är vindavdriften istället 7 cm på 200m. På skräpfågel eller rävungar kan det vara skillnaden mellan bom eler träff och då tycker jag inte att jag på något sätt valt en extrem jaktlig situation....

När det sedan gäller kvistkänslighet så håller jag med om att man i mesta möjliga mån skall undvika allt vad kvistar och säd heter, men det som jag upplevt är inte problem som ligger nära skytten utan problem son dyker upp vid rådjuret (som varit det vilt jag jagat när jag upplevt problem). eftersom jag själv satt i torn vid de aktuella tillfällena så kan gräs eller kvist nära skjutplatsen uteslutas. Däremot så stod rådjuret ute i sädesfält när jag sköt från ca 3 m höjd, avstånd i båda de aktuella fallen var 80-100m alltså inte särskilt långa håll. Det som jag råkade utför vara att samma 3.6 grams Lapua blyspets nu skjuten i knappt 900 m/s ur min gamla 222rem dels ändrade riktning och dessutom gått in i rådjuret sidledes efter att ha träffat sädesstrå, i båda fallen var det havrestrån som stod för "motståndet". Båda dessa bockar hittade jag efter genomförda eftersök men det var ett allt för stort mått av chanstagning i dessa jaktsituationer för att jag skulle fortsätta med den bössan. Det kan ibland vara svårt att se om det finns något enstaka sädesstrå ett par meter framför rådjuret ( i alla fall för mig 8))

Men på det stora hela håller jag med om att 223 är en alldeles utmärkt klass 2 kaliber även om jag är helt övertygad om att 6x45 är ännu bättre  ;D

Henrik

rifle.

Jag har en Sako Hunter varmint i .223 toppad med en Leupold vari-X III 4,5-14x40 Ao.

Henrik.

Att vi inte tycker lika i allt är berikande  ;D

Du har helt rätt i att vissa jaktformer är mer vindutsatta än andra där små träffytor erbjuds tex toppjakt,kråksprängning m,m.

Jag var helt inne på rå och räv vilket rifle avsåg.

Jag är bekant med siffrorna för vindavdrift vilket jag suttit och laborerat med på normas hemsida,det märkliga är att när jag varit på min 300m-bana för att se hur mycket träffläget skiljer mellan vindstilla konta kraftig vind så märker jag just ingen skillnad...praktiskt.

Visst finns där små skillnader men dom står inte i proportion till de teoretiska uträkningarna eller den jaktliga användbarheten.

Vad som däremot verkligen märks är "Bullet Drop" vilket har en mycket större jaktlig betydelse,här står inte heller de teoretiska uträkningarna i proportion till verkligheten,här tycker jag felet är större åt andra hållet dvs kulan sjunker mer än vad den skulle på papperet.

Vad det gäller gräs,kvist och säd så har vi olika uppfattningar  :-* jag har inte haft de problemem du skriver om,det är så många olika tankegångar som spelar in( vilket skulle kunna göra detta till en maratontråd) tex vad man anser vara ett skjutbart läge,vilka vinklar man kan ta skott i,kan man tänka sig att ta ett skott om bocken går i gräs upp till halva kroppslinjen?

Lättast vore nog om vi träffades på en öl eller två

/Micke

Hej igen Micke, det känns som att vi till 80-90% dragit samma slutsatser men den delen är ju inte lika givande att diskutera som de sista 10-20% där vi har lite olika uppfattning (och tur är väl det, utan skiljda uppfattningar skulle forum som detta gå mot sotdöden)

Risken är väl att den där ölen inte blev en eller två utan flera stycken och dessutom vid en massa tillfällen innan vi blivit någorlunda överens 8) Me du skall ha en stor eloge för att det är både givande och intressant att diskutera med dig trots våra delvis olika uppfattningar.

Som gammal prickskytt så har jag lärt mig från praktiskt skytte att det som ofta avgör träffarna på långa håll faktiskt är vindavdriften, samtidigt så skall man ha klart för sig att för att vindavdriften skall göra sig påmind fullt ut skall för det första vinden ligga på vinkelrätt mot kulbanan och för det andra skall den vara konstant hela vägen fram till målet. det är nog oftast så att det finns delar av kulbanan som ligger lite mer i lä etc...

Du har en poäng i att ett område där det verkligheten skiljer sig en hel del från ammunitionstabellernas värld är kulbanan. Anledningen till det är i varje fall tvåfaldig för det första skiljer sig utgångshastigheten ofta en hel del mellan verkligheten och de publiserade värdena, dessutom har många fabrikanter riktiga "glädjesiffror" för sina ballistiska koefficienter.

Vi har pratat om det förut men det tål att upprepas, man måste undersöka den egna och det valda vapnets förmåga i verkligheten!!! Det finns inga genvägar utan om man har planerat att skjuta räv på 250m måste man öva och kontrollera på det hållet (och helst längre). det är inte bara kulbana och vindavdrift som kan variera när man möter den hårda verkligheten även träffbilderna kan variera på ett sätt ma inte trodde. Så skall ni skjuta på lite längre håll är det bara att uppsöka närmaste 300m vall och ta reda på var din egen gräns går.

När det gäller kvist så har vi nog samma uppfattning, jag vill också poängtera att jag aldrig skulle skjuta i mot ett rådjur som går i gräs eller säd upp till halva djuret men i båda de fall som jag råkade ut för (eller utsatte mig för) så var det så att enstaka strå (som jag missade på grund av att det var ganska sent på kvällen) stack upp och störde kulan. Nu skall det tilläggas att eftersom det är svårt att hitta avskjutna grässtrån så kan jag inte med 100% säkerhet säga att det var så det gick till men det är den enda logiska förklaring som jag kan hitta...

Men som sagt jag tror att vi skulle kunna hitta många olika ämnen att fördriva tiden med under tiden som vi avnjuter en pilsner eller två  ;D

Henrik

;D det börjar luta åt en abonerad finlandsfärja...

Dina iaktagelser som prickskytt bekräftar vad jag misstänkt länge,för att den teoretiska vindavdriften skall stämma i verkligheten så bör man befinna sig på en plats som är plan som ett salsgolv och fri från såväl busk som träd inom de närmaste kilometrarna=öken,tundra eller kalfjäll.

För min egen del har jag insett att jag aldrig kommer kunna lära mig läsa eller förstå hur kraftig och var vinden påverkar kulan under praktisk jakt så har jag övergett tankarna på att förstå det.

Blåser det så hårt att jag tror det kan ha betydelse för var kulan träffar så kan jag alltid jaga mina rådjur i skogen då dom ändå inte går ut på öppningarna i så hård vind.

Vad jag däremot kan lära mig är att placera kulan på rätt plats vid olika avstånd,eftersom jag inte tycker om att hålla över på någon diffus riktpunkt så införskaffades det en Burris Fullfield II 4,5-14x40 med riktmedlet Ballistic plex för ett tag sedan.

Har inte monterat det på .223:an än men den provades på min 9,3x62 och till min stora glädje så stämmer de olika korsen riktigt bra på 100-200-300m.

Skillnaden i kuldimension mellan .224kalibrarna och .243 kalibrarna är 0,4mm......någon får gärna övertyga mig om den grövre kaliberns ökade förmåga att motstå hinder i kulbanan ;D

Jag är nämligen övertygan om att bägge gör det lika dåligt.

/Micke