http://www.smalanningen.se/ljungby-kommun/varning-sma-algar#.UwHEhs7wpkg

 

Elias Turesson är inne på att mer eller mindre skjuta bort senaste årskullen.

Vad tycket ni? Hur gör ni i era jaktlag?

 Ja tragiskt att skriva sånt dravel med det är väl varghatet i karln som driver han till att skriva sånt här trams,,,

 

 Här har vi vissa år ganska tuffa vintrar med snödjup men det påverkar inte älgen så sett  däremot så har vi-

 Haft samma problem med små älgar- rödkalvar o små kor som han beskriver.. tillslut så tog vi tag i problemet här-

 Sattes in restruktioner på tjurar 2 kalvskor har vi även försökt spara,,

 

 I dag har vikterna på kalvar stigit vikterna på vuxna har stigit , där är problemet med små älgar  fel avskjutnings modell,,

 Som jag tolkar det i texten så skjut små älgar annars tar vargen dom,, korkat skrivet Se till o skjut rätt djur i stället!

Så det finns inget i form av underlag för vad han anför i artikeln. ? /Christian

@jämtland.

När jag läser ditt inlägg tycker jag det låter som du och Elias har samma åsikt, skjut bort små kalvar för att få en bättre stam i framtiden.

Det där med vargen får man nog ta med en nypa salt, det är ju inte Elias som skrivit texten.

 Nej då har jag uttryckt mig dåligt i det jag skrev ,,

 Det jag menar är titta på problemet ,, varför är vikten på älgen låg?

 

 Där gissar jag att det är samma problem som på flera andra områden där problemet är just fel avskjutnings modell!

 Snödjupet köper jag inte är problemet som skrevs,

 

  Att skjuta bort alla kalvar,fjolingar   med dåliga vikter   är en kortsiktig lösning titta på en långsiktig lösning i stället!

  Långsiktig lösning  kan vara att införa restruktioner ,= Höj medelåldern på älgstammen, så får du högre vikter på älg i framtiden!

 

 

  http://jagareforbundet.se/PageFiles/17191/%C3%84lgrekommendation%202013--1.pdf

Rätt Älgar är alltid små kalvar.

@jämtland.

Då är jag med på hur du menar.

Om jag har läst rätt i vad viss forskning visar....

Sent födda kalvar är små över den kommande vintern och blir till mindre djur som vuxna. Särskilt gäller det kor.

Små kor i sin tur kommer att få små kalvar även om dom föds i tid.

Störst blir kalvarna som vuxna, om dom får växa upp som ensamkalv och är resultatet av betäckning under första brunstperioden.

 

En stor och fertil ko som ger dubbelkalvar är nödvändigtvis inte bättre att avla på, än en "normal" ko som bara föder enkelkalv.

Pga att enkelkalven får en bättre start i livet än dubbelkalvarna. Samtidigt så ger kon med dubbelkalvar fler älgar. Så det är att väga för och nackdelar.

 

En älgstam med få tjurar särskilt kapitala tjurar hinner inte betäcka alla kor. Dels för att pinntjurarna kan lägga all sin tid(någon vecka) och energi på en ko som i slut ändan tröttnar och inte går i brunst.

De stora tjurarna lägger mindre energi och kanske bara någon dag eller mindre för att få en ko i brunst, sen dom går vidare till nästa oavsett om kon gått i brunst eller inte. Men dom hinner ändå inte betäcka alla de kor som finns i första vändan.

 

Några kor blir aldrig betäckta och det blir ett antal kor som brunstar om efter någon/några veckor. Dessa kor kommer att föda sina kalvar senare och en hel del av dessa kalvar är röda när jakten börjar.

 

Jag vill nog ge Elias några poäng där. Att skjuta bort röda kalvar och små kvigor, stärker älgstammen i framtiden (dvs högre slaktvikter)

 

Spånar lite fritt

Jag kan nog tycka att kapitala tjurar skall sparas till efter brunst. Hälge och ner till pinntjurar kanske kan skjutas i sept, men sparas på tillväxt efter brunsten. Mellantjurarna som är kommande års kapitala sparas helt.

 

Om vi på ett säkert sätt kunde skilja de små röda kalvarna från de mer välväxta....

Då kanske vi skulle spara alla kalvar utom dom som är födda för sent/och är för små. Dom är ju nästa års fjolingar.

Istället för att skjuta 5+5 på en mark så kan man första året skjuta 5+2 små kalvar(eller tex den ena av dubbelkalvarna). För att sedan i framtiden skjuta 5 vuxna +3 fjolingar och 2 små kalvar, eller något liknande.

En kalv behöver mindre mängd mat över vinter än en vuxen. Vilket gör att den betade massan blir mindre om vi ersätter vuxna i vinterstammen med kalvar. Dock bryter korna ner träd åt kalvarna på vintern, så att antalet helt döda träd kan öka något. Men det totala betestrycket under vintern minskar så kanske att fler träd undkommer betesskador helt. Samtidigt som vi kan hämta mer "kött" ur skogen med samma antal skjutna djur. 

Nej då har jag uttryckt mig dåligt i det jag skrev ,,

 Det jag menar är titta på problemet ,, varför är vikten på älgen låg?

 

 Där gissar jag att det är samma problem som på flera andra områden där problemet är just fel avskjutnings modell!

 Snödjupet köper jag inte är problemet som skrevs,

 

  Att skjuta bort alla kalvar,fjolingar   med dåliga vikter   är en kortsiktig lösning titta på en långsiktig lösning i stället!

  Långsiktig lösning  kan vara att införa restruktioner ,= Höj medelåldern på älgstammen, så får du högre vikter på älg i framtiden!

 

 

  http://jagareforbundet.se/PageFiles/17191/Älgrekommendation%202013--1.pdf

Nu är det ju så att de flesta i detta området redan har restriktioner för att höja medelåldern. Och kalvvikterna var året innan rätt bra. Så detta beror säkert till stor del på årets väder och då framför allt torrperioden i början på sommaren. Så i sak kan det ju vara rätt. Men man måste ju tänka på att om man skjuter fler kalvar denna säsongen så måste man ju sänka avskjutning till nästa säsong om man inte samtidigt ska minska stammen antalsmässigt.

Ok är det som musköt skriver att det jobbas redan  för att höja medelåldern  i Kronoberg län så faller mitt agrument ,,

Musköt har en poäng ang avskjutning på kalven  med där ,,

http://jagareforbundet.se/aktuellt/forbundsnyheter/2014/02/tidningsanka-om-algkalvar/

Här är vad Elias menar, utan någon vinkling av en reporter med egen agenda...........

Intressant diskussion om kalvvikter och avskjutning. Jag håller också till i Småland, och här omkring har vi haft stadigt sjuknande kalvvikter underen lång tid. Nu ligger fjolingarna generellt under 100 kg, och det är vanligt med kalvvikter på 50-60 kg. Vi har begränsningar för tjuravskjutning, och de jägare jag pratat med är alla överens om att inte skjuta större kalvförande kor. Men trots detta så har vi alltså katastrofala kalvvikter, vilket bäddar för en dålig kvalitet i framtida älgstam. Vad är orsaken? Hur hanterar vi det?

Jag ser två anledningar: Förskjuten brunstperiod på grund av tidigare lågt tjurbestånd, vilket gör att bunsten störs av jakten. Och det andra är en definitiv foderbrist. Med vinterstammar på upp till 30 älgar/1000 ha och rejäla rådjursstammar så finns helt enkelt inte fodret i slutet av vintern för att få fullväxta kalvar.

En långsam utarmning av foderreserverna med stora stammar av älg och rådjur har lett till högt betestryck, och inga nya  tallplanteringar, dessutom har vinteravverkningarna minskat generellt.

Situationen hanteras genom en rejäl sänkning av älgstammen, hellre 10 friska stora älgar än 30 små! I vårt fall kommer det att innebära att vissa områden kanske inte har mer än enstaka vandringsälgar under jakten, men i det här fallet kan inte avundsjukan få gå före målet med en frisk älgstam. Tyvärr finns det allt för många jägare som inte ser till helheten i frågan - tillräckligt med foder och en välbalanserad stam, ger stora och friska älgar - och då måste man bortse från sina egoistiska krav på kött och skottchanser för att kunna jaga på lång sikt.

http://jagareforbundet.se/aktuellt/forbundsnyheter/2014/02/tidningsanka-om-algkalvar/

Här är vad Elias menar, utan någon vinkling av en reporter med egen agenda...........

 

Det kanske inte ens var en egen agenda. Dels måste journalisten vinkla det hela lite för att få det till en nyhet och dels så spetsar ofta tidningens redaktion till det ytterligare via rubriksättningen. Nu vet jag inte vad journalisten Dan Rapp kan om jakt men om han vet lika lite som genomsnittsjournalisten och sedan inte kontrollerar rimligheten i det han skriver med någon som kan så blir det väldigt lätt väldigt fel.

 

Jag har av bitter erfarenhet lärt mig att jag i all kontakt med journalister skall se till att få godkänna artikeln eller inslaget innan den går ut i etern eller i tryck. Då kan man räta till eventuella missförstånd innan de växer en över huvudet och skapar onödig uppmärksamhet eller rena dimridåer kring det man egentligen vill ha sagt. Jag vet inte om Jägareförbundet har någon form av mediaträning av sina anställda, men jag hoppas det. För övrigt tycker jag att Elias Thuresson brukar göra sig bra i media, han brukar vara klar och tydlig.

Och var i Småland har du en vinterstam på 30 älgar/100ha?

Och var i Småland har du en vinterstam på 30 älgar/100ha?

 

i smålands 8 älgparker!

Och var i Småland har du en vinterstam på 30 älgar/100ha?

 

Det fanns då inte i trakterna av Aneby m omnejd medan jag bodde där under 80-talet när det var avskjutning på 1 älg/80-100 ha under flera år.

Har flera inventeringar som gett det resultatet de senaste åren. Inte i snitt över hela kommunen, men i vinterstam på de ca 10 000 ha som utgör vinterbetesområde för en stor del av kommunens och grannkommunernas älgstam.

Snittet över hela kommunen ligger dock betydligt lägre, vilket är det jag menar med att vissa område riskerar att bli utan älg, om man vill ha en rimlig stam i förhållandet tillfodertillgången.

Och det tycks vara en väldigt känslig fråga för många jägare i de mindre älgtäta områdena, vilket jag har full förståelse för. Men för mig måste ändå det långsiktiga målet vara att få upp slaktvikterna genom en älgstam som är i balans med fodertillgångarna.

Har flera inventeringar som gett det resultatet de senaste åren. Inte i snitt över hela kommunen, men i vinterstam på de ca 10 000 ha som utgör vinterbetesområde för en stor del av kommunens och grannkommunernas älgstam.

Snittet över hela kommunen ligger dock betydligt lägre, vilket är det jag menar med att vissa område riskerar att bli utan älg, om man vill ha en rimlig stam i förhållandet tillfodertillgången.

Och det tycks vara en väldigt känslig fråga för många jägare i de mindre älgtäta områdena, vilket jag har full förståelse för. Men för mig måste ändå det långsiktiga målet vara att få upp slaktvikterna genom en älgstam som är i balans med fodertillgångarna.

 

I vilken kommun bor du?

På grund av den mycket infekterade debatten i frågan skulle jag gärna avstå det svaret...

Om jag har läst rätt i vad viss forskning visar....

Sent födda kalvar är små över den kommande vintern och blir till mindre djur som vuxna. Särskilt gäller det kor.

Små kor i sin tur kommer att få små kalvar även om dom föds i tid.

Störst blir kalvarna som vuxna, om dom får växa upp som ensamkalv och är resultatet av betäckning under första brunstperioden.

 

En stor och fertil ko som ger dubbelkalvar är nödvändigtvis inte bättre att avla på, än en "normal" ko som bara föder enkelkalv.

Pga att enkelkalven får en bättre start i livet än dubbelkalvarna. Samtidigt så ger kon med dubbelkalvar fler älgar. Så det är att väga för och nackdelar.

 

En älgstam med få tjurar särskilt kapitala tjurar hinner inte betäcka alla kor. Dels för att pinntjurarna kan lägga all sin tid(någon vecka) och energi på en ko som i slut ändan tröttnar och inte går i brunst.

De stora tjurarna lägger mindre energi och kanske bara någon dag eller mindre för att få en ko i brunst, sen dom går vidare till nästa oavsett om kon gått i brunst eller inte. Men dom hinner ändå inte betäcka alla de kor som finns i första vändan.

 

Några kor blir aldrig betäckta och det blir ett antal kor som brunstar om efter någon/några veckor. Dessa kor kommer att föda sina kalvar senare och en hel del av dessa kalvar är röda när jakten börjar.

 

Jag vill nog ge Elias några poäng där. Att skjuta bort röda kalvar och små kvigor, stärker älgstammen i framtiden (dvs högre slaktvikter)

 

Spånar lite fritt

Jag kan nog tycka att kapitala tjurar skall sparas till efter brunst. Hälge och ner till pinntjurar kanske kan skjutas i sept, men sparas på tillväxt efter brunsten. Mellantjurarna som är kommande års kapitala sparas helt.

 

Om vi på ett säkert sätt kunde skilja de små röda kalvarna från de mer välväxta....

Då kanske vi skulle spara alla kalvar utom dom som är födda för sent/och är för små. Dom är ju nästa års fjolingar.

Istället för att skjuta 5+5 på en mark så kan man första året skjuta 5+2 små kalvar(eller tex den ena av dubbelkalvarna). För att sedan i framtiden skjuta 5 vuxna +3 fjolingar och 2 små kalvar, eller något liknande.

En kalv behöver mindre mängd mat över vinter än en vuxen. Vilket gör att den betade massan blir mindre om vi ersätter vuxna i vinterstammen med kalvar. Dock bryter korna ner träd åt kalvarna på vintern, så att antalet helt döda träd kan öka något. Men det totala betestrycket under vintern minskar så kanske att fler träd undkommer betesskador helt. Samtidigt som vi kan hämta mer "kött" ur skogen med samma antal skjutna djur. 

 

Har du en källa på detta (har hört precis motsatsen - d.v.s. att en kalv behöver ungefär samma mängd trädbiomassa som en vuxen älg under vintern)?

 

MVH

Alias

På grund av den mycket infekterade debatten i frågan skulle jag gärna avstå det svaret...

Ok

Har du en källa på detta (har hört precis motsatsen - d.v.s. att en kalv behöver ungefär samma mängd trädbiomassa som en vuxen älg under vintern)?

MVH

Alias

Det var nog 1-2 år sedan jag läste om det. Så jag kommer varken ihåg vart jag läste det eller vem som skrev och vilka belägg som låg bakom.

Jag tog det då som mycket rimligt och troligt. En kalv som väger 80-90 kg när snön kommer och ska lägga på sig till en vikt på 140-160kg vid samma tid året där på. Eller fjolingen som går från 140-160 till 240-280 under samma tid..... (Eller varför inte en 2åring på 240-280 som ska upp mot eller över 300.)

Dock så stod det något om att betesskador pga kalv var större än för vuxna pga att korna ibland bryter ner hela träd åt sina kalvar.

Markägare.

jag blev lite nyfiken. Menar du att älgen i ditt område vandrar stora sträckor och uppvisar ett flockbeteende liknande det vi ser bland vinterälgar i skogslänen?

Kan du i så fall säga något om upptagningsonrådenas storlek? Finns några teoeier kring varför? Kan det tex vara så enkelt som brist på vinterfoder områdesvis?

Jag har inga belägg för hur långa sträckor älgen vandrar, eller det faktiska upptagningsområdet. Däremot är vi alla, trots vissa meningssskiljaktigheter i övrigt, helt eniga om att det finns, och alltid har funnits, en stor variation över året i var älgarna befinner sig.

 

Min teori är att det är de stora höjdskilnaderna, som leder till stora skillnader i klimat (3-4 odlingszoner skiljer), och stor skillnad i växtligheten, som gör att älgarna söker sig till de höglänta områdena under vintertid.

 

Tror inte att vandringssträckorna, eller förflyttningarna, är i närheten av de man kan se i norrland, men tilräckliga för att koncentrationen av älg skall bli myket hög i vissa områden under vintern, då omkringliggande områden har en relativ hög medelstam. Inom vårt ÄSO kan vi konstatera att älgtillgången varierar stort över året mellan jaktlag som ligger 3-5 mil från varandra, och det ser ut på samma sätt runtomkring, vilket skulle ge vandringsstäckor för älgen på ca 5-10 mil för att komma upp till högre terräng under vintern. Inom vårt ÄSO koncentreras stammen på ca 30% av den totala ytan, vilket ger en vinterstam som är ca 3 ggr högre än medelstammen, och det finns liknande tankar från omkringliggande områden.

 

Flockar i storleksordningen 3-7 älgar är det normala under vintern, och det är stor foderbrist lokalt, vilket syns både på kalvstorlek, konditionen på de älgar som observeras under vårvintern och älgarnas foderval.

Vad jag ser på växtzonkartan så finns det inget ställe i Småland som det skiljer 3-4 zoner på.

http://www.lindkvist.se/vaxtzoner-i-sverige/