Tja!

Jag köpte en Zeiss Conquest 6,5-20x50 med targetrattar, parallaxkompensator och mildotsikte... Visst, jag har bättre gluggar om man vill jaga i skymning men det är inte det detta sikte är till för. Jag vill helt enkelt utforska vad som händer när man skjuter på långt håll, vad är möjligt att göra 10 gånger av 10 egentligen och vad är i så fall långt håll?

Just detta med mildotsikten är verkligen häftigt. Jag skrev ett excelhack som räknar fram var någonstans kulbanan träffar mildotpunkterna vid 10x och 20x förstoring och det var faktiskt rätt överraskande. De där dottarna är ju faktiskt användbara på mycket korta håll också (kulan passerar ju genom dem på uppvägen också) och inskjutet med 5cm överslag på 100 meter (en dot på 100 m) så resulterade min lilla excelsnurra i att man faktiskt har samma överslag också på ett kortare håll.

Min standard Oryx180gr-laddning har exempelvis träffpunkt "mitt i" på 25 och 170 m men har också en dot högt (på 20x) på 50 och 100 meter. Dottarna på 10x indikerar X, 5, 5, 10, 15, 25, X (nedifrån och upp) och X, 170, 260, 335, 395, 450, X (uppifrån och ner). X betecknar att kulan inte når dottarna eller att avståndet är mer än 600m. Med 20x har vi 10, 10, 10, 15, 20, 25, 50 "uppåt" och 100, 170, 220, 260, 300, 335, 370 "nedåt".

Fetstil anger "miitt i prick".

Alltså, med en laseravståndsmätare: Avstånd 360m. 20x förstoring och -5 dottar ger en träffpunkt som skulle vara perfekt på 370 m. Använd den dotten och håll mitt i.

Och med detta sagt - visst är det så att den största jakten är att få viltet att komma till sig och den näst största är att själv ta sig till viltet. Båda resulterar i korta skotthåll. Det är naturligtvis inget som diskvalificerar från att vilja utforska också detta perspektiv på skyttet - i syfte att se om det finns lärdomar man kan ta sig in i jakten på ett jaktetiskt sätt.

Var inte för "robsoftiga" nu...  Låt oss diskutera om detta kan användas till några vettiga ändamål i alla fall. Jag tyckte att detta var en ögonöppnare. Exempelvis: när det finns ballistiska riktmedel - varför bryr sig någon ens om flackskjutande kalibrar? Jag är sugen på att köpa samma sikte till min .222:a också....

MVH!

/HerrBerg

Läckert!

Håller inte Micke på med något i samma stil?

En tanke dock, och du vet att jag på intet sett är negativ till skott på långa håll, detta förutsätter verkligen lugn o ro samt eftertanke vid ett tänkt skottögonblick för att hålla reda på vilken dott som är rätt för aktuellt avstånd..

En annan häftig grej som slår mej i denna sekund.. Detta måste ju kunna vara vettigt även för tex min Quad!? Så segt att hamna i ballistisk förvirring då den duva man tänkt mula plötsligt uppenbarar sig på 80 meter då man är inskjuten på 30 meter tex...

Du har väl en 22-a by the way? Kör du förbi någon välsorterad vapen affär och skaffar 22-long patroner med en 22-kort kula i så är du välkomen till mej någon kväll för lite fulskytte på duva medels ficklampa inomhus! Du ska isf försöka få tag på slöast tänkbara.. RWS har något halvtaskigt och jag tror Remington har ngt som heter Cee-Bees.. förväntar mej att skjuta 20+..

Sugen?

Mvh!

En tanke dock, och du vet att jag på intet sett är negativ till skott på långa håll, detta förutsätter verkligen lugn o ro samt eftertanke vid ett tänkt skottögonblick för att hålla reda på vilken dott som är rätt för aktuellt avstånd..

En annan häftig grej som slår mej i denna sekund.. Detta måste ju kunna vara vettigt även för tex min Quad!? Så segt att hamna i ballistisk förvirring då den duva man tänkt mula plötsligt uppenbarar sig på 80 meter då man är inskjuten på 30 meter tex...

1. Min excelsnurra SKAPAR en grafisk bild av mildotsiktet och skriver ut det med avståndsanteckningarna bredvid. Min tanke är att jag skapar ett antal kort för olika laddningar, plasta dem och ha dem i ett litet häfte som följer med när .308:an skall ut.

2. Jag grunnar just på om inte mildotsiktena framför allt kommer till sin rätt med laddningar med krökta kulbanor... .22LR är nog ta mig fan perfekt.

3. Kan ladda rena blykulor eller 35gr V-Max i .222:an till underljudshastighet :-)) Har dock ställt .22LR hemma hos en kompis.

Aj! Sorry funkar inte.. Får inte låta något öht, ska skjuta väck en ruskig massa duvor ur ett stall bland annat..

Mvh!

Jag har precis skaffat mig ett Zeiss 6-24*56 som jag kommer att laborera lite med senare.

Mycket skoj sak 

Otroligt när den är så exakt i parallaxen att det går utmärk att göra vettiga avstånd bedömningar med den.

Använde en Leica Geovid kikare i helgen och mätte upp saker runt om den vakplats jag använder mest.

Tog sen kikarsiktet, skruvade upp på högsta förstoringen, vred parallaxen fram och tillbaka till det var skarp bild, läste av skalan och jämförde mot avstånds mätarens siffror.

Helt otroligt, missade på max 10 meter upp till 230 meter, längre avstånd än jag någonsin tänkt skjuta på iallafall (Har aldrig skjutit ett djur över 150 meter, avstår hellre eller kryper närmare..)

Avstånd från c:a 250-400 meter blev dock lite mer felvisande, men absolut inte helt åt h-vete.

Ska bli intressant att använda den i skarpa lägen.

Hittills har den bara fått vara med och stansa .243 hål i papptavlor. (Man såg kulhålen utan problem på 150 m i tavlan, och då var det verkligen tungt väder i luften.)

Återkommer med fler recentioner framöver.

MVH B

Håller inte Micke på med något i samma stil?

Jopp! du har bra minne  ;D

Fast jag har inte valt mil-dot utan något som Burris kallar för Ballistic Plex.

http://www.burrisoptics.com/reticles.html

Och jag är inte lika blyg som Herr Berg i vilka avstånd som jag kan tänka mig att skjuta skarpt på 

Med rätt kaliber och rätt grejor är 300m en baggis,svårigheterna börjar vid 400m.

Precis liksom Herr Berg tycker jag att alla situationer har sin tjusning,såväl smygjakt i skog med 30m skotthåll som krävande långhållsskytte.

/Micke

Och jag är inte lika blyg som Herr Berg i vilka avstånd som jag kan tänka mig att skjuta skarpt på 

Med rätt kaliber och rätt grejor är 300m en baggis,svårigheterna börjar vid 400m.

Precis liksom Herr Berg tycker jag att alla situationer har sin tjusning,såväl smygjakt i skog med 30m skotthåll som krävande långhållsskytte.

/Micke

HerrBerg är mån om ett bra debattklimat, blir rätt lätt lite surt om man är allt för oblyg i dessa sammanhang  ;D

Men det är något märkligt med skotten på längre håll.. Tar man ett sånt läge och sätter träffen där man önskar så skänker det i sig lika stor tillfredställelse som om man lyckas ta sig in på 30 meter. Två olika bedrifter men med samma känsla av välbehag eller vad jag ska säga..

Själv är jag på tok för ovan vid skott på längre håll med .308:an så jag håller mej nog rätt duktigt på mattan än så länge. Skillnad förr när man jagade med .243:an mer, där kändes det helt annorlunda faktiskt.. Tror det är mycket psykologi, man måste "tro" på sin kaliber och ha en välgrundad uppfattning om sin förmåga. Än så länge så har jag bara i någon utsträckning tro på kalibern, förmågan får komma med tiden  ;D

Mvh!

HerrBerg är mån om ett bra debattklimat, blir rätt lätt lite surt om man är allt för oblyg i dessa sammanhang  ;D

Det är väl därför jag älskar detta forum. Här kan man artigt be folk att inte bli upprörda när man diskuterar känsliga frågor. Jag tänker nu närmast på ett annat ställe där man där man söker ett bra debattklimat genom att anpassa diskussionerna så att inte ens den mest känslige - eller fientligt inställde - skulle kunna råka bli upprörd.

Jag bor i en bostadsrättsförening. Jag kan jag bara skaka på huvudet åt de som tror att trivsel skapas genom att alla anpassar sig efter den som har högst krav..  :

Men kom igen nu? Är vi bara tre som experimenterat med ballistiska sikten?

MVH!

/HerrBerg

Herr Berg!

Du kan vara helt lugn över att ni är fler en tre som experimenterat med ballistiska riktmedel och skytte på lite längre håll. Bland annat har alla som blivit utbildade till prickskyttar i kungens regi en tämligen gedigen erfarenhet både av mildot riktmedel och av 308 win som långhållskaliber.

Problemet är att det inte är politiskt korrekt att diskutera långhållsskytte och än mindre att utrusta sig eller träna för dylikt skytte. Varför är det så?? Jag tror att det beror på att ganska få svenska jägare tränar på längre håll en maximalt 80 m ( i bästa fall är bössan skottställd på längre håll). När de då trots detta provar något skott på längre avstånd och bommar så kan det väl inte bero på att den egna förmågan eller utrustningen lämnar en del i övrigt att önska? Nej, självklart beror det på att avstånd över 100m är oetiska och inte jägarmässiga (hoppas att ironin framgår). ”Om inte jag kan skjuta på 150m så skall ingen annan heller göra det”

Jag vågar nog påstå att med rätt utrustning, lite kunskap om kulbanan och en anständig träningsdos på längre håll kan de allra flesta skyttar lära sig att skjuta både räv och rådjur på +200m (och betydligt längre håll om de lär sig att ”läsa vind”). Tyvärr består ju den normala skytteträningen av älgbane skytte på 80, lite 22 lr skytte på 40-50m och eventuellt lite träffbildskytte på 100m från skjutbänken. I min skjutförening har vi en inskjutningsbana med möjlighet att skjuta på 100m och 150m men i bästa fall är det 5% av skyttarna som någonsin kontrollerat sin bössa på 150m vallen. Om vi sedan går över till 300m vallen är det en gäng seniorer som ägnar sig åt banskytte där och av föreningens sammanlagt drygt 400 medlemmar är det nog max 10 st som någonsin skjutit där.

Vad som krävs i form av träning och kunskap angående det egna vapnet för skytte på längre håll kan jag fördjupa mig om i all evighet men vi kanske skall hålla diskussionen i tråden till tekniska hjälpmedel men inte ens alla dessa ryms i en och samma tråd..

Förutom ett välskjutande ekipage (vapen och skytt) har du helt rätt i att ett ballistiskt riktmedel av typ mildot, TDS eller liknande gör skyttet på längre håll betydligt mycket enklare. Att kunna hålla ”mitt i ” eller med en tydlig referenspunkt är otroligt viktig för att man skall kunna träffa. Antingen sker detta som i ditt fall med ett ballistiskt riktmedel av något slag eller med hjälp av en BDC (kulbanekompensator) som i sin enklaste form är en targetratt där man markerat träfflägen för olika skjutavstånd. En annan variant är de färdiga BDC som du kan köpa som tillbehör till ditt kikarsikte från till exempel Zeiss och Schmidt & Bender. Dessa har emellertid en svaghet i att de representerar ett medelvärde. Det vill säga de är bara 100% korrekta vid en enda atmosfäriskt och meterologisk situation. Rent konkret innebär det att de träffläget du får vi +20 grader inte är det samma som vid -20 grader. När man börjar skjuta på längre håll blir den skillnaden bara större och större.

Om man skall löpa linan fullt ut så krävs det alltså ett sikte med till exempel mildot, ett väderinstrument typ Kestrel 4000 för att mäta vind, temperatur, tryck etc och någon form av ballistiskt program till exempel ATrag eller ExBal plus givetvis en avståndsmätare.

Detta tänkande kan precis lika gärna appliceras på 22LR men då med andra skjutavstånd, att skjuta med 22 LR på 150m kräver i princip prickskytteteknik men det är fullt möjligt… Jag har också en brittisk fd prickskytte kollega som decimerar en hel del rådjur med en subsonisk 458 SOCOM med ljuddämpare vilket inte stör omgivningen men ställer mycket stora krav på skytten eftersom kulbanan kan jämföras med en 22 LR subsonisk patron.

En annan del av svårigheten med denna typ av jakt/skytte är ju vindavdriften som jag och Mr Mauser tidigare diskuterat, denna varierar en hel del och är en betydligt svårare nöt en kulbanan att lära sig behärska. Dessutom kan man i princip säga att handladdning nästan är ett krav för denna typ av skytte, träffbilder på 4-5 cm räcker inte så långt när räven står på 250m . Även detta är i princip ämne för en separat tråd, kanske skulle vi skriva ihop en långhållsskytte instruktion och posta på lämpligt ställe?

Sammanfattningsvis är jag mycket entusiastisk till utsikten att få igång  en diskussion kring långhållsskytte, det är ett område som kräver en del kunskap och delvis annan utrustning än vad den ”normala jägaren” anser sig behöva men det ger också en enorm tillfredställelse att kunna knäppa mickel trots att hållet är lite drygt.

Med vänlig hälsning

Henrik

Henrik.

Det här med vindavläsning är ett ständigt intressant ämne.

Kan du som är utbildad mäta vinden på något sätt från skjutplats till mål med säkerhet, eller kan du bara mäta vinden vid skjutplatsen och göra mer eller mindre säkra uppskattningar under resten av flygsträckan?

Om man bedömmer att vindpåverkan är olika vid flera mätpunkter under en och samma flygsträcka,finns det räknetabeller för det också?

/Micke

Skulle det vara möjligt att få ta del av din excel-snurra?

Har en Leupold VXIII 8,5-25x50 med Varmint Hunter riktmedel monterad på en Sako 6PPC och det vore ju mumma att kunna skriva ut ett sådant kort att ta med sig som stöd på toppjakten. Oftast försöker man ju smyga sig så nära som det bara går men det uppstår ju ibland situationer när man måste lägga sig ned på 200+

Intressant läsning!

Även om man inte hade tänkt sig att panga på något längre bort än 100 meter så har jag en känsla av att det inte skadar att öva lite på långhållsskyttet. Om inte annat så får man ju en mycket bättre känsla för var ens egna och vapnets gränser går.

Vad säger ni Herrar Långhållsskyttar, om än utbildade i kronans regi eller grustaget hemmavid, skulle ni kunna tänka er att dela med er av era tips och erfarenheter?

En liten skrift är ju alltid kul att läsa, men lite praktisk övning vore ändå bättre.

Vad sägs om att vid något lämpligt tillfälle framöver ordna en långhållsskytteövningsdag med lite tips och praktiska övningar för hugade forumister?

Första anmälningen har ni redan fått!!  ;D

Coolt som f*n!!

En sån kikare skulle man ha haft på .243:an, villka tillverkar kikare med det riktmedlet?

Skulle vara helt suveränt på Toppjakten.....den där Burris kikaren med avståndsmätare och mil.dot riktmedlet skulle nog vara det ultimata....eller Ziess:en med avståndsmätare, synd bara att den är så överdrivet dyr :'(

/Fredde

Deltog i en liten tävling helt nyligen. Kulskytte på löpälg 25 meter (22lr) löpälg 80 meter INTE normalhastighet, snabbskytte 4 lerduvor på mellan 15 och 40 meter samt två små ballonger på runt 250 meter. Allt utom 22-grenen sköts med egen klass 1 studsare.

Ruskigt kul tycker jag som hade förmånen att ha öningspatorner laddade som samskjuter med jaktpatronerna. Allt på rimligt håll var rätt lätt att skjuta ett bra resultat men när vi skulle, sittande i ett jakttorn, pligga balonger på 250 meter uppstod problem!

Vi var kanske 25 skyttar och YTTERST få tog någon balong faktiskt! Jag hade inte skjutit ett skott över 100 m med mina patroner så jag famlade i mörkret, försökte lista ut hur mycket man skulle hålla upp men misslyckades. När tävlingen var över så satte sig en snubbe och nötte verkligen och tillslut hade han skjutit in sig och träffade iaf någon balong. Det är alltså inte helt enkelt även om förutsättningarna denna dag var usla, mycket möjligt att jag tagit balongerna om jag skjutit med jaktpatronen men jag tyckte inte att jag hade någon koll på den heller på nämnda avstånd så jag såg ingen mening med det.

Idag hade det varit annorlunda, den kula jag använder nu vet jag hur den går på 200 m och då blir felmarginalen rätt liten när man justerar upp för att ta ett mål på 250 meter.

Skyttet är alltså knepigt men inte på något sätt svårt, handlar bara om att tränat lite.. Krävs egentligen inte så mycket mer än att verkligen veta hur just ens egan jaktpatron går på olika avstånd.

En annan kul grej som jag noterade vid detta skytte.. Vi stod ju på kö och såg på när övriga sköt. I tornet fanns möjlighet att lägga studsaren mot tornramen samt skaffa stöd för båda armarna samt stöd i ryggen. Det gav en riktigt bra skjutställning tycker jag.. Det var väldigt få som tänkte på det, såg många armbågar som vinglade runt och tja man kan ju bara tänka sig hur det såg ut i kikarsiktet..

Mvh!

Detta ämne kan bli riktigt intressant tyvärr hinner jag inte fördjupa mig i ämnet i kväll men jag lovar återkomma angående såväl vindpåverkan som tips på vad man bör tänka på när man rent praktiskt börjar skjuta på långhåll och några vettiga övningar (förhoppningsvis i morgon fm...

Henrik

Hipshot, du har gjort en ganska intressant iaktagelse angående att man kan utnyttja tornet för att använda det som stöd för studsare och armbågar samtidigt. När jag bygger mina torn så har jag det i åtanke och anpassar tornen för att efterlikna skjutbänken så mycket som möjligt, ger en helt annan kontroll vid skott från tornen om man kan få stöd under bössan samt under bägge armbågarna.

Japp så ser även vår griskoja ut.. skjutbänk med tak och väggar, tom dubbel skjutbänk då det finns plats för två där. Löjligt egentligen, för skott upp emot 60 meter så krävs knappast något rejält stöd.. Men det är ju kul att snickra så då gör det ju inget om det är lite överarbetat!

Mvh!

När jag skulle till att uppgradera 243:an med ett nytt sikte häromåret så chansade jag på Leupolds Varmint Hunters riktmedel.

I ärlighetens namn så får jag nog erkänna att jag ännu inte har nyttjat "dottarna" utan har kört med gammal beprövad "hålla-lite-högt" vid längre avstånd men det känns onekligen lockande att börja testa sig fram och förhoppningsvis lära sig vad den här typen av riktmedel kan erbjuda för stöd vid långhållsskytte.

Jag har även dottar för kompensation i sidled för vindavdrift men där känner jag större osäkerhet jämfört med kompensation i höjdled men det är säkert en vanesak. Det känns även svårare att uppskatta vindstyrka än avstånd och börja använda vindmätare vid toppjakten känns alltför avlägset.

Själv så jagar jag främst rådjur i öppen odlingsmark samt utövar toppjakt längs vidsträckta norrlandsmyrar och båda jaktformerna kräver ibland skytte på upp mot 250m. Jag håller precis på att försöka hitta en toppjaktsladdning till min 6PPC som jag nyss har inhandlat och nu inser jag att den i mina ögon lilla skillnaden i BC mellan Hornady 80gr och Scenar 90gr gör stor skillnad på längre håll och då inte bara i höjdled.

I teorin, om båda laddas till 930 m/s och med 2m/s i rak sidvind och skjutavstånd 250m så ser det ut som om vinddriften för Hornady blir 117 mm och 67 mm för Scenar. Det kan onekligen vara skillnaden på om tjädern eller orren blir kvar under trädet eller inte.

Hej igen!

Det här med skytte på lite längre håll är både intressant och väldigt kul men det ställer delvis andra krav på både jägare och vapen en vad det ”vanliga” 80 meters älgskyttet gör.

Jag vet inte hur stort intresset är för att diskutera de här frågorna men jag börjar med en liten utläggning kring vindavdrift och lite praktiska övningar för att komma igång med långhållskyttet.

Vindavdrift

Vinden påverkar alltid kulan från det att den lämnar mynningen på din pipa, om du tycker att du behöver ta hänsyn till denna avdrift eller ej beror bland annat på avstånd till viltet, viltets storlek, vindens styrka och riktning i förhållande till viltet och den valda kulan/kalibern. På 100 meters avstånd har ju vindavdriften mindre inverkan varför det skall till ganska kraftiga vindar för att man skall behöva kompensera för vinden på detta korta håll. Jag är lite osäker på hur mycket sifferexercis vi skall gå in på men beroende på kula/kaliber kan man säga att vindavdriften blir mellan 0.5-1.0 cm per m/s på 100 m. Det innebär att vid 10 m/s blir avdriften 5-10cm, vid 5 m/s blir avdriften följaktligen 2.5-5 cm. Allt detta gäller för rak sidvind, om sidvinden istället är vinklad i förhållandet till kulbanan kommer avdriften att bli mindre, hur mycket beror på vilken vinkel vinden kommer ifrån.

På längre håll börjar det däremot att hända grejor, vindavdriften ökar nämligen med kvadraten på avståndet. Om du till exempel har 2 cm avdrift på 100m kommer du på 300 meter att få en vindavdrift på runt 18cm (Avståndet tredubblas från 100 till 300 och då ökar vindavdriften med 3*3 dvs 9 gånger).

Ett annat problem är att vinden ofta varierar under kulbanan, låt oss säga att du sitter på pass skyddad av skogen med bara någon enstaka sekundmeter vind. Framför dig har du ett öppet fält. Viltet som du vill skjuta uppenbarar sig  på andra sidan fältet helt enligt plan och även där är det i stort sett stiltje men under vägen skall kulan passera det öppna fältet och där blåser det lite mer. Viktigt att tänka på är att vinden påverkar kulbanan mer ju närmare pipan den befinner sig.

Tumregeln är att 50% av påverkan sker under den första ¼ delen av kulbana, nästa ¼ del står för 25%, den tredje ¼ delen för 15% och den sista ¼ delen för 10%. Det vill säga om du skjuter på 400m så uppstår 50% av vindavdriften de första 100 metrarna och efter 200m har 75 % av avdriften redan grundlagts. Detta innebär att om du mäter vinden på skjutplatsen är du ofta ganska nära sanningen även på längre håll men det handlar som vanligt om att skjuta, testa och utvärdera.

I princip kan man mäta vind på några olika sätt, vilka i sig kan kombineras. För det första kan man med hjälp av en vindmätare få ett exakt värde som man sedan kan använda som referens till ballistikkort eller PDA programvara. Problemet med denna metod är att vinden alltid varierar och en mätning som är en minut gammal kan vara inaktuell.

På skjutbanan och under träning rekommenderar jag vindvimplar (dessa kan även sättas upp på pass för att underlätta vid stationärt skytte), vanligt snitselband funkar ganska bra och med lite träning ger denna teknik ett väldigt bra resultat. Fördelen är att du dels kan ha flera vimplar på olika avstånd och att du kan bedöma vinden i direkt anslutning till skottet. Dessutom gör vimplarna det enkelt att bedöma vindriktningen. Nackdelen är den uppenbara att vimplarna måste vara på plats innan det är dags att skjuta. Den tredje varianten är den militära approachen där man håller det hela enkelt och bara använder tre vindhastigheter, nämligen 2, 5 och 10 m/s. Tumregeln för att bedöma vilken av dessa man skall använda är att vid 2m/s sätts blad i rörelse, vid 5 m/s sätts även mindre grenar i rörelse och vid 10 m/s börjar mindre träd att röra på sig. Ballistikkortet med denna metod blir givetvis enklare och det går ganska snabbt att memorera det.

Den som är intresserad av att ytterligare fördjupa sig i ämnet vindavdrift kan kontakta mig med sin mailadress så skall jag översända en artikel i wordformat om denna del av skyttet.

Grunder för långhållsskytte

Vid allt skytte på lite längre håll gäller det till att börja med att skaffa sig en ”egen” ballistisk tabell. Vad jag menar är att man först hittar en laddning med en lämplig kula för uppgiften som ger en acceptabel precision, skall vi jaga rådjur med bössan är vi ju inte betjänta av en välskjutande helmantel utan måste ha en kula som är lämplig för rådjur. Därefter skjuts bössan in förslagsvis på 100m, för att inskjutningen skall säkerställas skjuts alltid minimum 5 skott men ännu hellre 10 skott. Givetvis kommer inte alla skott att sitta ihop men det viktiga är att centrum på träffbilden sitter perfekt centrerat. Därefter skjuts det motsvarande träffbilder på 200m och 300m (och gärna på ett 150m och 250 m). När vi nu sitter där med minst tre tavlor skjutna på 100. 200 och 300m kan vi med hjälp av de verkliga utfallet ta fram ett ballistik kort som faktiskt stämmer med verkligheten, till skillnad från de data som fabrikanterna ofta lämnar ut. För fabriksladdningar stämmer sällan hastigheterna eller de ballistiska koefficienterna och om man handladdar och har mätt sina laddningar i krongraf är det mer regel än undantag att den ballistiska koefficient som kulfabrikanten uppger har ett mått av önsketänkande över sig. Denna övning sker lämpligen under så gynnsamma vindförhållanden som möjligt för att slippa ta hänsyn till vinden mer än nödvändigt.

Vi har nu ett vapen som är skottställt på 100m och vi vet hur kulbanan ser ut på 200 och 300m. Jag föreslår att du nu markerar den inställningen du har på kikarsiktets höjdjusterskruv med lite nagellack i lämplig färg (rosa piggar alltid upp ). Steg två blir då att med utgångspunkt i den verkliga kulbanan justera kikarsiktet så att du träffbilden är centrerad på 200m (återigen helst med 10 skott efter det att du skruvat färdigt). Även detta läge markeras på justerskruven, sedan upprepar du proceduren på 300m etc..

Om man som HerrBerg eller Micke istället skaffat sig kikarsikten med någon form av ballistiskt riktmedel gäller det i stället att ta reda på vi vilka avstånd respektive riktpunkt sammanfaller med kulbanan men principen är den samma.

Har du targetrattar eller kulbanekompensator på kikarsiktet blir det hela lite enklare men återigen blir det samma princip.

Ett problem med många av de europeiska toppkikarna är att om du tar av skyddshuvarna till justerrattarna är kikarsiktet inte längre vattentätt, vilket i sin tur innebär att du kan få in fukt i siktet  :-[.

När du nu har ett korrekt skottställt vapen kan du börja att träna på långhållsskytte, om du verkligen vill lära dig denna form av skytte är en ”loggbok” ovärderlig. I denna för du in varenda skott du skjuter under din träning, vilka de yttre omständigheterna var med väder och vind, hur du tror att skottet tog och hur det verkligen tog. Ganska snabbt kan du börja dra slutsatser av en sådan bok och lära dig hur mycket du behöver hålla upp i vind på olika avstånd etc. Dessutom ser du ganska snabbt hur du utvecklas som skytt.

Detta inlägg har redan blivit så långt att jag förmodligen får ”gult kort” av sidans moderatorer på grund av det långrandiga inlägget. Jag får därför be att återkomma i ämnet ”lämpliga övningar för långhållsskytte”.

Andra områden som skulle kunna vara föremål för nya ämnen inom långhållsskyttet är:

Val av kaliber och kula

Val av kikarsikte och riktmedel

Kulbanekompensator eller Target rattar

Ballistisk programvara på PC och PDA

Bipods och beanbags

Hur ser din loggbok ut

Skjutställningar och andningsteknik

Hur väljer man långhållsskyttevapen, fabriks och customalternativ

Hur går en tävling i ”Taktiskt skytte” till och hur kan den göras ”jägarmässig”

Vilka faktorer påverkar mest, temparatur, lufttryck, skjutvinkel etc…

Handladdning för långhållsskytte

Övrig utrustning ...

Hoppas att detta gav något,

Henrik

Henrik.

Du har aldrig funderat på att anordna en kurs i långhållsskytte?

Tror jag har väldigt mycket att lära av dig och skulle vara den första att anmäla mig.

Som självlärd har jag kommit fram till en del slutsatser men vetgirig och ifrågasättande som jag är så finns det massor kvar att lära sig och diskutera.

Tex så har jag ofta sett på 300m-banor där det finns vimplar utsatta att det är sällan som alla vimplar pekar lika mycket åt samma håll,ibland kan tom två vimplar med 100m mellanrum peka åt var sitt håll........tar dom ut varandra då eller räknar man på något annat sätt?

/Micke

Skulle nog kunna tänka mej att hänga på där på skoj..förutsatt att det inte blir under jaktsäsong..

Mvh!

Jag som trodde att jag slutat utbilda prickskyttar för över 10 år sedan, då jag blev civilist 

Klart att vi skulle kunna ha en träff till våren/sommaren där vi sköt på lite längre håll och diskuterade lite teori. Dels för att träffas och dessutom för att lära oss av varandra. En annan tanke är att man borde sammanställa lite mer faktabakgrund i något litet artikelarkiv här på jaktsidan så att alla har möjlighet att ta del av tankarna, givetvis är det inte bara mina tankar jag menar då utan alla som har intresse och kunskap inom området skulle kunna delta. kan inte ni som moderatorer ta er en funderare på hur det skulle kunna lösas praktiskt?

Åter till ämnet, precis som Micke konstaterade händer det ganska ofta att vimplarna ger en komplex bild med olika "signaler" det är bland annat då man har som mest nytta av den erfarenhet som man skaffat sig via sin "loggbok". I slutändan handlar allt långhållsskytte om att skaffa sig en fingertoppskänsla för hur man skall hantera en viss situation, men som jag sa tidigare så tittar man mest på de vimplar som är närmast dig som skytt.

När vi skjuter militärt prickskytte jobbar man parvis där "observatören" läser av konditionen d v s vind, temperatur avstånd etc och talar om för skytten hur han skall kompensera. Detta innebär att man kan fokusera sig på att läsa konditioner som odservatör vilket verkligen underlättar inlärningen, tyvärr tränar vi väldigt sällan i par men det är igentligen det optimala. Om man skulle mata in alla värdena i en PDA till exempel klarar inte ens ExBal eller ATrag som är program som används "skarpt" av militära prickskyttar runt om i världen av multipla vindar med olika riktning och styrka utan man är hänvisad till erfarenhet och fingertoppskänsla. 

Tyvärr hinner jag inte fördjupa mig ytterligare i ämnet idag, jag ber att få återkomma.

Henrik

Innan jag la av med hemvärnet så var jag lite på G att gå prickskytteutbildningen.. tror det hade varit grymt skoj! Tror det stöp på att jag inte skulle få någon roligare bössa efter genomförd utbildning..

Mvh!

När jag skulle till att uppgradera 243:an med ett nytt sikte häromåret så chansade jag på Leupolds Varmint Hunters riktmedel.

I ärlighetens namn så får jag nog erkänna att jag ännu inte har nyttjat "dottarna" utan har kört med gammal beprövad "hålla-lite-högt" vid längre avstånd men det känns onekligen lockande att börja testa sig fram och förhoppningsvis lära sig vad den här typen av riktmedel kan erbjuda för stöd vid långhållsskytte.

Jag har även dottar för kompensation i sidled för vindavdrift men där känner jag större osäkerhet jämfört med kompensation i höjdled men det är säkert en vanesak. Det känns även svårare att uppskatta vindstyrka än avstånd och börja använda vindmätare vid toppjakten känns alltför avlägset.

Själv så jagar jag främst rådjur i öppen odlingsmark samt utövar toppjakt längs vidsträckta norrlandsmyrar och båda jaktformerna kräver ibland skytte på upp mot 250m. Jag håller precis på att försöka hitta en toppjaktsladdning till min 6PPC som jag nyss har inhandlat och nu inser jag att den i mina ögon lilla skillnaden i BC mellan Hornady 80gr och Scenar 90gr gör stor skillnad på längre håll och då inte bara i höjdled.

I teorin, om båda laddas till 930 m/s och med 2m/s i rak sidvind och skjutavstånd 250m så ser det ut som om vinddriften för Hornady blir 117 mm och 67 mm för Scenar. Det kan onekligen vara skillnaden på om tjädern eller orren blir kvar under trädet eller inte.

Jag ahr aldrig förstått hur dessa kikarsikten (mil dot) fungerar. Om man ska ha flera hårkors som i denna kikare, men 200,300,400,500 yards så förutsätter det väl en viss förutbestämd kula men rätt vikt i rätt hastighet annars stämmer väl inte balisitken mot kikaren??? Finns det en kikare för varje kaliber och piplängd?

Upplys mig gärna för mildot verkar intressant

Dptrapper,

om man tar mildot riktmedlet som exempel så motsvarar varje dot ett streck det vill säga 10cm på 100m, 20cm på 200m etc. Förutsatt att man använder medförstorande riktmedel så stämmer detta för alla förstoringar. Det finns inget som säger att dessa dotar skall sammanfalla med kulbanan på precis 100, 200, 300 etc utan det får man undersöka för varje enskild laddning.

Om man till exempel utgår från en 180 grains Oryx laddad i 30-06 hastighet som är inskjuten "mitt i" på 100m så kommer den första doten nedåt att sammanfalla med kulbanan på ca 225m och den andra på ca 400m. Om man väljer ansdra riktmedel som till exempel TDS, Ballistic plex eller Leupolds varminthunter så ligger de alternativa riktpunkterna tätare vilket kan vara positivt. 

Om man har ett icke medförstorande riktmedel så kommer förhållandet mellan riktpunkterna och kulbanan att variera med vald förstoring.

Oavsett vilken variant man väljer så gäller det att prova och testa sig fram. Det är bara att bege sig till närmaste skjutbana och testa vid vilka avstånd kulbanan sammanfaller med dina riktmedel.

Hinner inte fördjupa mig ytterligare i detta ämne just nu eftersom jobbet gör sig påmint...

Henrik