Har tre huggormar hemma.. 11,9 och 4. Fick dra lott om vem som skulle med vilken dag på älgjakten. De båda större fick iaf vara med och se älg, och då dottern, 9år var med så lockade jag fram två tjurar som gick runt på 40-50m . Tyvärr ingen skjutbar, men stor upplevelse.

4åringen är nog den som oftast ska med.. Men är inte alltid så smidigt. Tålamod finns inte i överflöd! . I lördags var han med o jagade älg iaf. Första såten var väl sådär kul.. Muta med kexchoklad så funkar det.

Nästa såt tog jag ett pass bredvid en mindre väg, så han kunde sitta i bilen om det blev kallt. Efter en stund satte han sig där iaf. Gick kanonbra och hunden fick upp och stod väl 300m bort. Att lyssna på hunden var spännande i några minister sen satte han sig i bilen igen.

Men då de sakta drog sig närmare, så bestämde sig sonen att göra funktilnstest av signalhornet på bilen! Pappa inte glad! Som tur är har vi som vanligt i söder, socialt tränade älgar så de stod kvar iaf. Tyvärr smög de ut på annat håll senare.

Min filosofi är att barnen får följa med när se vill. När de är med så får det bli i lagom dos.

hihi förlåt kan inte annat än att skratta, ser framför mig hur sonen är lycklig över att tutan fungerar

hihi förlåt kan inte annat än att skratta, ser framför mig hur sonen är lycklig över att tutan fungerar

Sånt man får ta... Finns fler älgar att skjuta.

Att framkalla ljud av alla sorter brukar vara mina odjurs svar på tristess också 

Det var inte så att grabben ville göra sin rem vilande far uppmärksam på älgarna när han tutade då

Att framkalla ljud av alla sorter brukar vara mina odjurs svar på tristess också

Det var inte så att grabben ville göra sin rem vilande far uppmärksam på älgarna när han tutade då

Nja, var nog mer att kolla vad som hände då man tryckte på tuten. Men nu vet han ju det!

Tog hem ett rådjurshjärta igår. 6åringen var superintresserad och vi plockade bort hjärtsäcken, kollar kranskärl, delade hjärtat och kollade på kammare och klaffar. Plötsligt springer hon iväg och frun säger lite syrligt att "nu mår hon illa", men 30 sek senare är 6åringen tillbaka med sin verktygslåda och tar fram måttband för att mäta hjärtat.

Jag lyckades fälla ett vildsvin i helgen till min äldsta dotters stora lycka. Hon har längtat efter en trofé.

Nu var trofén långt ifrån vad trofejägare skulle kalla värt att spara, men har jag lovat så har jag.

Båda döttrarna stod bredvid när jag började såga och skära.

Femåriga dottern tyckte att trynet var det roligaste Gud skapat och stod och klämde på det.

Åttaåringen tjatade om att jag skulle visa hjärnan. Snääääääälla pappa jag vill se hjärnan. Jag försökte förklara att kanske inte alla i radhuslängan uppskattar att vi står och jobbar med sånt här i trädgården. Speciellt inte när kajor och skator börjar cirkulera nyfiket

Mina två juniorer har båda tröttnat. Tösen som är 13 verkar vara i den fasen då allt är tråkigt. Tom fiska som var religion förut. 

Grabben gillar fortfarande jakt där man får prata. Och skytte med allt som smäller. 

Förhoppningsvis kommer de snart tillbaka i gängorna.

 

Jag skrev en gång en artikel om att ha barn med på jakten. Tycker den stämmer rätt bra ännu. Observera att jag inte satte rubriken. Vill minnas att tidningen klippte in en bild från annan plats också.

 

https://issuu.com/gyllsand/docs/mmj_2-13

Bra tråd det här. Mina paltar är 3,5 år och 3 månader. Storpalt har hängt med en hel del när jag jagat in beaglen, och han pratar mycket jakt. Han tror att han ska kunna agera älghund i höst, han har tränat upp skallet rätt bra... Han har en träbössa som ska med ut i skogen, och ganska snart tänkte jag låta honom prova luftgevär.
 

Har fyra kottar. Dotter på 7, söner på 11, 15 och 17. Dottern älskar när det kommer hem vilt. För några år sedan sjöng hon "hoppa, hoppa hare", när vi åt hargryta  Härdad tjej!

11 åringen skjuter jag luftgevär och korthåll (22:a) med, men jagar inte. 17 åringen och jag flugfiskar och han är intresserad av skytte, men inte jakt. 15 åringen däremot är en riktig jaktnörd. Är med mig hela tiden. Har lite svårt att vara still och tyst ibland, men är en jäkel på hagelskytte. Har redan skjutit, rådjur, hare, gäss, duvor, änder, svart- och vitfågel och ser nu fram emot sin första räv och vildsvin. 

Roligt att ha med dem ut och jag tycker nog att fågeljakt bakom nät, ex duva, svartfågel och änder är det lättaste. Då kan man prata, behöver inte vara 100% still hela tiden vilket gör det till en social grej också. Vaka på räv och vildsvin, det får komma sedan tycker jag.

kul att denna tråd dök upp igen. 

Ser att jag skrev att yngsta dottern hade det mesta emot jakt (fy, blä och äckel) för ca ett år sedan, och att den äldsta är väl mest akademiskt intresserad. 

Yngsta har nyanserat sig ordentligt. Hennes helt absurda intresse för matlagning har gjort sitt. Hon vill fortfarande inte vara med om hon tycker det är "äckligt", men viltfärs är åter i topp på favoritmat. Hennes väg till acceptans av jakt och förhoppningsvis deltagandet är via köket. Hon äter vegetariskt på skolan av samma skäl som jag gör det på jobbet. Vi äter ju riktigt bra kött  hemma tack vare vår viltfrys. Finns inget som helst skäl att käka odefinierbara köttprodukter i övrigt om man inte vill. Så det är helt ok med mig. 

Äldsta är väl samma som förr. Tycker det är kul att vara med oss och hänger med därför.

Så inget brinnande intresse, kan man inte hävda, men det funkar rätt bra ändå. Ska upp till fjällen på valpträff om ett par veckor med vorstehn. Logistiken med kids och våra krockande scheman gjorde att det körde ihop sig, och uppfödaren tyckte att jag skulle ta med girlsen. De tål ändå rätt mycket hajka och kajka eftersom de inte är så små längre. Det blir dressyr en dag och fjällträning en dag. Ungarna gnällde i veckor och höll på om mängd timmar i bil (jo 14-16 timmar, det blir en hel del för en helg, kan hålla med iofs) så istället för att tvinga med de fixade jag så de kunde vara hos svärföräldrar. Döm av min förvåning när jag kom hem samma dag och de både kläcker ur sig hur mycket de ser fram emot det. Bäst jag ställer in barnvakten antar jag ... och åter bokar större boende ... och ställer in mig själv på att ha en ganska lång helg med 2 långa körningar, 2 ongar och en unghund som ska släpas runt på fjället. Varför gör det lätt för sig?? 

Jodå. Du gör det lätt för dig. Att bli en respekterad och älskad pappa. Åtminstone inbillar jag mig att det är så

 

1 hour ago Locorod sa:

Jodå. Du gör det lätt för dig. Att bli en respekterad och älskad pappa. Åtminstone inbillar jag mig att det är så

 

Pappa? Dåå gör hon det svårt för sig

Hehe. Helt riktigt strävis.

Hörru Locorod. Dig tycker jag mig känna igen från grannforat  Trevligt att se dig här. 

Har två söner, 9 månader och 4 1/2. Ingen har varit med på jakt än, främst för att jag själv är helt grön. Men den äldsta har följt med till skjutbanan vid flera tillfällen och varit med på arbetsdagar. Nästan alltid med positivt bemötande. 

Efter att en bättre sportingskytt lät honom skjuta och träffa konstaterades att han vann för att "Pappa du klarade inte träffa krukan och de gjorde jag“ 

Sorry mdef! Jag vet vet att du är kvinna. Slarvade och läste inte avsändaren riktigt. Fick för mig att det var ts som skrev. 

Saknar föresten dig på grannkanalen. Din rapportserie om jycken behöver väl uppdateras? Jodå jag är med där också. Har bara gett detta forat en andra chans. Har varit med här några år men tycker att farten varit lite låg.  Men nu testar jag igen!

Farten är lugnare här men det som skrivs är bra mycket mer intressant och relevant iallafall för mig!

RS är ett komplement men alltför många liknande trådar...

Men bägge forumen brukar ta fart när hundsäsongen drar igång på allvar 

 

Och när du väl kommit upp i 100 inlägg så öppnas en större del av forumet upp, med bla våra dagböcker.

Locorod, du kommer uppskatta dagböckerna, känns som den sorts läsning du gillar. Ses on the other side när du har antalet inlägg uppe 

Förlåt Ken för trådjacking. Tillbaka till ämnet. 

Ungarna ska som sagt upp på fjället med mig nästa vecka. Helt toppenbra fjällkläder har de faktiskt inte, så var ute och letade igår. Äldsta tjejen kan numera ha ministorlekar från vuxenhyllorna (finns det ens så små vuxna kvinnor??  ) och där hittade jag skitfina softshellbrallor till henne på monster-rea. Bra grejer som kan användas till skidåkning och sådant sedan också. 

Men lilltjejen 10.5 år behöver jag hitta till fortfarande. Hon har alltid haft vanliga utekläderna på jakter förut - med då har hon suttit stilla på pass och det enda viktiga har egentligen varit värme. Visserligen måste det inte vara just jaktgrejer, men det finns ett värde i att de har sina grejer särskilt till för jakten - jag tror att de känner sig mer delaktig och part of the project. Tips på bra jaktkläder till ungar tas alltså tacksamt emot  

Har några i till salu tråden. 

5 hours ago Ken1 sa:

Har några i till salu tråden. 

Har skrivit till dig i den tråden.

 

//John

Då går jag gneta på med inlägg!

 

Opps nu blev det ett till....

Som trådskapare måste man ju lägga in  lite då och då 

Datan har tyvärr tagit det mesta av juniors jaktlust men plötsligt händer det

Skitkul Ken1!!!

Samma sak har hänt här under året och ett begynnande intresse för skytte har börjat bli ett intresse för jakt, och nu tjatas det här hemma om när det skall bli jakt nästa gång

 

Här är jag och min äldsta grabb spanande på svartfågel på gården. Nästa år är det tveklöst två pipor riktade mot skorstenarna i stället för bara en!  

Först trodde jag hans intresse för skytte och kamouflagekläder handlade om influenser från hans datorspelande, men några sådana tendenser märkte jag aldrig av när han införskaffade sin ghillie suit, och i dag vet jag att det var jakten som hade intresserat honom.

Han var med mig minst en dag i veckan och trampade hare med hundarna efter jobbet när han var en liten plutt, men sen hade jag ett långt uppehåll med jakten medans jag inte kunde gå och det minns han inte längre. Nu är det nya tag och förhoppningsvis kommer det in lite duvor på gården snart så vi kan idka lite skyddsjakt på hemmaplan med jämna mellanrum! 

Förutom själva jakten är det ju extremt viktigt att lära barnen vart maten kommer ifrån, och den enorma skillnaden mellan viltkött och industriköttet de serverar i skolorna... Folk är så frånkopplade från verkligheten i dag att vi faktiskt är skyldiga att se till att en liten klick människor trots allt vet hur det fungerar i verkligheten.

Sen har vi det här med vapen också. Förr hade var och varannan familj ett luftgevär hemma och hela familjen kunde plinka lite på kvällarna och ha det trevligt! I dag vet jag inte om många klasskamrater till grabbarna som ens har hållit i ett luftgevär och det är faktiskt riktigt trist... Hur kul hade man det inte som spoling ute i naturen med luftgevär och munnen full med diabolkulor? Kanske inte det mest hälsosamma med bly i munnen, men å andra sidan hade jag ingen barnstol, eller bälte hellre för den delen, i bilen och trots att jag cyklade till skolan från första dagen så var det inte fara för det! Annat är det i dag i det kränkta Landet Brunsås... 

I vårt hem så plinkas det så mycket man vill - men under kontrollerade former.