Vilket är det bästa knivstålet? Är lite av en knivfantast har ett antal knivar i olika stål.

 

13C26 från sandvik har jag en handgjord och en swingblad måste anse att den handgjorda är betydligt bättre.

 

 

VG10 från fällkniven har ett par med detta stål lite svårslipat men helt ok. Blir dock inte riktigt vasst.

 

1095 stål har en kniv från ESSE rätt ny så har inte utvärderat denna ännu men blir rätt vass.

 

AEB-L från Uddeholm min absoluta favorit har två knivar från en knivmakare som finns på detta forumet och dessa knivarna blir rakbladsvassa och håller skärpan bra.

 

Kan tillägga att jag slipar mina knivar på en Tormek T7.

 

Vore intressant att höra om fler knivstål och erfarenheter kanske man kan hitta den optimala kniven,

Jag köpte en bit AEB-L (1000x35 cm) för många år sedan och jag lärde mig hur anlöpning och härdning gjordes hemma i essjan och vill man ha ett hårt stål som är som ett rakblad så hittar man nog inte bättre!

Mycket länge använde jag bara mina egna blad i just AEB-L eftersom man då hade med sig rakblad ut i skogen men sen hände något...

 

...när AEB-L blir slött när man t ex flår en älg som har släpats lite i grus, jord och lera så står man där och harvar med en slö kniv och inte kan man bryna på den så det blir bra...

 

Jag har i dag övergått till rena kolstål i mina knivblad, gärna mönstervällda med lite olika bitar med varierande kolinnehåll, och de bryner man upp på nolltid!

Detta gäller även i köket där mina crmo proffsknivar bytts ut till mönstervällda kolstålsknivar.

 

Bästa knivbladet är det som är tillräckligt vasst för ändamålet - men som också kan återställas till bruksskick på plats, och det kan man inte alltid med AEB-L - speciellt inte om man som jag inte har en sekundäregg på mina knivar.

 

Det är ingen slump att de gamla moraknivarna i dag betingar ett rätt högt värde för de bladen kunde man lätt bryna tills det inte fanns något stål kvar

Jag gillar INFI som Busse tillverkar sina knivar i. Håller skärpan väldigt bra o lättslipat

har lust att prova flera knivar gjorda i stealit

De gamla hederliga 154CM och ATS-34 tycker jag om.

Ger bra egg samtidigt som de är relativt lätta att hantera.

Ett av mina favoritstål är AEB-L . Ett mycket bra  allroundstål. Men jag vet inte om det finns nåt optimalt stål som är perfekt förr alla knivar . 
Vanadis extra är ett annat stål som verkar mycket lovande, sen finns ju CPM154CM, Elmax,1095 och O1 . Mycket bra stål.
Ska så fort som möjligt prova o göra huggare i Elmax och Vanadis. 

Seved

Det blir lite som att fråga vad som är världens bästa bil; En Ferrari må vara jävligt bra på att köra fort och stiligt men behöver man ha med sig 2 laikor och en wachtel, vill man kanske hellre ha en V70 eller en Hilux?

 

Frågan är vilka egenskaper man vill prioritera i sin kniv?

Är det förmågan att bli extremt vass?

Är det förmågan att hålla skärpan väldigt länge?

Är det förmågan att vara lätt att bryna?

Är det motståndskraft mot brott?

Är rostmotstånd en prioritet?

 

Generellt kan man väl säga att dom låglegerade kolstålen har fördelen av att kunna slipas extremt vassa och vara relativt lätta att bryna. Nackdelen är låg motståndskraft mot rost och dom håller inte skärpan riktigt lika länge som höglegerade rostfria stål.

 

AEB-L är det rostfria stålet för dom som inte gillar rostfritt. Det har precis tillräckligt med kol för att bli hårt, men inte tillräckligt för att bilda kromkarbider i härdningen. Resultatet är att rostfritt stål som kan bli extremt vasst (all krom går till rostskydd), lätt att skärpa men håller inte skärpan lika länge som ex. RWL34. AEB-L utvecklades ursprungligen för rakblad. Sandvik har en kopia dom kallar 13c26.

 

RWL34 har ungefär samma sammansättning som ATS34 från Hitachi eller CM154 från Crucible. Skillnaden är att RWL är ett pulverstål, jämnt i kvalitén överallt i stålet och tydligt bättre egenskaper än originalen. Blir tillräckligt vasst för att raka håren på armen men får stryk av AEB-L på den punkten. I gengäld håller det skärpan mycket bättre men är lite tuffare att bryna.

 

Elmax är också ett pulverstål men ganska extremt i kompositionen. Skitjobbig att arbeta med som knivmakare jämfört med RWL, blir inte fullt lika vasst men tillräckligt. Håller skärpan jättelänge.

 

Jag kan fortsätta i evigheter, poängen är att valet av stål är ganska individuellt och mycket beroende av knivens användingsområde. Personligen gillar jag RWL34 för jakt-och fällknivar, för köksknivar hade jag tagit AEB-L, men det är bara mina val, inte den absoluta sanningen.

 

Brian 

Bra inlägg Brian.

Lägg in några kommentarer om vilka hårdheter som passar de olika stålen så börjar vi närma oss en riktigt bra grund för den som inte vill prova igenom alla stål själv. Skulle gärna gjort det själv men saknar kompetensen, även om jag har mina aningar...

440C (och dess kloner) är ett bra stål i mellanprisregistret om det hanterats rätt.

 

440, 440A, 440B lämnar en del övrigt att önska.

 

Har ett par knivar i D2, det är ett väldigt bra stål av det lite dyrare slaget. Men annars är jag förtjust i 1095, ett hederligt kolstål som man kan skärpa upp mot en sten om det skulle behövas. 

 

En av mina knivgurus är jeff Randall (ESEE). han har i en intervju sagt:

 

IW: There's so many different steels out there. How do you evaluate the abilities of each and apply that to knife design?

JR: We don't. Carbon steels have been used to sustain life and wage war for a long, long time. It works, so why change it? The villagers and indigenous tribes of the Amazon use carbon steel every day to sustain themselves. They sharpen their knives on flat rocks and could care less about perfect edge angles, aesthetics or whether it's the latest fashion trend in steel.

The only downfall to carbon steels is they will rust pretty quickly. And, while that doesn't bother us since it wears off with use and patinas up nicely, some folks are anal about keeping their knives pristine. So, we are answering that by coming out with a stainless steel line of knives.

Me? I'll still be carrying carbon since it's easy to sharpen in the field and simply works for everything with a lot cheaper price tag. ESEE build simple, ugly knives that work.

 

Det är tänkvärda ord. Hela den läsvärda intervjun finner ni här: http://indefinitelywild.gizmodo.com/how-survival-knives-are-designed-and-manufactured-1577108102

För övrigt håller jag på att sammanställa en enkel lista över stålsorter i syfte att underlätta för jägaren att hitta rätt bland knivstålen och för att inte gå på vissa säljares mördande reklam med superstål (som i vanliga fall används till diskbänkar). Kommer på en blogg nära dig vilket år som helst.

Jag håller med ovanstående talare i stort. Det var lite det jag menade med att det i stort är en individuell fråga. Sen får man inte glömma att härdprocessen är en minst lika viktig fråga som stålsorten. Rätt eller fel härdningsprocess kan göra en stor skillnad.

 

Henke,

 

Det blir inte helt enkelt att peka ut en specifik hårdhet för varje stålsort, då det beror mycket på användingsområdet. Jag kan ge ett exempel, men det är i huvudsak baserat på andra kunniga personers erfarenheter (dvs det är något jag har läst ).

 

Vi tager AEB-L som ex. Vid höga hårdheter typ Rockwell 61-62, finns det viss risk för eggurflisning, ffa om eggen är riktigt tunn. För en kökskniv som skall skära grönsaker och skärt kött kan det vara helt rätt men för en jaktkniv som kan träffa ett ben ibland eller skall tälja en grillpinne, är man troligen bättre betjänt av lite mer tjocklek direkt bakom eggen och en hårdhet på 58-59 HRC. 

 

Generellt för bruksknivar brukar jag ligga på ca 59 HRC beroende på stålsort.

 

Brian

fråga i sammanhanget, finns det budget hårdhetsmätare att få tag i som är rimligt noggranna?

fråga i sammanhanget, finns det budget hårdhetsmätare att få tag i som är rimligt noggranna?

Nix. Ska du ha en hårdhetsmätare med precision så får du allt öppna plånboken. Jag lyckas hitta en utgående modell med ordinarie pris på drygt 9000:- som jag fick köpa loss för 4000:-. Beställde testblock från USA och kalibrerade apparaten. De är inte gratis de heller.

Är själv lite av en knivfantast, men har inte tid eller kunskap att hålla på och göra egna.  Min favoritkniv är en hederlig fullsize Ka-Bar.  1095 Cr-Va stål.

 

Köpte in en låda med 24st, och sålde till mina hemvärnspolare.  Blev väldigt populär.  Går även utmärkt att använda som yxa för att hugga av mindre kvistar.

Jag vet att det är komplext Brian. Det är därför jag var så nyfiken. Om man kombinerar det du skrev nu med det du skrev tidigare så blir det riktigt intressant!

440C (och dess kloner) är ett bra stål i mellanprisregistret om det hanterats rätt.

 

440, 440A, 440B lämnar en del övrigt att önska.

 

Har ett par knivar i D2, det är ett väldigt bra stål av det lite dyrare slaget. Men annars är jag förtjust i 1095, ett hederligt kolstål som man kan skärpa upp mot en sten om det skulle behövas. 

 

En av mina knivgurus är jeff Randall (ESEE). han har i en intervju sagt:

 

Det är tänkvärda ord. Hela den läsvärda intervjun finner ni här: http://indefinitelywild.gizmodo.com/how-survival-knives-are-designed-and-manufactured-1577108102

Japp 440C är ett annat favvis stål, lite underskattat på denna sidan det stora vattnet. 

BTW ska bli kul o läsa länken du bifogade.

Seved

På ‎2015‎-‎02‎-‎17 at 08:25 Älgflugornas Herre sa:

För övrigt håller jag på att sammanställa en enkel lista över stålsorter i syfte att underlätta för jägaren att hitta rätt bland knivstålen och för att inte gå på vissa säljares mördande reklam med superstål (som i vanliga fall används till diskbänkar). Kommer på en blogg nära dig vilket år som helst.

Finns denna lista färdig?

Nix. 

Den har blivit liggande ofärdig i datorn. 

3 hours ago Älgflugornas Herre sa:

Nix. 

Den har blivit liggande ofärdig i datorn. 

Ah okej, vad tycker du om A2, Elmax och N690co?

A2 har jag flera knivar i. Ett grymt fint knivstål, bland mina favoriter. Nackdelen är att det väldigt lätt blir missfärgat om man inte genast diskar och oljar kniven. Så sett uppför det sig nästan som gamla kolsstålsblad. Bark River använder det som standardstål.

N690co vet jag att jag har testat, kommer dock inte ihåg vilka knivar det gällde men jag har inte noterat några negativa minnen kopplade till stålet så jag antar att det är minst helt OK. Får fundera lite och återkomma.

Elmax har jag faktiskt inte testat men det har extremt gott rykte. 

En halvt On-topic fråga. Är det någon som läst aftonbladets test av finare kockknivar. Kanske lite kul att se vad de säger även om kockkniv och jaktkniv knappast är samma sak. Och AB knappast är en speciellt seriös källa...

Frågan är väl hur testen görs och vilka kriterier som ställs. Samt såklart vem som gör testet, AB själva eller något testföretag som tex simulerar skärandet av 2000 potatisar och därefter mäter eggskärpan eller hur de nu lägger upp det.

Hur som haver, har inte läst testet och hittade det inte heller efter en snabbgoogling. 

Jag såg bara att den låg under "plus" och jag gynnar inte dem i onödan...

http://www.aftonbladet.se/tester/a/OdPG1/ge-kniven-karlek--da-haller-den-oavsett-pris/promo

 

Tycker att 440 stål är helt ok om man sköter det.

Sandvik 12C27 är ett annat stål jag gillar.

Har någon kniv i D2 också, tar lite mer jobb att få vass.

28 minutes ago Beretta sa:

Tycker att 440 stål är helt ok om man sköter det.

Sandvik 12C27 är ett annat stål jag gillar.

Har någon kniv i D2 också, tar lite mer jobb att få vass.

Liten kommentar bara. 440 brukar tillverkarna skriva när det är knivar tillverkade i 440A, detta är medvetet vilseledande eftersom det finns stål av kvaliteterna 440B och 440C med. 440C är ett riktigt bra stål medan de andra två inte riktigt når upp till samma nivå. 440A och 440B skulle jag klassa så lågprisstål medan 440C tveklöst kvalar in i mediumsegmentet. Sedan finns det lite hottade varianter av 440C med, tex 154CM eller ATS-34 som båda innehåller lite mer molybden än 440C. 

Sandvik 12C27 är ett bra klassiskt stål som fortfarande står sig bra i konkurrensen, kan väl placeras i mediumsegmentet. 

D2 ligger någonstans mellan kolstål och rostfria stål. Min erfarenhet är bra av detta stål, och precis som du säger. Det kan vara lite av en utmaning att få riktigt vasst, å andra sidan tycker jag det håller skärpan bra.

Problemet är dock att valet av stål inte är hela grejen, allt faller tillbaka på att stålet värmebehandlats (härdats) rätt. Felaktig härdning kan göra vilket stål som helst värdelöst.