Skillnad i teknik med s/s eller bock?

 

/Må

 

Egentligen inte..... Däremot upplevs rekylen mer "spretig" på en SvS då den hoppar lite åt det håll pipan ligger - många tycker det blir svårt att kompensera om de inte "vet" vilken pipa det gäller på en SvS. Men det är förr ett tecken på att tekniken brister lite än att det rör sig om en skillnad i grundteknik. Det är liksom samma sak - skjut fram höften lite i skottet och låt kroppens rörelse absorbera rekylen så ligger bössan plötsligt mycket mer stilla..... Duktiga hagelskyttar kan som regel allt om det.

 

Däremot rör sig alltid en SvS lite mer relativt en bock givet att allt annat är lika - men den skillnaden är mycket liten givet att du tar rekylen rätt.

 

/T

Ozzian.

Första bulorna med 9,3 så reste det väldeliga. Då satt det ett sikte med upp till 3ggr förstoring. Och minns jag rätt så försvann älgen. Det gick dock väldigt snabbt att komma till att älgen men inte träffområdet var kvar. Idag har jag under en bra dag kvar hårkorset (triangeln då jag bytt glugg) i träffområdet på en älg. Det är att förbättra mig ytterligare som är svårt. Kanske inte låter jätte illa. Men som PMT säkert vill påpeka tyder det ändåppå en i grunden felaktig teknik och vill han vara elak så börjar han fråga om hur det går att skjuta in och justera samskjutning... Med det vill jag säga att det finns grader i helvetet och att det inte behöver vara katastrof att inte omedelbart uppnå PMTs nivå på skyttet.

Och här ligger PDF:en som pmt nämner ovan: http://forum.robsoft.nu/viewtopic.php?f=65&t=101086&start=380

 

En bit ner Rätt Skjutteknik.pdf heter den.

Nu skjuter inte jag som en gud längre (det är ganska många år sedan jag gjorde det) - långt därifrån. Möjligen kan man säga att jag skjuter förvånande bra med tanke på hur pass mycket (eller rättare lite)  jag skjuter, för det är inte några direkta mängder. Kanske 1000 kulskott på ett år i bästa fall, förmodligen förr ner runt 500 i snitt de senaste åren...... Det räcker på sin höjd för en högst medelmåttig nivå - jag brukar klara av att skjuta guldserier rakt igenom en omgång, men det är å andra sidan snudd på tramsigt låga krav. I fjol var ett bottenmärke sett till mängden och det har blivit torrträning hela detta året i princip - det finns helt enkelt ingen som helst anledning att åka till skjutbanan bara för att skjuta som en kråka. Det är bara slöseri på ammunition och pipor.

 

Däremot vet jag förbannat väl vad som krävs för att skjuta bra - och jag har en i grund och botten sund grundteknik indrillad av en klok FSR-instruktör för 35 år sedan. När den fallerar så vet jag vad som måste göras - då är det grundläggande skjutförmåga som måste drillas in på nytt. Den slöa slappa kroppen måste bestraffas med det där som jag i grund och botten finner extreeeeemt tråkigt. Men skytte är ingen kunskap - det är en förmåga. Inget annat. Och den förmågan måste läras in och underhållas.

 

Det gör man med torrträning: Ligg, knä, stå - ligg, knä, stå - ligg, knä, stå - ligg, knä, stå - ligg, knä, stå - ligg, knä, stå - ligg, knä, stå - ligg, knä, stå och när man är så trött på det att man vill kräkas skjuter man en serie i: ligg, knä, stå.

 

Blir det inte bra börjar man om i källaren: Ligg, knä, stå - ligg, knä, stå - ligg, knä, stå - ligg, knä, stå.......

 

Inte förrän det sitter igen funderar man på älgbanan eller skeet/trap. Ofta kan det finns skäl att bestraffa kroppen ett par runder till så den inte ger sig till att förslappa skärpan innan man skjuter på riktigt igen.

 

Svårare än så är det faktiskt inte. 

 

För det är där de första gör fel - man övar på det man vill göra - inte tekniken att göra det. Och då blir det som att försöka måla med högblank klarlack - misslyckandet bara glänser mer och mer och mer...... Men lär man in fel så har man dels en avlärning att genomföra INNAN man kan lära in rätt. Desto mer man lär in fel, desto mer måste man lära av.......

 

Det är därför det är så extremt tragiskt att man i jägarexamen gör allt man kan för att ducka när det kommer till det grundläggande skyttet, man ger inte ens eleverna en vettig chans att kunna lära sig. Ett par timmar grundläggande skjutträning i grunderna (torrt) innan man kastar ut eleverna på banan är ju ett minimum kan i alla fall jag tycka. Jag har sett jägarexamenselever som inte vet hur man laddar en bultpang i älgbåset - vad i hela fridens namn gör de där? Alltså, utöver befäster sitt totala misslyckande....... Numera brukar det tom stå en skjutkrycka i hörnet på båset - det säger ta mej fan allt om hur illa det är......

 

/T

Äger 2 ds Heymbockar, den ena i 9,3x74 och den senare inköpta i 8x57jrs. Båda stockade lika, (med bayersk förstås). Har även haft en heymds i 30-06 och en 412a  i 9,3x74r. Bemärk att jag jagar med alla mina vapen innan jag dömer ut dem men underlaget är ändå klent för att kategoriskt säga att så här är det....

 

Men, gissar att min valmet vägde in med en hakad 1,5-6 på nära 5 kilo. Det var inga problem att skjuta 9,3 med denna men konceptet att bära runt på 5 kilo finskt grovsmide föll platt. Mina heymar väger 3,3 resp 2,9 rena. 8x57an avfångar jag med i enhand samtidigt som jag håller en hund med andra handen, enkelt uttryckt där är jag hemma då den är extremt pekbar. Har en varipoint 1-4 i snabbmontage i ryggfickan, men det är nästan bara på älgjakt den används.

 

Min Heym 74a är arvegods och är handikappat med ett lika klassiskt som fult, för högt tyskt hakmontage. Men även ren så lever den om för mycket för min smak. PMT har som vanligt rätt i det mesta han skriver men det är ändå en liten skillnad på sikt och riktvapen när det kommer till pipuppslag.