2 hours ago hubler sa:

 

Premiärbocken som lämnade mig med en stukad fot

Det var jävlar i mej majestätiskt fina horn. Sån önskar jag mig

Ber om ursäkt om detta blir ett långt inlägg men med handen på hjärtat, hur många gånger skjuter man en sån här bock..

Om jag ska försöka göra rätt för mig så att även ni kan försöka fantisera er in i hur en ung påg lyckades skjuta en sådan vacker skapelse. 

Innan jag börjar kan jag också säga att det här med att det är så mycket enklare att jaga efter bockar på åkermark jämfört med skogsmark har nog inte jagat på samma sätt som jag gör. Det vill säga, jag skjuter aldrig på långa avstånd, vissa fält står otröskade och det finns något som heter björnlokor. 

Sedan finns det en otrolig viltmängd som fler än en gång avslöjat ens framfart.

Detta är min uppfattning och andra får gärna stå fast vid sin dock, detta som skapar diskussioner så att ett sånt här forum blir använt.

Nåväl. 

Denna bocken är ingen ny bekantskap utan jag har följt han i gott och väl tre år. Förra året såg jag honom som den "sibiriska råbocken" för hans jäkla utlägg precis som sin far som hade namnet "Kungen". 

I år kände jag när jag först såg honom i maj att detta är herren på täppan. 

Den 16 augusti hade jag planerna på att smyga ner där jag sett honom tillsammans med get och kid tre dagar tidigare. Detta är då 800 meter från var jag sett honom hela sommaren. 

Jag ser en jäkla massa rådjur av olika kvalisorter men ingen sibirisk råbock syntes. Jag smög runt till den andra delen där jag sett honom men ingenstans stod han. 

Vid kvart i 8 på premiärmorgonen får jag syn på honom på 250 meter och beslutar mig för att försöka smyga runt, när jag kom runt var han borta och tristessen tillsammans med den snurrande vinden gjorde att jag beslutade för att smyga rakt på där jag egentligen inombords visste att han låg. Mycket väl, han reste sig ur björnlokorna och sprang utan att ens försöka stanna någonstans. 

På kvällen gav jag mig ut och såg han ganska omgående betandes utan kulfång på ca 100meter. Jag satte mig ner i åkerbönorna men vinden låg snett mot honom och han gav sig iväg mitt ut på fältet och jag satte mig ner och hoppades på att han skulle komma lite senare då detta fortfarande var tidigt på kvällen. 

Precis som på morgonen syntes get med kid, get med dubbelkid, ett ensamt hondjur samt en lovande bock sig. Den sibiriska råbocken var borta. 

Jag avstod morgonen efter från att jaga i tron om att han skulle slå av lite på sin vakt, naivt jag vet. 

På kvällen visade DMI, YR samt SMHI att vinden skulle ligga bra till så jag tänkte ge det ett försök även om det blåste och skulle regna. 

Jag smyger förbi get och kid genom att krypa 250meter i en bönåker. När jag sedan lyckas sätta mig ganska bra så ser jag en bock som nog för många skulle ses som en avskjutningsbock men jag tycker att han har mer att ge på denna jord så han fick gå. 

Regnet kom och jag beslutade mig för att smyga tillbaka lite i tron om att han rörde sig i området där jag stötte han kvällen innan. När jag kommer upp på en liten höjd så ställer jag mig lite tröstlöst och kikarspanar och får se två mycket välkända hornstänger sticka upp ur bönåkern 250 meter bort mot där jag först satt på pass. 

Han är oerhört vaksam även om vinden är stabil och i säker riktning. Jag sätter mig ner på alla fyra och försöker lista ut en plan. Vart är han på väg, finns det fler djur med honom, finns det fler djur mellan oss, finns det någon låg punkt där jag kan gå i skydd. Nej det här blir svårt.. Ett par rådjursöron sticker upp vid sidan om bocken och det är ingen lämplig dal som jag kan smyga i utan att riskera vittring för bocken. 

Jag börjar åla mig fram, genom midjehögt fjolårsgräs blandat med tistlar och åkerbönor. Det är blött, jag ser nästan ingenting i handkikaren eller i kikarsiktet. Regnet duggar kraftigt från himmeln och gräset lägger sig som ett täcke när jag försöker krypa medelst åla mig fram rakt mot bocken. 

Nu är jag hundra meter ifrån, ett skott är inte att tänka på, ser bara halsen och dessutom inget kulfång.

Jag ålar lite till och får komma upp i bönorna mer för att inte riskera en kastvind. 

50 meter, nu börjar jag bli nöjd och bocken och geten är oroliga. Jag sätter mig och väntar lite så får jag se vad deras nästa drag är. 

Helt plötsligt ställer sig bocken i bönkanten med kulfång bakom, jag tar upp bössan och tittar i zeissen... Gräs. 

Bocken rycker till och springer helt plötsligt ner för den backe jag nästan kommit ända upp på. Jag stelnar till och försöker lokalisera den igen och ser omgående ett rådjur som på bara sex meter kommer gåendes. Pulsen stiger igen.

En get.. FAN! Men vänta där kommer ett djur till, pulsen stiger. En kidde... FAN!!

Vart fan tog bocken vägen, hinner jag tänka innan jag ser bocken 30 meter ifrån mig med full bredsida och bra kulfång. 

I periferin märker jag att geten och kidden hoppar iväg. Bocken stirrar stelt mot mitt håll, hornkronan gör mig skakig.

Jag känner hur min Tikka continental med benstöd blir jävligt tung och att den måste titta bort snart annars måste jag ta ner bössan och chansen kommer vara över.

Så gör den det äntligen och jag smyger upp bössan, tittar i kikarsiktet och ... Gräs...

Jag känner att goda råd är dyra och känner att jag börjar hamna ner i stresskonan vilket är ganska ovanligt. Jag sätter mig på smalbenen så att säga och får skippa stödet. Bocken tittar då tillbaka mot mig och jag inser att nu har den sett mig, en del gräs är framför bocken men jag ser ryggen och tillräckligt mycket för att lista ut var jag ska sikta och trycker av. 

Skottet kändes bra, men krumryggad lunkar bocken 15 meter och jag gör mig redo att skjuta igen. Men jag får inget läge innan den trillar ihop död i björnlokorna.

Vilken glädje när jag kommer fram och ser denna otroligt vaksamma och respektingivande motståndare som precis gett mig en match jag sent kommer att glömma.

Skottet hade gått in i buken och gick ut mitt i bogen, bocken stod snedare än jag uppfattat.

Tikka Continental 6,5. Hemmaladdad SST 140grains. 

Väldigt underhållande skrivet och fin bock. 

 

Grattis!! 

De är fantastiskt vackra rådjuren! Grattis till alla som har fått lägga ner en bock.

Smög mig i rätt kraftig motvind ner genom skogen till ett område med massa grova frötallar och nästan ingen undervegetation annat än lingonris och nån enstaka stubbe. 

Området har en yta på kanske 300x150 meter som kantas av en liten myr och tät vegetation.

När jag kom ut bland tallarna såg jag nåt ljust på ca 250m som jag började smyga på. Jag tänkte att det måste vara ett rådjur. När jag kommit 50 meter framåt ser jag en bock gå bland tallarna ner mot myren. Så jag lade mig ner och tog stöd på en stubbe, men medan jag gjorde detta tappade jag bocken ur sikte.

Medan jag låg där i lingonriset hörde jag nåt svagt knak i tätningen bredvid myren och plötsligt kom han gåendes på andra sidan myren. Vred mig om och tog stöd i lingonriset, tröck av när han gick förbi en liten glugg i slyet. 120m cirkus. Skottet tog lite långt bak i lungan. Bocken tecknade genom ett högt hopp rakt upp men drog iväg så jag bestämde mig för att hämta hunden. Bocken gick kanske 150m. Hade aldrig hittat den i tätningen utan hunden.

På pass 04.50. Bara en lätt bris som ligger i ansiktet och uppehåll. Med lite flyt så kan det komma bock eller räv. Såg en fin 6a här i fjol som jag inte kom åt. Förhoppningsvis kom ingen annan åt honom heller

1 minute ago Ryberget sa:

På pass 04.50. Bara en lätt bris som ligger i ansiktet och uppehåll. Med lite flyt så kan det komma bock eller räv. Såg en fin 6a här i fjol som jag inte kom åt. Förhoppningsvis kom ingen annan åt honom heller

Lycka te! Glider ut strax jag med. Smyger runt. Orkar inte vara still

6 hours ago Flintbüchse sa:

Smög mig i rätt kraftig motvind ner genom skogen till ett område med massa grova frötallar och nästan ingen undervegetation annat än lingonris och nån enstaka stubbe. 

Området har en yta på kanske 300x150 meter som kantas av en liten myr och tät vegetation.

När jag kom ut bland tallarna såg jag nåt ljust på ca 250m som jag började smyga på. Jag tänkte att det måste vara ett rådjur. När jag kommit 50 meter framåt ser jag en bock gå bland tallarna ner mot myren. Så jag lade mig ner och tog stöd på en stubbe, men medan jag gjorde detta tappade jag bocken ur sikte.

Medan jag låg där i lingonriset hörde jag nåt svagt knak i tätningen bredvid myren och plötsligt kom han gåendes på andra sidan myren. Vred mig om och tog stöd i lingonriset, tröck av när han gick förbi en liten glugg i slyet. 120m cirkus. Skottet tog lite långt bak i lungan. Bocken tecknade genom ett högt hopp rakt upp men drog iväg så jag bestämde mig för att hämta hunden. Bocken gick kanske 150m. Hade aldrig hittat den i tätningen utan hunden.

Grattis Flintbübusche! Fina horn på bocken!

Grattis och tack detsamma Flintbuchse . Inleder säsongen med vakjakt och tar en pursch imorgon vid åkrarna.

Satt i ett torn på ett hygge, räknade med att rådjur skulle komma ut ur skogen öster om mig. Som av en händelse vänder jag mig om och får skymten av en bock inne i skogen bakom mig, på andra sidan vägen. Lockade och lockade men inget hände. Ett smaldjur dyker upp till vänster om där jag sett bocken. Efter en stund går smaldjuret över vägen söder om mig. Plötsligt går även bocken över vägen, jag ser den i några sekunder innan den försvinner in i bland björksly och ormbunkar. Avvaktade en minut och lockade lite och han kom med väldig fart rakt emot mig. Han gjorde en kullerbytta vid träffen, sprang över vägen igen och in i den täta björkslyn under kraftledningen och är borta. Kollar lite där han gått över vägen och ser blodstänk. Jag gick och hämtade Ziva, en strävhårig vorsthe och hon spårade 40 meter i den täta björkslyn och där låg han. Hade aldrig hittat honom utan hund.
Det som slog mig var är hur mycket man hinner tänka under några få sekunder innan man skjuter. I detta fall handlade det om två-tre sekunder och jag hann bearbeta ett antal parametrar innan jag sköt. Han stod ganska snett och jag beräknade att jag inte skulle få något bättre läge, då jag satt i ett helt öppet torn. Jag insåg att det skulle bli en träff som skulle gå snett och passera mellangärdet. Jag beräknade även vinkeln i höjdled för kulan. Jag hann även med att fundera på var smaldjuret hade tagit vägen så inte hon skulle träffas av genomslaget. Jag konstaterade att skjutfältet var fritt och då tryckte jag av.

Grattis FarsanSeger

H-vete, lr fyll i med valfri 'franska'.

Sitter med 222:an å sen kommer... 

Inte 1:a gången. Suck.

Hm.... Ja var ju tyst nog i alla fall. Klen tröst, jä****t klen tröst.

Bara ja inte håller på å transformeras till vegan. /P

11 minutes ago PAS sa:

H-vete, lr fyll i med valfri 'franska'.

Sitter med 222:an å sen kommer... 

Inte 1:a gången. Suck.

Hm.... Ja var ju tyst nog i alla fall. Klen tröst, jä****t klen tröst.

Bara ja inte håller på å transformeras till vegan. /P

Därför har man en 6,5:a laddad till klass 1 även när man jagar bock 

Fick skjuta mig en bock ikväll. En herre som överlistat mig tidigare men idag drog jag längsta strået. 

1 hour ago Tuffhund sa:

Fick skjuta mig en bock ikväll. En herre som överlistat mig tidigare men idag drog jag längsta strået. 

Grattis Tuffhund

Grattis Tuffhund!

Även bockjakts mättad halv gubben kan än

Fin bock det där! Grattis Anders!

Ja ä inte vegxxxxxx!           Så mycke i alla fall.

Efter att ha släppt några juniorbockar, ej 6:or, så fick jag möjlighet på denna. Nu är inte detta tungviktskungen direkt, men likväl en 6:a. Å vill du ha 6:or så skjut 6:or.

Efter att någon timme passat av en specifik åker, taktiskt val pga vind, å klockan började närma sig ’dags å gå hem’ . Tänkte jag att ja bara måste kika på nästa åker, trots att vinden är fel,  där jag sett djur fler gånger tidigare. Smyger i väg i skydd av stenmuren för att längre fram kika lite diagonalt över till den andra åkern. Å mycke riktigt kommer det ut en bock på ’bort sidan’. Provar anläggning men känns inte ’rätt’. Bocken betar vidare ifrån mig, ganska varsk. Hmmm. Bestämmer mig för att komma närmare innan tillfället är över. Jag ’glider’ mycket försiktigt  över stenmuren på kortsidan å ner på marken. Nu i skydd av lite vegetation bestående av glest utspridda ung träd. Nu är det nog mer tur än skicklighet om bocken inte drar, för vinden har jag egenteligen i ryggen. Lyckas ta mig fram så jag har fritt skottfällt. Bocken står helt still å kikar åt mitt håll. Avstånd: 70m. Helt klart vet han att något är i görningen, men ej vad. Skymningen kommer mer å mer. Beslut. Smyger sakta upp bössan, å med stöd av en ungbjörk tar jag sikte.  Grenar i vägen. Korrigerar min position så inget är i vägen för kulan. Avstånd: 80m. Han står nu 5m från hörnet på åkern med bredsidan mot mig helt still å undrar …………. Ögonblicket efter undrar han inte mer. 222:an levererar och jag har med mig ett minne jag förhoppningsvis ej kommer att glömma. /P

Översiktsjaga är förbannat kul, mycket roligare att sitta med handkikaren när dottern skjuter än att hålla i bössan själv. 

En morgon med  spöregn i ett torn vid en slagen vall förra helgen. En liten bock kom smygande ur skogen och drog sig bortåt, 150 meter blev det innan den stod rätt och dottern samlat sig till att skjuta. Klockren hjärtträff och hennes lilla 8x57a lämnar ett tydligt budskap. 

Idag var det min tur att få ett leende från Diana.

Blev en udda 6a som gäckat mig i ett par veckor nu. Idag klev han fram på 75m med fint kulfång och det var det sista han gjorde.

6 hours ago PAS sa:

Ja ä inte vegxxxxxx!           Så mycke i alla fall.

Efter att ha släppt några juniorbockar, ej 6:or, så fick jag möjlighet på denna. Nu är inte detta tungviktskungen direkt, men likväl en 6:a. Å vill du ha 6:or så skjut 6:or.

Efter att någon timme passat av en specifik åker, taktiskt val pga vind, å klockan började närma sig ’dags å gå hem’ . Tänkte jag att ja bara måste kika på nästa åker, trots att vinden är fel,  där jag sett djur fler gånger tidigare. Smyger i väg i skydd av stenmuren för att längre fram kika lite diagonalt över till den andra åkern. Å mycke riktigt kommer det ut en bock på ’bort sidan’. Provar anläggning men känns inte ’rätt’. Bocken betar vidare ifrån mig, ganska varsk. Hmmm. Bestämmer mig för att komma närmare innan tillfället är över. Jag ’glider’ mycket försiktigt  över stenmuren på kortsidan å ner på marken. Nu i skydd av lite vegetation bestående av glest utspridda ung träd. Nu är det nog mer tur än skicklighet om bocken inte drar, för vinden har jag egenteligen i ryggen. Lyckas ta mig fram så jag har fritt skottfällt. Bocken står helt still å kikar åt mitt håll. Avstånd: 70m. Helt klart vet han att något är i görningen, men ej vad. Skymningen kommer mer å mer. Beslut. Smyger sakta upp bössan, å med stöd av en ungbjörk tar jag sikte.  Grenar i vägen. Korrigerar min position så inget är i vägen för kulan. Avstånd: 80m. Han står nu 5m från hörnet på åkern med bredsidan mot mig helt still å undrar …………. Ögonblicket efter undrar han inte mer. 222:an levererar och jag har med mig ett minne jag förhoppningsvis ej kommer att glömma. /P

Fin bock! Grattis Pas!

5 hours ago MarkusR sa:

Översiktsjaga är förbannat kul, mycket roligare att sitta med handkikaren när dottern skjuter än att hålla i bössan själv.  En morgon med  spöregn i ett torn vid en slagen vall förra helgen. En liten bock kom smygande ur skogen och drog sig bortåt, 150 meter blev det innan den stod rätt och dottern samlat sig till att skjuta. Klockren hjärtträff och hennes lilla 8x57a lämnar ett tydligt budskap. 

Grattis till dottern Markus!

2 hours ago Ryberget sa:

Idag var det min tur att få ett leende från Diana.

Blev en udda 6a som gäckat mig i ett par veckor nu. Idag klev han fram på 75m med fint kulfång och det var det sista han gjorde.

Grattis Ryberget!

Bättre fotoljus idag. Helt okej horn på den