2 minutes ago MrT. sa:

Lägger hellre de pengarna på övningsplugg och lerduvor på den lokala skjutbanan. Dessutom lär ett  besök hos en instruktör knappast göra någon skillnad i mitt fall, utan det krävs nog ett tio-tal (eller hellre ännu fler) besök ho en instruktör för att jag skall kunna tillgodogöra mig något. Dessutom kommer säkert de nyvunna kunskaperna i ett sådant scenario vara som bortblåsta när det kommer till skarpt läge och adrenalinet slår till.

Nä, det blir till att åka till den lokala skjutbanan och skjuta på lerduvor och när andan faller på, åka till skyttebiografen och panga med halvsjuan. Skjutbiograf är ju hästlängder roligare än löpande Älgen, kan man konstatera.

Alla gör ju självklart som dom vill. Jag tror ändå att ett besök hos instruktör ger en jäkla massa rätt saker att träna på när du sen åker ut till banan själv.
 

Jo visst en skjutbio både roligare och mer varierande än älg banan men jäkligt dyrt tyvärr.
Jag har fru och två ungar och en tredje på G så för mig finns inte tiden att åka till banan så jag skaffade mig en GAIM skytte simulator.
Det är som att ha en skjutbio och en lerduvebana hemma. Visst ingen rekyl i bössan men jag kör halvauto så den rekylen räknas knappt.

 

Just now Droggot sa:

 Jag tror ändå att ett besök hos instruktör ger en jäkla massa rätt saker att träna på när du sen åker ut till banan själv.

Som jag nämnde lär ett besök inte hjälpa mig speciellt mycket, jag talar av erfarenhet, man är ju sig själv närmast 😉.

2 minutes ago Droggot sa:

Jo visst en skjutbio både roligare och mer varierande än älg banan men jäkligt dyrt tyvärr.

Den skjutbio jag har tillgång till, kan man en gång i veckan skjuta i en halvtimme för 250 :-. Fullt överkomligt om det sker en eller ett par tillfällen i månaden (åtminstone för mig).

5 minutes ago Droggot sa:

Jag har fru och två ungar och en tredje på G så för mig finns inte tiden att åka till banan så jag skaffade mig en GAIM skytte simulator.

Och jag har vare sig fru eller barn (på gott och ont) eller några skulder, så rent ekonomiskt klarar jag mig faktiskt ganska bra, även om jag inte är någon höginkomsttagare. Dessutom är jag kostnadsmedveten (läs snål 😉), så jag försöker att hålla nere kostnaderna på sådant jag kan påverka, och lägga pengarna på annat som jag tycker är viktigt/intressant.

13 minutes ago Droggot sa:

GAIM skytte simulator.

Förefaller vara tillgänglig till ett överkomligt pris. Den lär ju betala sig själv över tid. Ahh, såg precis att VR-glasögonen inte ingår, utan tillkommer. Då blir ju prisbilden en annan, ja 😁.

15 minutes ago MrT. sa:

Den skjutbio jag har tillgång till, kan man en gång i veckan skjuta i en halvtimme för 250 :-. Fullt överkomligt om det sker en eller ett par tillfällen i månaden (åtminstone för mig).

Det var jäkligt billigt måste jag säga.👍

Ja en GAIM kostar runt 9000:- det är inte billigt.
Men om man räknar vad resa till och från skjutbana plus ammo och avgift för banan så betalar den sig ganska fort.
Om jag har möjlighet så skjuter jag lite varje kväll och det går lätt mellan 100-200 skott vid varje tillfälle.
Räknar man bara ammo kostanden så blir den rätt billig till skillnad från vad riktigt skytteträning hade kostat.

Jag tycker att lerduvebanan är för svår för nybörjare det borde finnas någon som kör uppstarts träning.

Jag är ingen instruktör men jag har instruerat hagelskytte till ett gäng kompisar.
Alla har varit nybörjare även några som aldrig skjutit en hagelbössa.
Det jag brukar börja med är att se att deras bössa passar för det har ingen gjort åt dom och det kan varier från bra till vafan har dom lurat på dig.

Där efter brukar dom få skjuta några från duvor (Ståendes bredvid kastaren) för att jag skall se hur och var dom skjuter.
När dom börjar träffa från duvorna ber jag dom ta tre steg till höger om kastaren så det blir en från duva men ändå lite sned.
Dom första 3 stegen åt sidan brukar inte vara så mycket svårare utan dom går bra dom med.
Träffar dom här så får dom gå tre steg till åt höger (även nått steg framåt tanken är att dom skall gå som en solfjäder).
Nu brukar det bli lite problem för duvan kommer nu mer från sidan men inte allt för svårt så efter ett tag brukar dom även börja träffa här oxå.
När dom träffar mer än missar så får dom gå tre steg till osv.
Till slut kommer alla fram till att det blir för svårt och nästan alla skott är bommar.
Då får dom backa tillbaka tills dom börjar träffa. Här skjuter dom tills dom får tillbaka självförtroendet sen tar vi några steg till höger igen.

1 hour ago MrT. sa:

Lägger hellre de pengarna på övningsplugg och lerduvor på den lokala skjutbanan. Dessutom lär ett  besök hos en instruktör knappast göra någon skillnad i mitt fall, utan det krävs nog ett tio-tal (eller hellre ännu fler) besök ho en instruktör för att jag skall kunna tillgodogöra mig något. Dessutom kommer säkert de nyvunna kunskaperna i ett sådant scenario vara som bortblåsta när det kommer till skarpt läge och adrenalinet slår till.

Jag tycker du resonerar helt rätt, för att en instruktör skall ha något att jobba med så underlättar det om eleven har skjutit så pass mycket att den har utvecklat sin egen stil utifrån egna förutsättningar.

Visst är det svårt att träffa en skeet duva som total rookie men det är så mycket annat som behöver läras in förutom att göra rökstrutar av dovor.

Rekylträning/rekylvana,vapenvana, siktbild/spångbild m,m om det kommer en elev som inte är konsekvent med detta blir det väldigt svårt för en instruktör...och många besök 😉

Instruktör vänder man sig till när man inte kommer längre själv i utvecklingen.

4 hours ago Droggot sa:

Det var jäkligt billigt måste jag säga.

Nu börjar vi komma väl långt från trådens ursprungsfråga, men jag måste ändå svara på dessa inlägg. Ja, det är fullt överkomligt, dessutom får jag ju möjligheten att komma i kontakt med andra och förhoppningsvis den vägen få tillgång till jakt på frilevande vilt, jämte skjutbiografen, så det blir lite två flugor på smällen, s a s.

4 hours ago Droggot sa:

Ja en GAIM kostar runt 9000:- det är inte billigt.
Men om man räknar vad resa till och från skjutbana plus ammo och avgift för banan så betalar den sig ganska fort.

Nä, det var inte direkt gratis, men i mitt fall missar jag möjligheten att komma i kontakt med andra som det (förhoppningsvis) i förlängningen leder till att jag får tillgång till jakt, till skillnad om jag bara stannar hemma. Resan (T o R) till skjutbiografen är ~ 6 mil, så det är överkomligt. På drop-in (som är på Tisdagar) betalar man 250 :- / 30 min, that's it. Naturligtvis får man ta med egen ammo så det får räknas in i kostnaden, men det är ändå billigt (och mycket roligare) än löpande älgen. Dessutom kan man skjuta på vintern, vilket man inte kan göra på löpande älgen på min lokala skjutbana.

Till min lokala skjutbana där det finns tillgång till lerduveskytte, men även skytte på löpande hare  är det än närmare, ~18 km (enkel väg), så det är ett mindre bekymmer. Sedan kostar det under 4 :- smällen för att skjuta på lerduvor (inkl. kostnad för övningspuppor) och då tillkommer ingen avgift för banan, så sammantaget är inte aktuellt för mig att i dagsläget lägga pengar på en skyttesimulator, nä.

5 hours ago Droggot sa:

Det jag brukar börja med är att se att deras bössa passar för det har ingen gjort åt dom och det kan varier från bra till vafan har dom lurat på dig.

Själv upplever jag att bössan är väldigt väl anpassad för mig, siktbilden över spången är väl i det närmaste perfekt. Vad som behöver justeras är anlägget, men det kommer väl med tiden.

5 hours ago Droggot sa:

Där efter brukar dom få skjuta några från duvor (Ståendes bredvid kastaren) för att jag skall se hur och var dom skjuter.
När dom börjar träffa från duvorna ber jag dom ta tre steg till höger om kastaren så det blir en från duva men ändå lite sned.
Dom första 3 stegen åt sidan brukar inte vara så mycket svårare utan dom går bra dom med.
Träffar dom här så får dom gå tre steg till åt höger (även nått steg framåt tanken är att dom skall gå som en solfjäder).
Nu brukar det bli lite problem för duvan kommer nu mer från sidan men inte allt för svårt så efter ett tag brukar dom även börja träffa här oxå.
När dom träffar mer än missar så får dom gå tre steg till osv.
Till slut kommer alla fram till att det blir för svårt och nästan alla skott är bommar.
Då får dom backa tillbaka tills dom börjar träffa. Här skjuter dom tills dom får tillbaka självförtroendet sen tar vi några steg till höger igen.

Den möjligheten finns inte på min skjutbana. Det finns olika stationer som man cirkulerar runt, that's it. Men med tanke på att det är hyfsat billigt att smälla av puppor, är det inget som bekymrar mig särskilt, utan det är bara att nöta på tills dess att jag begriper hur jag skall gå tillväga för att uppnå önskvärt resultat.

4 hours ago Mad Mike sa:

Jag tycker du resonerar helt rätt

Det var ju befriande att jag inte är helt ute i spenaten och slirar.

4 hours ago Mad Mike sa:

Visst är det svårt att träffa en skeet duva som total rookie men det är så mycket annat som behöver läras in förutom att göra rökstrutar av dovor.

Så sant, så sant.

4 hours ago Mad Mike sa:

Rekylträning/rekylvana,vapenvana, siktbild/spångbild m,m om det kommer en elev som inte är konsekvent med detta blir det väldigt svårt för en instruktör

Vad det gäller rekylträning/rekylvana så bekymrar det mig mindre, jag tycker att bössan är utrustad med en bakkappa som dämpar bra, faktiskt. Däremot siktbild/spångbild är något som måste övas upp och här kommer väl konsekvent anlägg in i bilden, antar jag.

4 hours ago Mad Mike sa:

och många besök😉.

Och det kan jag bespara mig själv, (i dubbel bemärkelse) 💸💸💸😭😭😭.

 

Lite kul tråd att läsa mitt i stormen....

Om siktandet eller riktandet i hagelskyttet har man trätits om sedan man kom på konceptet.

Frågan är rätt semantisk - i det att vi pratar om en dynamisk förmåga förr än en kontrollerad statisk aktivitet. Och i frågan har vi inget riktigt bra språk. Vi säger en massa saker kors och tvärs utifrån vad just "jag" försöker beskriva "med mina ord".

Om vi gör följande lilla distinktion: 

"Sikta" gör man om man håller blicken fixerad och fokuserad längs ett riktmedel till dess att man lagt den linjen aka siktlinjen på målet som är lite suddigt utanför fokus. Så gör faktisk ganska många som skjuter kula på tavla (precision). Pratar ni med en pistolskytt så kommer ni att höra deras mantra - titta på kornet, titta på kornet, titta på kornet.... För om man inte har fokus på kornet hamnar man fel i siktesskåran och då tappar man siktlinjen. I synnerhet med pistolernas korta visirlinje. Det gäller faktiskt med gevär också om än aningen mindre kinkigt - det vet alla som skjuter med öppna riktmedel (sikte/korn). Fokus på kornet och lite suddigt mål is da shit!

"Riktar" eller siktar instinktivt gör man när man med blicken fixerar målet och för in siktlinjen på vapnet i målet i en rörelse, som låter siktlinjen passera målet och dra förbi målet i målets tänkta linje.

Dagens bortklemade jägare som inte kan träffa en toalettstol med en bajskorv utan kikarsikte fast de sitter ner på stolen har liksom aldrig någonsin behövt fundera på det här. Kikarsiktet ger oss förmågan att ha fokus på både mål och riktmedel samtidigt. Dessa personer fattar som regel inte frågan ens från början eftersom för dessa är "sikta" och "rikta" exakt samma sak..... Det gör liksom inte diskussionen ett skvatt enklare.

De flesta som försökt sig på att spela brännboll - och det har nog de flesta av oss här gjort nån gång - inser ganska snart att det där med att sikta med bollträet (titta på bollträet i svingen) är rätt underlägset att titta på bollen i stället. Ett sådant slag är ganska exakt ett hagelskott i en dimension faktiskt. De flesta ser om de missar bollen över - svingat för sakta eller för sent - eller under - svingat för tidigt eller för fort. Hagelskottet skjuter vi i tre dimensioner i stället för en (bollen faller parallellt med kroppens linje).

Jag vet ingen som spikar genom att fixera blicken på hammaren..... Och det tror jag faktiskt att det inte finns någon som gör. Att träffa ett spikhuvud med hammaren är ett hagelskott i noll dimensioner...

Den förste att riktigt fokusera på frågan är Robert Churchill som ju i någon mening därmed startade hela dispyten. Det han ville var att hans elever (och kunder) skulle sluta med var just det där att "leta efter duvan med mynningen" i skottet. Han kallade det att "sikta" och hans egen (utomförträffliga metod vida överlägsen alla andra som bara var charlataner och klåpare - i alla fall i hans egna ögon, läs hans böcker om ni inte tror mig) kallade han att instinktivt skjuta genom att rikta in piporna i målet och trycka av.

Att påstå att man INTE siktar i ett hagelskott är därmed lite fel. För det måste man i någon mening - siktlinjen MÅSTE passera målet annars punktar man duvan. Och en siktlinje får man ju bara om man siktar eller hur? Siktlinjen ska föras in i blicken som ju ligger fäst på målet, inte tvärt om. Det är väl här det blir komplicerat - man måste alltså sikta, fast ändå inte.

Om man siktar genom att låsa blicken på kornet (därmed skapar man ju siktlinjen) och sedan försöka få i siktlinjen på målet - som rör sig i alla tre dimensionerna - tar tid och man kommer att skjuta för sent om man ens kommer till skott.

Det är det här frågan handlar om. Sedan kan man beskriva det med sina egna ord till döddagar. Och vi kommer att fortsätta att träta i frågan tills polisen förbjudet allt vapeninnehav och dragit in alla våra licenser. Så frågan kommer förmodligen att bli ointressant i min livstid.

Det är ju därför man ska vara så petig med anlägget och att kolven passar så när man fokuserar på duvan bara behöver se en mynning dra förbi lite suddigt. Där finns ingen tid att leta efter ett korn och än mindre sedan placera det i ett sikte utan siktet ersätts av att kroppen känner var kolvens rygg och kolvkappa är. Är anlägget korrekt (kappan på rätt ställe) och kinden på plats (rätt ställe på kolvryggen) så ligger siktlinjen automatiskt utan att man siktar i definitionens mening en liten liten bit över den lite suddiga mynningen som rör sig det perifera seendet. Och man har sparat oceaner av tid när man ska skjuta.

Dra förbi den suddiga mynningen, som ju nu är siktlinjen i hagelskottet, genom målet och tajma skottet i tid så har du din träff.

Däri ligger skillnaderna. Och likheterna. Så siktar du när du skjuter hagel? Ja, och nej.... Eller nej, och ja.

Helt utifrån vilka ord man väljer och hur man definierar dem.....

Jag siktar inte med blicken när jag skjuter hagel, men min kropp gör det.

 

Den andra delen av detta med sikta/rikta vid hagelskytte är egentligen en helt annan fråga som har med framförhållning och tajmingen att göra.

Hur ser man då på framförhållning.

Fysikens lagar är ofrånkomliga - skjuter man mot ett rörligt mål hinner målet flytta sig innan haglen når fram till målet. Vissa snabba mål mer, vissa långsammare mål betydligt mindre. Alltså måste man skjuta där målet är när haglen når fram, inte där målet är när man skjuter.

Det finns nu två sätt att se på detta utifrån exakt samma metodik som sikta/rikta.

Antingen gör men detta genom att reglera hur fort man svingar - då drar man i princip alltid igenom målet och skjuter när "piporna släpper målet". Desto snabbare mål desto rappare sving. Kallas ibland pull through eller pull away beroende på om man börjar på målet eller bakom målet. Fysiken funkar eftersom man på ett snabbt mål då måste dra i från ännu snabbare och på långa skott blir skytten sving i alla fall långsammare relativt sett. Så ser man en snabb duva drar man igenom snabbt (får mer framförhållning), ser man långsam duva drar man igenom inte fullt så snabbt (får mindre framförhållning). Detta blir då det instinktiva skottet. Skjuter man så kan man få psykbryt på en snabb eller långsam bössa - det kan skilja rätt mycket på tiden det tar från att avtryckaren går ur upphaket och haglen lämnar mynningen. Eftersom låstiden eller slagtiden då mixtrar med ens framförhållning.

Det andra sättet är att oavsett om man gå igenom eller inte skjuter med en medveten kontroll på "hur långt fram man ligger" i skottet. Frågan är slirig, svaren ofta lindrigt absurda - jag har fått svar som "2cm" eller "litta mer än ett kvastskaft" på den. Och det stämmer. På skeetbana är 2cm och ett kvastskaft ungefär lika mycket på en crosser..... Detta blir då mer medvetet eller siktande.

Grejen är - man kan inte sikta enligt inlägget ovan, för då missar man det som gör att man måste fokusera på målet: linjen. Ser man inte hur målet rör sig i alla tre dimensionerna så kommer man att läsa målet fel med en miss som följd i de flesta fall.

Men hur man "ser" sin framförhållning är betydligt mer individuellt eftersom båda metoderna funkar men har sina för och nackdelar. Därtill spelar personliga förutsättningar i skyttet en inte helt oäven del i det här. Den runde Churchill som i princip helt saknade hals eller den långe gänglige Stanbury som förmodligen hade en fysionomi mer lik i John Cleese i Department of Silly Walks. Att Churchill som förmodligen saknade rörlighet skulle tycka att snabba rappa svingar är da shit är ju inte konstigare än att Stanbury skulle föredra längre rörelser i en rörligare kropp är ju inte en slutsats värd ett nobelpris.

Om ett riktmedel, oaktat vilket, gör att man blir mer medveten om sin framförhållning - för det är min åsikt att det blir man - så är det ju antingen något man är van vid eller inte inte. Beroende på hur man skjuter i vanliga fall. För mig personligen förtar riktmedlen - i alla fall de jag testat - lite av min förmåga att läsa linjen till priset att jag ser EXAKT var jag ligger relativt duvan. Framförallt om duvan kurvar lite eller rör sig mot/bort från mig - då ger siktet en plattare bild för min del. Men det är bara jag, andra kan ha andra åsikter i frågan.

Dock - sikten löser inte problemen för de som inte kan skjuta eftersom ett sikte inbjuder till armsvingar och en massa andra dumheter som är kontraproduktiva för skyttet. Men kan man skjuta och gillar en medvetenhet i var man ligger relativt målet så är det ju en bra sak.

Är man mer instinktiv så är väl kanske inte fördelarna alls lika uppenbara och skytten i fråga får kanske lära om lite....

Bottom line. Fokus på målet, läs målets linje, svinga i linjen utan att tappa fokus på målet. Resten är upp till din tajming.

Jag står Stanbury men skjuter för det mesta Churchill, även om jag fuskar rätt ofta numera i det att jag är rätt medveten om hur långt framför jag verkligen är duvan. Men ska det gå fort - jag då är det rappt pang på när mynningen går fri.....

5 hours ago pmt sa:

Lite kul tråd att läsa mitt i stormen....

Om siktandet eller riktandet i hagelskyttet har man trätits om sedan man kom på konceptet.

Frågan är rätt semantisk - i det att vi pratar om en dynamisk förmåga förr än en kontrollerad statisk aktivitet. Och i frågan har vi inget riktigt bra språk. Vi säger en massa saker kors och tvärs utifrån vad just "jag" försöker beskriva "med mina ord".

Om vi gör följande lilla distinktion: 

"Sikta" gör man om man håller blicken fixerad och fokuserad längs ett riktmedel till dess att man lagt den linjen aka siktlinjen på målet som är lite suddigt utanför fokus. Så gör faktisk ganska många som skjuter kula på tavla (precision). Pratar ni med en pistolskytt så kommer ni att höra deras mantra - titta på kornet, titta på kornet, titta på kornet.... För om man inte har fokus på kornet hamnar man fel i siktesskåran och då tappar man siktlinjen. I synnerhet med pistolernas korta visirlinje. Det gäller faktiskt med gevär också om än aningen mindre kinkigt - det vet alla som skjuter med öppna riktmedel (sikte/korn). Fokus på kornet och lite suddigt mål is da shit!

"Riktar" eller siktar instinktivt gör man när man med blicken fixerar målet och för in siktlinjen på vapnet i målet i en rörelse, som låter siktlinjen passera målet och dra förbi målet i målets tänkta linje.

Dagens bortklemade jägare som inte kan träffa en toalettstol med en bajskorv utan kikarsikte fast de sitter ner på stolen har liksom aldrig någonsin behövt fundera på det här. Kikarsiktet ger oss förmågan att ha fokus på både mål och riktmedel samtidigt. Dessa personer fattar som regel inte frågan ens från början eftersom för dessa är "sikta" och "rikta" exakt samma sak..... Det gör liksom inte diskussionen ett skvatt enklare.

De flesta som försökt sig på att spela brännboll - och det har nog de flesta av oss här gjort nån gång - inser ganska snart att det där med att sikta med bollträet (titta på bollträet i svingen) är rätt underlägset att titta på bollen i stället. Ett sådant slag är ganska exakt ett hagelskott i en dimension faktiskt. De flesta ser om de missar bollen över - svingat för sakta eller för sent - eller under - svingat för tidigt eller för fort. Hagelskottet skjuter vi i tre dimensioner i stället för en (bollen faller parallellt med kroppens linje).

Jag vet ingen som spikar genom att fixera blicken på hammaren..... Och det tror jag faktiskt att det inte finns någon som gör. Att träffa ett spikhuvud med hammaren är ett hagelskott i noll dimensioner...

Den förste att riktigt fokusera på frågan är Robert Churchill som ju i någon mening därmed startade hela dispyten. Det han ville var att hans elever (och kunder) skulle sluta med var just det där att "leta efter duvan med mynningen" i skottet. Han kallade det att "sikta" och hans egen (utomförträffliga metod vida överlägsen alla andra som bara var charlataner och klåpare - i alla fall i hans egna ögon, läs hans böcker om ni inte tror mig) kallade han att instinktivt skjuta genom att rikta in piporna i målet och trycka av.

Att påstå att man INTE siktar i ett hagelskott är därmed lite fel. För det måste man i någon mening - siktlinjen MÅSTE passera målet annars punktar man duvan. Och en siktlinje får man ju bara om man siktar eller hur? Siktlinjen ska föras in i blicken som ju ligger fäst på målet, inte tvärt om. Det är väl här det blir komplicerat - man måste alltså sikta, fast ändå inte.

Om man siktar genom att låsa blicken på kornet (därmed skapar man ju siktlinjen) och sedan försöka få i siktlinjen på målet - som rör sig i alla tre dimensionerna - tar tid och man kommer att skjuta för sent om man ens kommer till skott.

Det är det här frågan handlar om. Sedan kan man beskriva det med sina egna ord till döddagar. Och vi kommer att fortsätta att träta i frågan tills polisen förbjudet allt vapeninnehav och dragit in alla våra licenser. Så frågan kommer förmodligen att bli ointressant i min livstid.

Det är ju därför man ska vara så petig med anlägget och att kolven passar så när man fokuserar på duvan bara behöver se en mynning dra förbi lite suddigt. Där finns ingen tid att leta efter ett korn och än mindre sedan placera det i ett sikte utan siktet ersätts av att kroppen känner var kolvens rygg och kolvkappa är. Är anlägget korrekt (kappan på rätt ställe) och kinden på plats (rätt ställe på kolvryggen) så ligger siktlinjen automatiskt utan att man siktar i definitionens mening en liten liten bit över den lite suddiga mynningen som rör sig det perifera seendet. Och man har sparat oceaner av tid när man ska skjuta.

Dra förbi den suddiga mynningen, som ju nu är siktlinjen i hagelskottet, genom målet och tajma skottet i tid så har du din träff.

Däri ligger skillnaderna. Och likheterna. Så siktar du när du skjuter hagel? Ja, och nej.... Eller nej, och ja.

Helt utifrån vilka ord man väljer och hur man definierar dem.....

Jag siktar inte med blicken när jag skjuter hagel, men min kropp gör det.

 

Underbart sammanfattat, Tobias. Fokusera på målet och låt kroppen sköta "siktandet" (under förutsättning att bakkappa och kolvkam är optimala för skytten), är det en korrekt slutsats !?

57 minutes ago pmt sa:

Bottom line. Fokus på målet, läs målets linje, svinga i linjen utan att tappa fokus på målet. Resten är upp till din tajming.

Svaret var /är givet. Tack än en gång, Tobias. Det blir svårt (för mig) att lära att fokusera på målet (duvan) snarare än att stirra mig blind på kornet och "sikta".

7 minutes ago MrT. sa:

Underbart sammanfattat, Tobias. Fokusera på målet och låt kroppen sköta "siktandet" (under förutsättning att bakkappa och kolvkam är optimala för skytten), är det en korrekt slutsats !?

Ja, givet att du har ett konsistent anlägg.... Kolven måste hamna på samma ställe - hela, hela tiden. Först när du har ett konsistent anlägg är det lönt att ändra på kolvmåtten som är ganska många....

Då får du din siktlinje dit mynningen pekar. Och slipper sikta.

Men sitter anlägget så ja - fokusera på målet (läs linjen så du kan följa den och förutsäga den - du ska ju framför duvan vad det lider) och låt kroppen göra sin del.

/T

2 minutes ago pmt sa:

Ja, givet att du har ett konsistent anlägg.... Kolven måste hamna på samma ställe - hela, hela tiden.

Och dit är det lång väg (i mitt fall), skulle jag tro. Men det viktigaste i detta är att nu har jag fått klart för mig hur jag skall gå tillväga (fokusera på målet), resten blir väl en övningsfråga (att få konsistent anlägg), och åter igen, det blir en lååång vandring (skulle jag tro). Tack än en gång, Tobias.

3 minutes ago MrT. sa:

Svaret var /är givet. Tack än en gång, Tobias. Det blir svårt (för mig) att lära att fokusera på målet (duvan) snarare än att stirra mig blind på kornet och "sikta".

På samma sätt som det känns fel att fokusera på kornet när man skjuter pistol är det "onaturligt" att fokusera på duvan när man skjuter hagel.

Vad man ska fokusera blicken på - det är egentligen det enkla. För det är liksom en faktapunkt lite som det där fysiken och framförhållningen.

Det andra - ska vi kalla det - medvetandegraden om var man är med mynningen relativt duvan är en snudd på filosofisk sak. Där spelar fysiska och fysiologiska likväl som motoriska färdigheter in - och man kan egentligen inte säga exakt rätt eller exakt fel där eftersom det viktiga är att hitta "what ever works for you". Som skytt får man prova sig fram lite och testa vad som funkar och vad som inte funkar för just mig.

Kolvmåtten är lite av samma sak, de är individuella och de är viktiga inom vissa spann för den enskilde. De flesta har en instinktiv insiktning eller vad vi ska kalla det i anlägget - man ser mer eller mindre medvetet om man ligger rätt eller fel längs spången även om man har fullt fokus på duvan. Det är något som de flesta som skjuter regelbundet utvecklar. En förmåga att kolla av spångbilden utan att tappa fokus på duvan. 

Det är ju syftet med Lymankornet om man nu har ett sånt. Men det går otvivelaktigt mycket snabbare om kolven passar och man inte behöver "kolla det med" utan bara lyfta bössan så ligger den rätt.

Det händer att man hittar gamla hagelbössor med ett eller ett par hål på sidan av kolven efter en skruv eller en spik. Det är från den tiden man jagade räv på gårdarnas gödselstackar. Eftersom det ofta var mörkt och räven bara var en mörk skugga på en mörkare bakgrund rekommenderades att man måttade fram en korrekt anläggning och sedan helt sonika satte ett spik på sidan av kolven som skytten skulle ha i mungipan. Då visste skytten att han låg rätt med huvudet beroende på var spiket satt i mungipan.... 

I dag har vi en annan syn på det där med kolvmått. Och tandstatusen.....

/T

Och för de av er som månne missat Ministry of Silly Walk på grund av er ungdom har ni här något att upptäcka. Eller för oss gamla rugguglor - att återupptäcka.

Notabelt är i alla fall att John Cleese aldrig har drabbats eller kommer att drabbas av artros i knäna. Franskan i slutet av sketchen är även den helt i stil med sketchen.

/T

17 hours ago pmt sa:

På samma sätt som det känns fel att fokusera på kornet när man skjuter pistol är det "onaturligt" att fokusera på duvan när man skjuter hagel.

Det är just detta som gjorde att jag blev så usel på hagelskytte när jag satsade på att skjuta pistol i några år.
Det blev mer eller mindre omöjligt för mig att släppa fokus på kornet.
Skall jag någon gång börja skjuta pistol igen blir det med rödpunkt.