Det enda rätta sättet är när det går snabbt och humant, om det sedan är en kula från husse eller kanylen från veterinären, det spelar ingen roll anser jag.

För mig är det situationen som styr, har hunden skadad sig illa under jakt (blivit påkörd, skjuten, edyl) ja inte skulle då jag börja släpa med mig hunden till veterinären utan då måste man ta beslutet på plats.

Är det ett planerat avslut pga ålder, sjukdom eller nått så väljer jag veterinären.

För mig är det viktiga respekten för våran jaktkamrat.

Min senaste hund stämplade ut förra hösten som några av er kanske kommer ihåg, men hon dog av ett eget beslut nere i ett stengryt...det tog oss dryga 6timmar att ta oss ner till grytgången, vi flyttade säkert 20 ton sten, stenblock på 3-4 ton flyttades i sin helhet med hjälp av spett, spade, ett kedjespel och handkraft. Men vi fick ut henne till slut.

Jag har fått ett otroligt stöd av er här på forumet, på Robsoft forumet och från min omgivning....men jag har även fått höra av sk "macho" tomtar att det var ett onödigt jobb, hon var ju död, bara att lämna på platsen, osv.

Gissa vilka jag respekterar mest  : er eller machotomtarna?

Heder åt er som tar erat ansvar för eran hund hela vägen till avslutet, oavsett om det är av egen hand eller veterinärens.

Jaha...så jag är tydligen en grym och känslokall filur som tar bort hunden själv.

Jag tog bort våran schäfertik när jag var 19 år. Tog henne och 22:an med mig...kramade om henne och sa adjö och sedan ett skott bakom örat. Hon misstänkte aldrig någonting och dog ögonblickligen. Sedan grävde jag ner henne med traktorn. Kanske låter brutalt..men jag har inte alls dåligt samvete på nåt sätt.

Egentligen kan man väl kanske fråga sig vad en hund far mest illa av. Att kopplas...tas in till en veterinär där det finns många konstiga och främmande dofter. Många hundar trivs inte alls hos veterinär. De får träffa en lite suspekt filur som till slut ger den en spruta. Kanske tar dom hand om hunden...kremerar den eller nåt liknande.

Då tycker jag det är bättre att låta hunden vara i sin vanliga miljö och sedan vid ett väl valt tillfälle kan man avliva den. Snabbt och smärtfritt när hunden som minst anar det.

Klart som tusan att man är ledsen...men livet går vidare. Jag har även förlorat två st jakthundar varav en av dom var en sån jakthund att jag nog aldrig kommer att få en till hund med en så enorm kapacitet...sorgen var stor även då men nån begravning blev det inte tal om.

Så...ni som nu tycker att jag är en grym person som ej borde ha hund. Jag hoppas ni står för era åsikter å att det inte bara är snack. Ni dömer folk utan att veta hur dom behandlar sina djur.

Jag låter mina hundar sova i sängen...ger dom mat dagligen, motion, lydnadsträning, många jaktdagar. Vad skiljer mitt sätt att hantera våra hundar i vardagenfrån erat, vad gör er till bättre hundägare?

> Kettukiller, om du bemödat dig att läsa igenom hela ämnet hade du också sett att jag pekar inte speciellt mycket finger. "Hur ta ett planerat farväl av en kompis" åtföljs av ett frågetecken. Att du har den inställningen du har beror tror jag på att du är bondunge precis som jag. Vi är uppfödda med liv och död bland husdjur på ett mer naturligt sett än andra. Ett djur som ser friskt ut på utsidan kan vara odugligt produktionsmässigt och måste därför tas av daga av ekonomiska själ. Vi har upp till modern tid haft julgrisar dvs 8 månader av gulla, ett skott i skallen medans dom får sin vanliga dos gröpe, och sedan avnjuta på julbordet...fullt naturligt. Det samma gäller en skadad hund naturligtvis, men detta handlade om sjuka hundar inte akut skadade.

Har tagit bort andras hundar med hagelgevär, ingen vacker syn på 10 meter, dock  aldrig med kulvapen då jag anser att risken för dåliga skott är för stor med en finkalibrig 22a exempelvis då det inte är en grävling som skjuts direkt.

Att jag nu valde en kanyl när scenen bevittnades av min familj känns onödigt att föklara varför, det tror jag du förstår varför. Du kommer inte att skjuta din familjehund framför ögonen på dina barn i en framtid heller. En vetrinär i skogen ger det perfekta slutet för mig i alla fall.

Dom som jag talar om som olämpliga hundägare är dom som har hundar som inte ingår i familjen. Varje gång den misslyckas följs den i kikarsiktet på väg hem och kan utan vidare skjutas för att den inte platsar i mallen och sparkas under en rotvälta. Jodå dessa hundägare existerar i skrämmande siffror faktiskt. Att dessa människor inte borde ha hund står jag för alla dagar i veckan.

Som jag skrev till Ellie är jag övertygad att du liksom Foxhound är fullt kapabla att sköta era avlivanden på ett i ert tycke värdigt sett. Jag ser inte ner på det, det var där för det var ett frågetecken och inte ett utropstecken efter texten.

Hoppas vi förstår varandra.

MVH

Tråkigt och ledsamt!

Även jag har använt bägge metoderna.

Lika ledsamt vilket som.

Med förra jycken så var verinären här hemma och gammeltiken fick somna in i favoritsoffan, snusandes på husses fingrar.

Kändes värdigt på nått sätt men fy FN va jag grät. Får en klump i halsen av minnet.

Tyskterriern tog jag bort själv med hagelbössan, han var övertygad om att det var jakt på G.

Han hatade allt som luktade verinär, så där fans inget alternativ.

En jycke avlivades på djursujkhus, han hade blivit påkörd.

Operation misslyckades och han avliades där, utan att jag var med,

Det kändes så in i h-vete fel. Men inget jag kunde göra nått åt.

Hur man väljer att göra det är upp till var o en. Så länge det sker snabbt så ser jag inget oetiskt i det.

Kommer att försöka få hit vetrinären nästa gång det är dags.

Men skulle inte tveka använda vad som krävs om det händer en olycka i skogen.

Jag anser att det är upp till hundägaren hur han tar bort sin hund. Om man vill låta en vet ta bort den eller om man vill vandra ut i skogen och ta bort den det är upp till var och en.

Hitintills har jag tagit mina hundar av daga själv men det har varit dåliga eller gammla jag har även avlivat andras hundar/katter.

Jag har ej beslutat vad jag ska göra med mina hundar som vi har nu...men antingen avlivar jag sjlv eller låter nån kompis göra det.

Det är alltid en sorg när man tar en hund av daga, med en tår och fina minnen på ögat får man ändå gå vidare....

MKJ, respekt mannen.Är väl en hundägares svåraste ögonblick. Skulle aldrig VÅGA göra det själv. FAN, tänk om det inte går som det borde i en sådan situation. Min senaste hund jag fick ta bort somnade lungnt o stilla på golvet i vardagsrummet på julaftons morgon. Har den förmånen att ha en vet som kommer hem oavsett vad det gäller.Tusentals rosor till Ewa. :'(

Ja, inte är det lätt hursom... När äldsta hannen började bli instabil över den nye hunden med ständiga oprovocerade attacker på den stackarn, och råkade bita yngste sonen i armen när han försökte sära på dom- då var det dags. Jag tog ut hunden på hans sista jakt, vi tillbringade ett par timmar i skogen. Han fick t om korn på ett rådjur som han drev en stund. När han helnöjd kom tillbaks till Husse och fick en godbit eller två, satte jag en 22:a i skallen på honom. Det var hemskt, jag höll i honom och kände hur livet rann ur hans lilla kropp. Grät som ett barn medan jag begravde honom, men tycker ändå att det var humant och på något vis min plikt att göra det. Är dock inte säker på att jag skulle göra det igen. Man får göra vad som känns minst fel, helt enkelt(?)...

> Kettukiller, om du bemödat dig att läsa igenom hela ämnet hade du också sett att jag pekar inte speciellt mycket finger. "Hur ta ett planerat farväl av en kompis" åtföljs av ett frågetecken. Att du har den inställningen du har beror tror jag på att du är bondunge precis som jag. Vi är uppfödda med liv och död bland husdjur på ett mer naturligt sett än andra. Ett djur som ser friskt ut på utsidan kan vara odugligt produktionsmässigt och måste därför tas av daga av ekonomiska själ. Vi har upp till modern tid haft julgrisar dvs 8 månader av gulla, ett skott i skallen medans dom får sin vanliga dos gröpe, och sedan avnjuta på julbordet...fullt naturligt. Det samma gäller en skadad hund naturligtvis, men detta handlade om sjuka hundar inte akut skadade.

Har tagit bort andras hundar med hagelgevär, ingen vacker syn på 10 meter, dock  aldrig med kulvapen då jag anser att risken för dåliga skott är för stor med en finkalibrig 22a exempelvis då det inte är en grävling som skjuts direkt.

Att jag nu valde en kanyl när scenen bevittnades av min familj känns onödigt att föklara varför, det tror jag du förstår varför. Du kommer inte att skjuta din familjehund framför ögonen på dina barn i en framtid heller. En vetrinär i skogen ger det perfekta slutet för mig i alla fall.

Dom som jag talar om som olämpliga hundägare är dom som har hundar som inte ingår i familjen. Varje gång den misslyckas följs den i kikarsiktet på väg hem och kan utan vidare skjutas för att den inte platsar i mallen och sparkas under en rotvälta. Jodå dessa hundägare existerar i skrämmande siffror faktiskt. Att dessa människor inte borde ha hund står jag för alla dagar i veckan.

Som jag skrev till Ellie är jag övertygad att du liksom Foxhound är fullt kapabla att sköta era avlivanden på ett i ert tycke värdigt sett. Jag ser inte ner på det, det var där för det var ett frågetecken och inte ett utropstecken efter texten.

Hoppas vi förstår varandra.

MVH

Jag bemödade mig att läsa genom hela texten..och det var de sista meningarna som jag refererade till:

"Macho snubbar i min närhet skjuter sina hundar själva och tyckte att mitt sett var väl fjantigt. Men är det så man vill avsluta med sin jaktkamrat, att skjuta skallen av honom/henne och sedan sparka ner i ett hål  Sådana människor borde inte få ha hund."

Som jag berättade tidigare tog jag själv bort en hund, grävde ner henne med traktorn.Ungefär som din beskrivning till en olämplig hundägare...men med lite andra ord. Mina andra hundar jag förlorat begravde jag inte...la dom i gödselhögen där dom försvinner på nån vecka med hjälp av naturens finurliga sätt att ta hand om saker och ting. Kanske överreagerade jag lite...å kanske formulerade du dig inte riktigt som du tänkte..vad vet jag.Men det här med att man inte borde få ha hund om man själv tar bort sin hund...och inte ger dom en "värdig" begravning..nä, det resonemanget köper jag inte för fem öre. Jag kommer nog aldrig att göra en cermoni med gravsten, kors och allt vad det nu är...men det är mitt sätt att hantera saken.....

Sen har du nog rätt i att det spelar in att man är uppfödd på ett jordbruk. Man har varit med om liv och död på ett annat sätt. Har varit med vid kalvningar..sett kalvar födas..och sett kalvar dö. Har hjälpt till att slakta grisar sedan jag kunde gå, avlivat kor sedan jag kunnat hantera en bultpistol...och sånt gör väl kanske att man får en enklare inställning till liknande saker. Men för den skull så värderar jag inte djuren på nåt sämre sätt än vad man borde göra..tycker jag. Djur är djur..och ska behandlas som djur....men att behandla djur som djur innebär inte att man behandlar dom illa...vilket många tror.

Däremot finns det väl tyvärr alltför många som gör tvärtom...behandlar djur som människor...och behandlar människor som djur.....

Kunde inte låta bli att lägga mig i denna tråd likt förbannat....

Personligen tror jag inte djur dör snabbare av spruta än ett välplacerat skott från jaktvapen, bultpistol/slaktmask eller dylikt.

Men generellt sett tror jag veterinären är mer utbildad att sätta sprutan rätt än många jägare som avlivar sina djur. Skulle jägarna använda vapnet lika ofta som veterinären sätter sprutor i djur så är nog svaret givet...

Själv så fick jag lov att ta bort familjens katt när jag var 15 år (Katten var nästan lika gammal...) Farsan ville inte skjuta den, veterinären hade inte tid förrän efter helgen, och katten led nåt enormt. Då tog jag farfars gamla hagelbössa och gjorde slut på lidandet vid ett tillfälle då katten inte visste något. Snabbt och snyggt, inte en blodfläck och inte ett livstecken efteråt. Hade kanske tur att det tog så bra.

Men jag kommer nog att fundera både en och två gånger innan jag skulle ta bort en hund som jag trots allt tror oftast är mera familjemedlem än katten då man lägger mera tid på uppfostran av hunden.

Detta var en lite känslig tråd och hoppas att alla respekterar att var och en har olika metoder.

Man måste väl göra det man tycker känns rätt. Känner man att man inte törs chansa och själv skjuta sin hund eller katt eller liknande med risk för dålig skottverkan, är det väl bättre att åka till vetrinären än att orsaka onödigt lidande.

Folk som däremot klagar på att det är en kostnadsfråga...de ska inte alls ha nå djur. Det kostar att ha husdjur, jakthund osv. och det måste finnas utrymme för dylikt om man överhuvudtaget ska ha nåt husdjur!!

/Henke

Kunde inte låta bli att lägga mig i denna tråd likt förbannat....

Personligen tror jag inte djur dör snabbare av spruta än ett välplacerat skott från jaktvapen, bultpistol/slaktmask eller dylikt.

Men generellt sett tror jag veterinären är mer utbildad att sätta sprutan rätt än många jägare som avlivar sina djur. Skulle jägarna använda vapnet lika ofta som veterinären sätter sprutor i djur så är nog svaret givet...

Hej Henrik,

Jag har ju inte patent på "det för alla bästa sätt att ta livet av ett husdjur" Här är det en objektiv bedömning utifrån min sida som har provat flera alternativ och har nu funnit det som passar min person och omgivning bäst.

Du har säkert rätt om dödsförloppet slaktmask vs spruta. Men jag vill inte komma ihåg min jaktkamrat med ett eller flera ögon som ploppat ur ögonhålan bara för att jag minsan hade hjäpmedlen utan den där vetrinären som i mitt fall tog 300 kronor och två grillade korvar för besväret...förhoppningsvis tar det 10 år innan han behöver hjälpa mig igen.

> Kettukiller, OK men varför inte använda hunden som rävåtel i stället så är ju verkligen kretsloppet fulländat samtidigt som du gör din favrithobby en tjänst? Tillspetsat javisst! Respekterar dig för att du sticker ut och står för dina åsikter men mina hundar hamnar aldrig i en dynghög för det.

MVH

Hej Henrik,

Jag har ju inte patent på "det för alla bästa sätt att ta livet av ett husdjur" Här är det en objektiv bedömning utifrån min sida som har provat flera alternativ och har nu funnit det som passar min person och omgivning bäst.

Du har säkert rätt om dödsförloppet slaktmask vs spruta. Men jag vill inte komma ihåg min jaktkamrat med ett eller flera ögon som ploppat ur ögonhålan bara för att jag minsan hade hjäpmedlen utan den där vetrinären som i mitt fall tog 300 kronor och två grillade korvar för besväret...förhoppningsvis tar det 10 år innan han behöver hjälpa mig igen.

> Kettukiller, OK men varför inte använda hunden som rävåtel i stället så är ju verkligen kretsloppet fulländat samtidigt som du gör din favrithobby en tjänst? Tillspetsat javisst! Respekterar dig för att du sticker ut och står för dina åsikter men mina hundar hamnar aldrig i en dynghög för det.

MVH

Även jag har mina gränser...även om kanske inte alla tror det. Nu hör det väl till saken att det varit tjäle vid dessa tidpunkter....annars hade nog förloppet sett annorlunda ut.

Jag har alltid försökt stå för mina åsikter även om de för vissa kan ses som lite udda och obekväma.

jag tog bort en av mina tyskar för några månader sen och jag gjorde samma som Big Pete och det tyckte jag att det var respekt fullt men jag tyckte det kändes mycket hårdare för han var inte så gammal

Finns många för och emot.

Låt hund- kattägare göra vad som känns bäst, veterinär ok, avliva själv ok.

En del av mina hundar har jag tagit bort själv och andra har veterinären

hjälpt till med.

Samma sak vad det gäller mina katter.

Känner man att  man är psykiskt stark och säker på sin sak ok, annars ska

man ge f-n i det.

Bara var min åsikt om detta.

Hva er egentlig problemet her , kan ikke hver og en gjøre som han eller hun synes er best da uten å bli stemplet som det ene eller det andre da ???????

Jeg har vært hos veterinæren med 1 hund , det var en hund tilhørende en kompis av meg. Den fikk først en avslappende sprøyte som gjorde at den sovnet. Deretter fikk den en sprøyte rett i hjertet..............det vil si det måtte 3 sprøyter til i hjertet før den endelig sluttet å puste. Det synes jeg ikke var en behagelig opplevelse , jeg har heller aldri fortalt min kompis at det måtte 3 sprøyter til.

Jeg har derimot avlivet et stort antall kaniner , hunder , katter, sau ( får ) ++++ med en .22 kaliber. Med 1 skudd i hodet som lammer nervesystemet og et påfølgende skudd i hjertet har jeg bare gode erfaringer.

Om hunden eller hvilket dyr det er blir begravet med kors eller traktor eller senket i sjøen for den slags skyld sier ingenting hvordan det dyret hadde det mens det ennå levde............og det er det som virkelig teller. MEN jeg som har barn må ta hensyn til disse , og da tror jeg det er lettere for et barn å ha en grav og forholde seg til.

Hva er egentlig problemet her , kan ikke hver og en gjøre som han eller hun synes er best da uten å bli stemplet som det ene eller det andre da ???????

Jeg har vært hos veterinæren med 1 hund , det var en hund tilhørende en kompis av meg. Den fikk først en avslappende sprøyte som gjorde at den sovnet. Deretter fikk den en sprøyte rett i hjertet..............det vil si det måtte 3 sprøyter til i hjertet før den endelig sluttet å puste. Det synes jeg ikke var en behagelig opplevelse , jeg har heller aldri fortalt min kompis at det måtte 3 sprøyter til.

Jeg har derimot avlivet et stort antall kaniner , hunder , katter, sau ( får ) ++++ med en .22 kaliber. Med 1 skudd i hodet som lammer nervesystemet og et påfølgende skudd i hjertet har jeg bare gode erfaringer.

Om hunden eller hvilket dyr det er blir begravet med kors eller traktor eller senket i sjøen for den slags skyld sier ingenting hvordan det dyret hadde det mens det ennå levde............og det er det som virkelig teller. MEN jeg som har barn må ta hensyn til disse , og da tror jeg det er lettere for et barn å ha en grav og forholde seg til.

Amen!

Vi har ofta väldigt lika åsikter du å jag Foxhound..men så har vi ju snart samma hundraser oxå...och du kommer bara att bli en lyckligare människa när du blir ännu mer lik mig..det kan jag lova ;D

Att barn gärna har en grav till sina djur kan jag mkt väl förstå...jag förstår även att vuxna vill ha det.Men själv har jag inget behov av detta....men är bergsäker på att mina hundar har haft det lika bra och möjligtvis bättre än många andra hundar som får begravas på en vacker djurkyrkogård eller i trädgården.

Igårkväll tog jag faktiskt bort en valp åt tjejen, en liten stackare(valpen alltså...tjejen mår utmärkt)som troligen hade nåt matsmältningsproblem...trots att hon åt så gick hon ner i vikt.

Jo du Kettukiller vi er kanskje enig om det meste...........utenom støverens veckning og slikt unødvendig bråk i skogen ;D ;D

De viktiga är väl å ta hand om sina hundar när dom lever och sedan när dom blir gamla, sjuka eller nå sånt så tar man bort dom. Sedan hur man gör de är väl upp till var och en bara de blir humant. En grav kan väl vara fint å gå till  men inte något måste.

Jag tar bort mina själv och har begravt dom på fina platser i skogen men inte satt någon gravsten eller något som markerar en grav.

Jag gör ingen stor grej av de för grabben utan jag tror de är ofta vi vuxna som spelar upp de här med döden. Dom har rest till himlen säger jag.

Jo du Kettukiller vi er kanskje enig om det meste...........utenom støverens veckning og slikt unødvendig bråk i skogen ;D ;D

Du kommer att ändra dig...det är bara en tidsfråga

Jävligt fint gjort av dej MKJ! Just detta att göra det med familjen.. givet dessa förutsättningar så är kanylen helt rätt, i praktiken det enda tänkbara.

Har avlivat jyckar som jag inte har ngn relation till och då är det ju bara att skjuta men då jag avlivat egna hundar så är det en helt annan grej! När jag tog bort min gamla jaktlabbe Kane så var jag själv och ville på inga villkor ha det annorlunda. Just detta att kunna vara helt själv med hunden före och efter var för mej otroligt värdefullt. Tror jag satt en timme med honom innan och säkert två timmar efteråt..

Inte heller jag kan förmå mej att blåsa bort halva huvudet med ett hagelskott även om jag helt klart förstår de som väljer att göra så. Jag ansåg att jag var skyldig honom att sköta det där på ett bra sätt utan att förstöra honom så det vart hålspetsad snabb 22lr kula i nacken på väldigt nära håll. Han gick ikull i samma ögonblick som skottet gick och slog två gånger med svansen..

Just detta att jag var helt själv med min hund där ute på den mark där vi haft så förbannat roligt tillsammans många gånger var värdefullt för mej, ingen stress, inte en jävel att ta någon som helst hänsyn till förutom mej själv, min hund samt min sorg och mina minnen. Kunde i lugn och ro lägga ned honom i den grop som kompisen grävt, på hans filt, och därefter fylla igen.

Detta är det svåraste som finns tycker jag och det är min förbannade skyldighet att sköta detta på ett humant och känslomässigt acceptabelt sätt.

Sen är detta något individuellt, jag har valt detta sätt, MKJ valde sitt sätt.. så länge effekten är rätt så ankommer det inte på någon att ha speciellt mycket åsikter om hur jag eller MKJ eller någon annan valt att göra det huvudsaken att hunden får slockna utan att fara illa. Det blir lätt så fruktansvärt fel om man börjar "anklaga" eller raljera i just detta ämne tycker jag..

Just det.. detta om "bara att skjuta.." som jag skrev ovan.. visst, det är faktiskt inte speciellt svårt MEN när det gäller just hundar så är det speciellt, man gör så gott man kan för att få det att gå så bra som möjligt. Hundar är speciella även om man inte har ngr känslomässiga band till dem!

Nu till sängen för siesta!

Mvh!

Bra skrevet Hipshot , presis hva jeg mente med at den siste stunden skal være mellom meg og hunden.........du forklarte det bare på en bedre måte enn meg.

Hipshot , ibland kan du skriva mkt bra. Ditt inlägg här var bland det bästa jag läst från dig. OBS jag är allvarlig nu då detta är ett mkt känslosamt ämne.

Tycker också Hippen skrev ett bra inlägg  även om jag inte tycker att någon raljererar direkt.. även om vi tycker olika vilket är sunt.

Livet behöver inte vara lagom och alla behöver inte hålla med varandra då blir ju hela forumet statiskt och urtråkigt. Tyckte också vi behövde ett sådant ämne på forumet just nu när det är lite mycket mellanmjölk i mellanåt. DOCK är det viktigt att respektera varandras åsikter även om jag tycker vissa inte överenstämmer fullt ut med mina.

Exemplet behandla en människa som ett djur har lyckligtvis begränsad erfarenhet av men att behandla min hund som en kompis (människa) har jag dessto mera erfarenhet av.

Jag är inte hindu och en död kropp är en död kropp. Men med hänsyn till själen som tidigare satt fast i kroppen måste jag visa den respekten hela vägen till en värdig jordbegravning.

Glädjer mig att läsa att även andra hade begränsningar i det ämnet.

MVH

2st har jag begravt ena gången var med vilje andra bil som tog hunden

vad jag undrar är om det bara är jag som när jag lagt hunden i gropen så slår jag över hunden  motor/växel låds olja för jag har sett andra hundar som har blivit begravda men blivit uppgrävda av djur

och det ser inte roligt ut när det ligger ben bitar runt omkring

när jag tog bort min ena tysk så grävde jag gropen och sedan gick vi en sväng i skogen , jag såg till att vi var på tillbaka på utgångs platesn när vi skulle fika (det vart inget för mej men hunden fick en jätte bit ost som hon kunde äta på . och jag använde hagel för att jag inte skulle skjuta fel jag fega ur med pistolen

mvh. samme

Tycker också Hippen skrev ett bra inlägg  även om jag inte tycker att någon raljererar direkt.. även om vi tycker olika vilket är sunt.

Livet behöver inte vara lagom och alla behöver inte hålla med varandra då blir ju hela forumet statiskt och urtråkigt. Tyckte också vi behövde ett sådant ämne på forumet just nu när det är lite mycket mellanmjölk i mellanåt. DOCK är det viktigt att respektera varandras åsikter även om jag tycker vissa inte överenstämmer fullt ut med mina.

Exemplet behandla en människa som ett djur har lyckligtvis begränsad erfarenhet av men att behandla min hund som en kompis (människa) har jag dessto mera erfarenhet av.

Jag är inte hindu och en död kropp är en död kropp. Men med hänsyn till själen som tidigare satt fast i kroppen måste jag visa den respekten hela vägen till en värdig jordbegravning.

Glädjer mig att läsa att även andra hade begränsningar i det ämnet.

MVH

Självklart får var och en göra/tycka vad dom vill i alla ämne som vi diskuterar här.Men när det gäller att släcka ett liv som man haft ett nära och ofta kärt samarbete med anser jag att det får inte finnas utrymme för att misslyckas. Det finns alltid en risk att skjuta fel hur kall man än är.Det skulle jag inte vilja uppleva som hundägare.Tänk dig att du gör misstaget som innebär att hunden inte dör utan vänder på huvudet och tittar på dig............ Visst ett bra skott är ögonblickligt men vi är bara människor och sådana gör misstag. Speciellt i emotionella ögonblick. Oavsett så är det en sorgens dag när det ska ske