Kikar man på det ur enbart den synvinkeln, så tvivlar jag på att jaktlusten blir bättre/sämre beroende på om hunden sitter i hundgård eller om den bor inte.

Jaktlusten är nog som den är ändå är min teori!

tvivlar också mycket starkt på att det har nån tusans betydelse.

har hunden bra/mycket jaktlust så kan ägaren dra det till nytta o på eget vis styra det ifall man är kapabel, men har hunden dålig/liten jaktlust så går det inte att lägga till nåt hur man än vill, tyvärr ..  oberoende var den än håller hus ..

En hund som vet att hallmattan väntar inne har nog en lägre motivation än en som bara förväntar sig en trist hundgård efter hemkomst ???

Du kan ha en poäng här.

Men det hela blir lite knepigare om hunden är en jaktidiot oavsett om de jagar bra eller ej.

Skitsvår fråga detta.. min gissning är att jyckens genetiska arv och intresse i största allmänhet är avgörande. Hur vi har de små liven kan möjligen påverka men jag är då inte människa att avgöra vad som går att härleda till taskiga gener och vad som är bortskämd hund.

Det jag tror mej kunna märka dock är att när man behöver vrida ur det där sista kilojoulen energi ur en jycke så blir det problem om hunden står en allt för nära eller något. Varit med på eftersök på änder där man haft en ensam anka som paddlat runt i en isvak i mörkret och tillslut så har hundarna kroknat, vore de inte ens bästa kompisar typ så hade man kunnat tittat dem djupt i ögonen samt tvingat ut dem på en sista söktur, nu är det inte alltid man har samvete till det. Sen tycker jag mej ha märkt att jyckarna kan fjolla sig, vår labbetik tex vet att om hon signalerar till sin matte att nu tar det emot, nu fryser jag, och då kan hustrun avbryta jobbet.. vet inte om jag skulle acceptera det alltid  ;D

Vi har våra 8 jyckar runt oss hela tiden och visst är det jobbigt ibland men oftast mest kul!

Mvh!

Vidare så...

Finns en gammal devis om att hungriga hundar jagar bäst... Jag tror inte jag köper det alls,se bara på draghundsfolket som i vissa fall tom.väger maten och sedan i bästa Gunde Swan anda dessutom väger skiten för att se hur mycket energi som stannat kvar i kroppen...

Har även tyckt mej sett att vissa hundägare ger jyckarna för litet mat så i mitt fall i alla fall som jag ser det ser stövarna ser ut som skelett !!! Vem fan orkar jaga då ??

Gott hull men inte fet tror jag är det optimala i alla fall för drivande hundar.

Om detta har i alla fall jag sett att ej för magra hundar orkar jaga flera dagar i följd från morgon till kväll.

Det här med jaktlusten är väl precis som hos människor,får vi göka ofta så höjs förmodligen lusten  att göra det så mycket som det bara är möjligt,lika är det säkert hos våra jyckar.. Får hunden jaga ofta så höjs säkert jaktlusten...Ja..eller nåt annat

Vad är då jaga ofta? vete fan!!! Yrkesjägare jagar nog ofta,säkert därför dom oftast har bra hundar,oavsett om dom ligger inne eller ute. Tror lixom mer hundars utveckling mer ligger i hur ofta dom får faktiskt jaga mer än utråkning..Förexten en jakt hund som får jaga ofta är väl knappast utråkad i större bemärkelse ???

Jagade föresten med en typ av hundar som var ställande nu i helgen senast,där hette det av hundförarna att jycken eller jyckarna behövde vila då och då under själva jakten..nja ..söken är nog mer rätt..

Amenasså !!!! Dessa hundar var smala,supergraciösa...vackra hundar faktist om jag får säja det själv.och det är ju det jag just nu skriver

Har som stövarjägare aldrig ens tänkt i dessa banor..vatten till hunden under dagen är supeviktigt !! men att dom jagar eller skulle jaga mera om dom hade det si eller så..nix,har faktist inte ens tänkt på det.

Däremot som jag tidigare skrivit så tror jag den sociala kontakten är A och O för hundförar arbetet. Därför bor mina hundar inne om nätterna

Jag och mina hundar öppnar alltid hårt och ökar hela tiden... Att mina hundar skulle vara bättre än andras ?? Förmodligen inte!! Dom är väl som andra byrackor,men att sedan jaktlusten finns där är nog medfött,väljer oxå mina valpar med omsorg. Dock ingen som helst garanti..snarare ett lottospel 8)

Vill våga sticka ut näsan här litet nu..tror faktist det finns mycket skitjakt hundar som inte ens borde få kallas jakthundar här i vårt avlånga land. På pappret heter det säkert jakthund men i verkligheten är det bara sopor som snarast borde ersättas av nya ämnen. Mycket av detta tror jag har att göra med aveln på populära hundraser där man avlat på vad skit som helst.....Mammon ni vet !!! ;D

Eller så är det folk som så gärna vill ha en jakthund men inte har tid att jaga med den...jycken blir väl därefter antar jag!

Värsta scenariot är väl ändå dom jägare som vill backa upp med allehanda hundar för all möjlig slags jakt,där mer hundarna får stå stilla i nån hundgård eller nåt,för att kanske få komma ut och jaga nån gång om året.

Var faktist så förr har jag hört..både med stövare och älghundar,dom stod i band eller lina på gården,tränades aldrig....släpptes sedan under jakt tid där man förväntade stordåd !! Vaddå ??? Var jycken kass sköt man den bara helt sonika och skaffade sej en ny byracka! Att dessa hundar kunde vara borta på jakt en eller flera dagar upp till en vecka förvånar mej inte alls. Vem tusan vill gå hem till den gården och hundhållning igen?

Oj oj..nu kommer jag få skit igen,men jag säjer som Magnus Uggla...det skiter jag i !!!

Frågan i röstningen gäller Jaktlust, och inte Jaktbarhet.

Det har gått ca 50 hundar genom mitt hundstall under åren, och min erfarenhet säger mig absolut tvärsäkert att Jaktlusten är 100% genetiskt betingad.

Den påverkas inte alls.

Jaktbarheten däremot påverkas högst avsevärt, och såvida injagningen sker utan att hela familjen är med, så kan hunden bara bli bättre av att ligga på soffan och få vara en del i flocken. Herregud, man får ju 95% dressyr gratis på det viset.

Mina 2 nuvarande hundar sover mellan mig och matte i sängen....får jag erkänna....

Jag tror att hundar som är mkt i hundgård men mellan varven behandlas konsekvent och riktigt får den mest rättvisa "skolgången".

Likadant är det med innehunden som har en lika konsekvent "skolgång".

Det är dock för de allra flesta avsevärt mkt lättare att vara konsekvent då man verkligen går in för att vara just konsekvent.

Exempel: Har du dina hundar inne 24 timmar om dygnet så ska du vara beredd att vara konsekvent 24 timmar/dygnet.

Har du däremot din(a) hund(ar) i hundgård så måste du vara konsekvent då du är kring dom.

Att lyckas vara kontinuerligt konsekvent är betydligt mkt lättare med hundgårdshundar än med innehundar.

För alla hundar gäller dock samma grundläggande tillvägagånssätt: Socialisering är livsviktigt för en fungerande individ.

Sen ska en hund aldrig hållas ensammen i bur under längre perioder, en hund är ett flockdjur och ska behandlas som ett sådant.

Min erfarenhet av jakthundar är långt ifrån vad många andra här har men jag ger ett försök att blanda mig in i ämnet.

Först och främst börjar jag med ett stort tack för att frågan ställts för denna diskution har bla. jag och min far haft mången gång jag har även diskuterat ämnet med min svärfar men han är enligt min mening lite trångsynt och svår att diskutera vissa saker med   ;D

Jo... min sambos morfar har haft många Hamiltonstövare och de flesta har han haft i hundgård men han har jagat hela dagarna med dem då det var på den tiden mörka småland (där herrn levde) då fattigdomen var stor hos en lantbrukare och alternativt arbete lös med sin frånvaro.

Han var som sagt mer eller mindre tvungen att jaga ihop maten så det resulterade i några dubbelchampions (på senare år) då han var ute allt som oftast. På senare tid då bonna-arbetet betalade sig tog dock hans son över lantbruket och jaktmöjligheten blev stor pga det.

Han böjade med åldern ta in sina hundar i hemmet men dom förblev duktiga harhundar (dubbelchampions).

Svärfar anser att det är hundgård som gäller men att han blir "lite blödig" och släpper in dom över natten vintertid. Även när min sambo och hennes syster var små tog han in en vovve (Hamilton) vid namn Pelle pga att han var barnens favorit. Denna Pelle jagade enligt svärfar mycket bra och behövdes aldrig (förutom vid ett enstaka tillfälle) hämtas på annan ort.

Min far har haft hundar sen långt innan jag föddes (ja e 30 nu, fyllde på julafton  ;D) så han har haft en del hundar nästan hela tiden två samtidigt. Han har dock bara haft en jakthund (taxen Vera) som var inne året runt men denna hund jagade väldigt bra och behövde heller aldrig hämtas utanförsocknes 

Jag har relativt nyligen (1 & 1/2 års sen) skaffat mig och min sambo vår första jakthund som också får vara inne jämt (sover mellan oss), han har dock ännu inte visat direkt jättepositiva tecken ute i skogen men det tror jag (pga diskutioner på forum, med farsan & svärfar samt jaktkamrater) beror på det faktum att skogsvanan inte är stor nog.

Jämför man då mina erfarenheter med andra hundar (där jag jagar) som fördriver sin "lediga tid" i hundgård som är i det närmaste opålitliga, olydiga samt att man får ränna runt bygden för att få hem dom så föredrar jag än så länge att ha dom när mig och familjen.

Med detta menar jag givetvis inte att alla hundgårdshundar är olydiga och opålitliga så ta inte illa upp för att jag har dåliga erfarenheter av sådana 

Kontentan på mitt inlägg är givetvis att jag tror på "innehundar".

Mvh. Robban (ursäktar för det låååånga inlägget)