Jag tycker det är märkligt när folk även jägare liksom hånar de som har stora problem med vargen, det är liksom att det inte det skulle va på riktigt, man idiot förklarar en massa människor... Jag känner en jägare som skulle tänka sig att hysa varg på sin mark, då jagar jag älg med ca75 st i fyra olika lag och en endaste av dom tycker att vi kan hushålla med varg på jaktmarken Det tillkommer en hel del människor som har jakt som stort intresse (hela min bekanskaps krets består endast av jägare) Men likväl är det fortfarande bara en av dessa som kan tänka sig att ha varg på den mark vi jagar!!!!!! Sen hör man om folk som tycker att alla dessa människor bara gör sig dum och inte är politiskt korrekt och formulerar sig klumpigt mm mm...... Man tycker dom gör sig dum och skämmer ut jägarkåren och ibland kan det kanske va så, men så blir det när folk är desperata, men det finns det ingen tanke på!!!!!

Du fortsätter att såga förslag. När kommer det något konstruktivt, någon reell idé från från ditt tangentbord? Hur vill du lösa problemet, kanske genom att skjuta 22 vargar, som vargforskaren Olof Liberg tycker att det kan bli fråga om?

Kom med en idé, istället för att racka ned på andras tankar!

Jag vet inte om det är mig du syftar på?

Om så är fallet är det inte jag som startat tråden som handlar om "Kostnader i ett vargrevir" utan jag kommenterar "förslagen" som framförs här. Personligen tycker jag det är ett vansinnigt förslag som förlöjligar jägarkåren trådskaparen för fram. Måste jag försvara den tanken och finna lösningar på det "problemet"? Den här tråden handlar alltså inte om en lösning på vargproblmen utan om en tanke om att man vill ha ersättning för kostnader för en fritidssysselsättning - en hobby. Förstår du inte hur orimligt det är? Man måste göra skillnad på hobby och yrke, fritid och arbete. Det är en stor skillnad.

Ja, jag tror att en bra lösning är att jaga varg. Hur många och på vilket sätt har jag inte någon lösning på men jag är inte expert på vargjakt.

Andra lösningar och tankar får väl diskuteras i andra trådar...

Du är säkert duktigt i någons ögon, Crille68. Jag ska inte sätta plus eller minus på ditt inlägg, det får tala för sig själv. Men om du hade träffat de människor jag mötte i två av Sveriges värsta varglän, Västra Götaland och Värmland, lovar jag att du hade varit skakad i grundfundamenten av din själ. Jag har sett så hemska saker att jag aldrig kommer att bli vanlige Mikael Moilanen igen, trots att jag är 45 år gammal och har haft levt ett tufft liv.

Jag har mött människor som inte ens fått fortkörningsböter tidigare, vuxna människor som är helt desperata och som ser samhället och alla dess företrädare som en enda stor fiende. Fundera lite, Crille68, hur människor reagerar när de upplever att det är krig.

Krig kan vara bara ett ord i betraktarens ögon. Men det kan också vara blodigt allvar, på liv eller död.

Jag är journalist och därför kan jag inte berätta några närmare detaljer, eftersom de människor jag mött har krävt källskydd. De har berättat och visat saker jag inte ens kunde drömma om, men de kräver att jag tiger om detaljerna. Det måste jag, och det vill jag, eftersom tryckfrihetslagstiftningen är en grundlag i Sverige.

Om du bara anade vad som pågår i avkrokarna av vårt land, hur då skulle du inte befinna dig här med den förnumstliga och duktiga attityd du har.

Jag har inte en aning om vem du är, men jag tror abslut att inte har drabbats av vargen. Att vara jägare, att leva för löshundsjakten, är helt oförenligt med varg. Och då snackar jag inte om någon liten hobby, utan en livstil.

Men det kommer du aldrig att förstå känslomässigt, om du inte är drabbad.

När jag kom till Dala-Demokraten 1999, deklarerade jag öppet: Lite vargar och lodjur kan vi väl leva med, vi löshundsjägare. Jag lovar att jag har fått käka upp det budskapet, flera gånger om...

Du är säkert duktigt i någons ögon, Crille68. Jag ska inte sätta plus eller minus på ditt inlägg, det får tala för sig själv. Men om du hade träffat de människor jag mötte i två av Sveriges värsta varglän, Västra Götaland och Värmland, lovar jag att du hade varit skakad i grundfundamenten av din själ. Jag har sett så hemska saker att jag aldrig kommer att bli vanlige Mikael Moilanen igen, trots att jag är 45 år gammal och har haft levt ett tufft liv.

Jag har mött människor som inte ens fått fortkörningsböter tidigare, vuxna människor som är helt desperata och som ser samhället och alla dess företrädare som en enda stor fiende. Fundera lite, Crille68, hur människor reagerar när de upplever att det är krig.

Krig kan vara bara ett ord i betraktarens ögon. Men de kan också vara blodigt allvar, på liv eller död.

Jag är journalist och därför kan jag inte berätta några närmare detaljer, eftersom de människor jag mött har krävt källskydd. De har berättat och visat saker jag inte ens kunde drömma om, men de kräver att jag tiger om detaljerna. Det måste jag, och det vill jag, eftersom tryckfrihetslagstiftningen är en grundlag i Sverige.

Om du bara anade vad som pågår i avkrokarna av vårt land, hur då skulle du inte befinna dig här med den förnumstliga och duktiga attityd du har.

Jag har inte en aning om vem du är, men jag tror abslut att inte har drabbats av vargen. Att vara jägare, att leva för löshundsjakten, är helt oförenligt med varg. Och då snackar jag inte om någon liten hobby, utan en livstil.

Men det kommer du aldrig att förstå känslomässigt, om du inte är drabbad.

När jag kom till Dala-Demokraten 1999, deklarerade jag öppet: Lite vargar och lodjur kan vi väl leva med, vi löshundsjägare. Jag lovar att jag har fått käka upp det budskapet, flera gånger om...

Vad har huvuddelen av ovanstående med denna tråd att göra?

En hobby är en hobby är en hobby, liten eller stor, något som tar liten del av ens tid och anspråk eller nästan all tid och bättre kan betecknas som en livsstil. Sedan må det vara tennis, golf eller jakt.

Det går inte att gradera jakten högre än någon annan hobby eller något annat intresse.

Vill man inte inse detta har det blivit "religion" över frågan och då kommer det aldrig att gå att föra ett vettigt resonemang för man hävdar sin tro blint över allt och alla.

Vargfrågan i stort och människors oro är en helt annan del av frågan och den diskussionen hör i huvudsak inte hemma i den här tråden tycker jag. Det får man starta andra trådar om man känner sig manad till det. Ska vi diskutera alla saker med vargen i alla trådar blir det inte någon skillnad på trådarna och allt blir bara som en ändlös räcka kommentarer där alla pratar i munnen på varandra...

EDIT:

...och det alltid slutar i diskussioner huruvida vargen är inplanterad eller inte...

En annan sak jag tycker är märkligt och det är att du först låter mitt inlägg tala för sig självt för att i nästa andetag anta och spekulera i om vem jag är, vilka jag träffat, vad jag varit med om och vad jag vet och "anar"...du upprepar detta om och om igen i ditt försvarstal om att vargen inte hör hemma i ett samhälle som vill ha löshundsjakt. Men sedan gör du ett lappkast (dvs helomvänding...) och säger att du inte vet vem jag är...hmmm...mycket märkligt tycker jag. Antingen har du dina källor som journalist eller är du kanske även skönlitterär författare då du lägger in tankar och funderingar om mig och min person trots att vi aldrig träffats...

Och ja, jag hoppas jag är duktig i någons ögon...

Hej.

Har ännu inte hamnat i samma dilemma som alltför många i mellansverige, men denna fundering har jag burit på ganska länge...

Vilka faktiska kostnader drabbar en jägare som vill utnyttja sin, (lagstadgade), jakträtt inom ett riskområde för varg?

Att få ersättning för den nedsättning i livskvalitet som detta innebär kan man väl bara drömma om, men faktiska kostnader som går att styrka?

T ex, hur många mil bilkörning har man för att försöka ringa ett "säkert" släppområde för hunden innan man vågar börja jaga?

Om det nu är så att det demokratiskt och solidariskt beslutats att vissa områden skall vara mer solidariska än andra så vore det väl inte mer än rätt att dom mest solidariska får någon form av ersättning för sin insats!

Ett "vargavdrag",(eller vad man nu skall kalla det), i deklarationen vore minst sagt på sin plats!

Om det skall vara en schablon eller faktiska nedlagda kostnader lämnar jag öppet för diskussion, men nog f-n kostar det att vara jägare i vargland.

Att tänka på inför nästa deklaration, och kanske även något för våra jägarorganisationer att ta fasta på, eller ...

Inga konstigheter egentligen; Starta ett företag (förslagsvis en enskild firma, kostar gratis och tar ett par timmar av din tid), spara vartenda kvitto på dina inköp (det är naturligtvis bra om inköpen har någon form av koppling till din verksamhetsbeskrivning- du kan ju till exempel ha ett jakteventföretag eller liknade) typ ammo, jaktkläder, soppa för resorna osv. Om jag inte är helt ute och cyklar får ditt företag gå med förlust eller åtminstone göra nollresultat de 5 första åren innan nån börjar undra vad du pysslar med och hur du driver ditt företag. Dra av varenda spänn du kan, se till att skicka nån faktura till nån kanske nån eller ett par gånger om året så att det åtminstone ser ut som om du försöker driva ett vinstdrivande företag. Det är ju inte ditt fel att du är så otroligt kass entreprenör

Få hjälp av nån som har lite koll (revisor eller dylikt) när det är dags att deklarera och du borde kunna ha negativt resultat i verksamheten i 5 år framöver och således kunna dra av för underskottet. Se till att inte köpa grejjer som är dyrare än 10.000 åt gången.

Klarrtt!!! Lycka till och se bara till att ha bokföringen i ordning samt en hel drös med argument på lager om Skatteverket får för sig att undersöka ditt företag lite närmare. Det värsta som kan hända (vad jag vet, nån får gärna rätta mig på den här punkten) är att du kanske inte får vissa/alla avdrag godkända. Det är bara att köra på så länge det går. Kan kanske vara bra att ha en liten pengabuffert inom räckhåll om det är så att du måste pynta in lite mer skatt än du hade tänkt, men på det stora hela torde detta faktiskt inte vara omöjligt alls.

Lycka till!

Mvh. Fitzenstrahl

Inga konstigheter egentligen; Starta ett företag (förslagsvis en enskild firma, kostar gratis och tar ett par timmar av din tid), spara vartenda kvitto på dina inköp (det är naturligtvis bra om inköpen har någon form av koppling till din verksamhetsbeskrivning- du kan ju till exempel ha ett jakteventföretag eller liknade) typ ammo, jaktkläder, soppa för resorna osv. Om jag inte är helt ute och cyklar får ditt företag gå med förlust eller åtminstone göra nollresultat de 5 första åren innan nån börjar undra vad du pysslar med och hur du driver ditt företag. Dra av varenda spänn du kan, se till att skicka nån faktura till nån kanske nån eller ett par gånger om året så att det åtminstone ser ut som om du försöker driva ett vinstdrivande företag. Det är ju inte ditt fel att du är så otroligt kass entreprenör

Få hjälp av nån som har lite koll (revisor eller dylikt) när det är dags att deklarera och du borde kunna ha negativt resultat i verksamheten i 5 år framöver och således kunna dra av för underskottet. Se till att inte köpa grejjer som är dyrare än 10.000 åt gången.

Klarrtt!!! Lycka till och se bara till att ha bokföringen i ordning samt en hel drös med argument på lager om Skatteverket får för sig att undersöka ditt företag lite närmare. Det värsta som kan hända (vad jag vet, nån får gärna rätta mig på den här punkten) är att du kanske inte får vissa/alla avdrag godkända. Det är bara att köra på så länge det går. Kan kanske vara bra att ha en liten pengabuffert inom räckhåll om det är så att du måste pynta in lite mer skatt än du hade tänkt, men på det stora hela torde detta faktiskt inte vara omöjligt alls.

Lycka till!

Mvh. Fitzenstrahl

Det här var ett roligt inlägg som det skulle vara ännu roligare om det gick att genomföra. Jag är inte någon ekonom eller expert på företagsfrågor men tänk vad kul det skulle vara om vi kunde få igenom en hel del avdrag för vår jakt. Det är så klart lättast för markägarna men borde väl kunna gå att lösa även för jaktlag som arrenderar mark, även om det säkert kräver vissa ändringar av arrendeavtal osv för att jaktlagen ska kunna ses som försök till vinstdrivande firmor. Svårt - säkert, men omöjligt? Ingen aning, men det finns säkert andra som vet bättre besked.

Men är det inte bekymmer att ha en enskild firma som går med förlust utan att gå med vinst och samtidigt göra avdrag? Det är ju inte så att man vill gå i konkurs efter fem år om man har personligt ansvar för allt i firman precis...

jag vill få det till att du ska försöka gå plus minus noll inte till att du går minus varje år

Som ni märker är jag långt ifrån något företagarsnille

Jag är dåligt insatt i hurvida man får göra minusresultat i fem år eller inte, noll funkar nog i alla fall. Dock får man starta företag inom vilken verksamhet som helst (även här gissar jag men det låter otroligt att det skulle finnas begränsningar här) och då borde man väl få köpa både det ena och det andra i firman så länge det har med verksamheten att göra. Ett eventföretag som sysslar med jakt och jaktupplevelser (här kan man ju tänka sig att man exempelvis säljer skytteinstruktioner och liknande)känns inte som nåt egendomligt alls. Således borde man kunna kvitta inköp av tex. ammuniton, arrenden och vad det nu kan vara. Man måste naturligtvis vara lite kreativ men det är ju det det hela går ut på.

Teoretiskt borde man ju under ett (förvisso begränsat) antal år mer eller mindre kunna finansiera sin fritidssysselsättning med diverse avdrag, kvitta utgifter mot inkomster mm. Jag kan ha fel (vore inte första gången) men helt omöjligt tror jag inte att det är. Sen om moralen sätter stopp; Tja, det är ju en helt annan fråga.

Det finns säkert mängder av folk på forumet som driver företag i olika former som kan svara på detta. Och det var om jag har förstått det rätt, lite av intentionen i trådskaparens frågeställning.

Mvh. Fitzo

Men är det inte bekymmer att ha en enskild firma som går med förlust utan att gå med vinst och samtidigt göra avdrag? Det är ju inte så att man vill gå i konkurs efter fem år om man har personligt ansvar för allt i firman precis...

Jag vet inte ärligt talat. Det vore intressant om nån som drivit enskild firma lite längre och med ett mer kommerisellt fokus än jag kliver in och berättar hur det ligger till:D

Och visst; Du bör ju betala dina räkningar och inköp annars blir det knas. Det gäller väl även kommandit- och handelsbolag antar jag just beträffande personligt betalningsansvar.

Mvh. Fitzo

Ps. Det här är absolut inte för att jag vill dryga mig (och jag förstår precis vad du menar) men läs din första mening ett par gånger. Jag tycker att det är hur kul som helst och det tog ett tag innan jag förstod frågan.

Lev väl och gå nu ut och starta företag och gör er bokföring riktigt kreativ.

Mvh. Fitzo

Ingen kommer någonsin att få statlig ersättning för merkostnader som uppkommer vid hobbyutövning och det tror jag nog att alla i den här (trams)tråden är mycket medvetna om!

Låser tråden och ploppar det upp någon liknande hivas den i soptunnan utan föregående motivering.

De av er som vill diskutera företagsekonomi och skatteregler rent allmänt bör starta en tråd om just det i lämplig area.

//Jämta - moderator