Beklagar sorgen. Man kan bara ana hur jävla tungt det måste vara. Men häng i, det kommer bättre dagar.

/BJÖRN

Tungt att börja dagen med att läsa dylikt..

Jag beklagar verkligen, har själv varit där med att mista valp och unghund, och det gör så förbannat ont.

Beklagar sorgen!

Fan tragiskt, vad ska man säga ?

Mitt i allt elände så hoppas jag ändå att du kan få tillbaka jaktlyckan framöver.

Beklagar, så jävla sorgligt.

Nu vet jag varför inte jag fick med mig detta igår kväll - tråden var flyttad. Vart kallsvettig när jag inte hittade tråden för en stund sen. Men nu har jag hittat den... Hittade den där jag inte ville hitta den..

Beklagar. Jag blev blöt i ögonen när jag såg vart tråden var. Det behövdes inte mer.

Beklagar verkligen!

Finns inte mycket att säga som hjälper..

Men behåll du dina prylar och det enda jag kan komma på som dövar smärtan lite är en ny blöt valpnos...

Fan vad bittert! Grymt sorgligt...

Fy fan! Lider verkligen med dig!

Nu är det mesta jävligt svart.. Att förklara för barnen att valpen är borta.. Att försöka försvara sig mot sonen då han blir arg på mig för att jag tog med henne ut i skogen.. :/

Men att skriva här har en lite positiv effekt för mig. Kanske för alla som har eller har haft hund vet exakt hur riktigt jävligt det känns. Det känns faktiskt bra att läsa att folk bryr sig!

Tack till er alla som bryr er och som tänker på oss! Trot eller ej, men det finns ett helt gäng jäkligt underbara människor här på denna sidan!

Lider verkligen med dig, så jäkla trikigt.

Nej livet är inte rättvist..

Har följt tråden från första inlägg men kände att jag inte hade några ord som kunde få läget att kännas bättre.

Nu har jag färre ord men många känslor, jag och många andra på forumet vet vad du går igenom så skriv av dig.

Som alltid är man som husse relativt klarsynt, men det är alltid svårast för barnen att förstå.

Reaktionerna på sorg ter sig anurlunda från person till person, en del blir ledsna andra arga osv

Förstår att ni har en jobbig tid ett tag framöver, så för vad det är värt så tänker jag och min familj på er.

/Varma hälsningar Freddan

Hade inte min spaniel haft hjärtfel så hade jag skickat ned honom.. Han och Dina hade kunnat sätta fart på livsandarna igen när det är tid för det.

Mvh!

fruktansvärt när de blir så här... beklagar verkligen!

FAAAN!

Vet inte vad jag ska skriva...... Vi hörs när du känner för det....

livet suger värkligen. önskar man kunde göra något för att de skulle kännas lite bätre för er.

Skänker flera tankar till dig å rästen av familjen.

/johan

Lider med dig har en tår i ögat.

Lasse

Jag bara kom på en sak, har hört om både hundar och katter som fått liknande reaktioner av vissa fästingmedel/halsband. Det finns ingen sådan gemensam nämnare mellan dina hundar?

Var visst en "vetrinär" här i krokarna som sålde ett medel som senare visade sig vara strängt förbjudet i Sverige på grund av sådana risker.

Jag hoppas iaf att du snart kan se ljuset i tunneln.

//Ola

Beklagar verkligen. Efter detta kan det bara bli bättre. (Så tänker jag själv just nu)

Först vill jag bara säga att vilka underbara människor det finns här på Jaktsidan!

Trot om ni vill men för mig så känns det väldigt bra att så många bryr sig. Många har ju och har haft hund och kan nog nästan tänka sig hur hemskt det är.

Nu har jag iaf förklarart för barnen och de fötstår faktiskt mer än vad man tror. Sonen lyssnade och funderade och kom fram till att han tyckte att nu ska vi vänta med en ny valp för annars så blir han abra besviken om den inte är som Pixie.. Väldigt klokt för att bara vara 6 år. ..

Veterinären ska nu skicka henne på obduktion. Iofs på Agrias begäran, men jag vill verkligen veta vad som orskade detta. Jag har fått igenom hela skogsturen vi tog i huvudet. Min far har varit ute där och gått två gånger och inte sett något som kan orsakat detta. Han har till och med kollat upp de svampar han kunde se om ingen av dessa kan orsaka de koagulationstörningar som hon dog av.

Jag har frågat alla grannar runt om hemma om de har råttgift ute, men alla svarar negativt. Jag har även gått igenom hela tomten efter döda fåglar, möss, råttor eller svampar. Men inget hittat.

Min konspiratioriska hjärna har även gjort att jag ringt runt lite till en del som jagar runt om vår mark och bett de hålla ögonen öppna om de hittar något dött djur eller ser något som inte ska vara där.

Då man ändå är igång och funderar så funderar man på om det är en medfödd missbildning eller något? Obduktionen lär ju visa det i så fall..

Det finns inga gifter av något slag i huset som hon ska kunnat bli sjuk av. Med småbarn i huset har man snorkoll på sådant.

Så tack för ni bryr er! Kanske är som jag ska i alla avseende, men för mig blir det lite lättare..

Först får verkligen beklaga, ett fruktansvärt sätt att förlora en hund på.

Sedan är det en sak som jag funderar på går det någon typ av epidemi bland smågnagare just nu ?

Skälet till att jag funderar är att mina hundar hittat massor av döda smågnagare på våra rundor kring torpet under semestern.

Den äldre hunden blev också häromåret rejält dålig av en lite väl mogen sork.

Nu är vårt torp i Västmanland & ni bor i Småland men ändå.

//Lasse D

Först vill jag bara säga att vilka underbara människor det finns här på Jaktsidan!

Trot om ni vill men för mig så känns det väldigt bra att så många bryr sig. Många har ju och har haft hund och kan nog nästan tänka sig hur hemskt det är.

Nu har jag iaf förklarart för barnen och de fötstår faktiskt mer än vad man tror. Sonen lyssnade och funderade och kom fram till att han tyckte att nu ska vi vänta med en ny valp för annars så blir han abra besviken om den inte är som Pixie.. Väldigt klokt för att bara vara 6 år. ..

Veterinären ska nu skicka henne på obduktion. Iofs på Agrias begäran, men jag vill verkligen veta vad som orskade detta. Jag har fått igenom hela skogsturen vi tog i huvudet. Min far har varit ute där och gått två gånger och inte sett något som kan orsakat detta. Han har till och med kollat upp de svampar han kunde se om ingen av dessa kan orsaka de koagulationstörningar som hon dog av.

Jag har frågat alla grannar runt om hemma om de har råttgift ute, men alla svarar negativt. Jag har även gått igenom hela tomten efter döda fåglar, möss, råttor eller svampar. Men inget hittat.

Min konspiratioriska hjärna har även gjort att jag ringt runt lite till en del som jagar runt om vår mark och bett de hålla ögonen öppna om de hittar något dött djur eller ser något som inte ska vara där.

Då man ändå är igång och funderar så funderar man på om det är en medfödd missbildning eller något? Obduktionen lär ju visa det i så fall..

Det finns inga gifter av något slag i huset som hon ska kunnat bli sjuk av. Med småbarn i huset har man snorkoll på sådant.

Så tack för ni bryr er! Kanske är som jag ska i alla avseende, men för mig blir det lite lättare..

jag hoppas verkligen ni kommer till klarhet om vad som är orsaken.

sköt om er.

Kalle

Jag beklagar verkligen!

Mina tankar går till dig och din familj!

Höll mina tummar och tår men ville inte gå din väg..

Jag har en valp själv som äter precis allt snusk som finns i skogen och han har aldrig "peppar peppar" blivit så sjuk, vist han har kräks och så men inte blodblandat.

Jag hoppas att om det är gift som har lagts ut för att komma åt skogen predatorer så ska hon/ han få veta hur det går med våra husdjur och vilken smärta den vållar sina jaktkamrater!

idioti!

Hoppas lyckan vänder för dej nu!

Kramar

Det finns få saker som är så tungt som att förlora en hund i alldeles för ung ålder.Vi förlorade två 3åringar o en 4mån, valp inom en treårsperiod, alla tre var barnens favoriter så jag förstår att du hade farhågor för sonens reaktion men barn är ruskigt kloka när det gäller liv o död.

Beklagar å det djupaste förlusten. Och instämmer med övriga,den bästa trösten ÄR en blöt valpnos.

Fan beklagar sorgen så mycket. Har ju oxå varit med om en del senaste året så jag vet hur det känns.

CC :D