Va ut en liten sväng idag trotts att det var ganska blåsigt, fick syn på en tjäder som kom och träade ca 400m bort, måsta åka runt en skogsdunge för att komma inom skjutavstånd men när jag kom fram på andra sidan va den spårlöst borta förmodligen fick den syn på mig innan

men det var väldigt fint och orört på myren

Fick skjuta en topp tjäder i slutet av oktober. Fram till dess så såg jag någon tjäder lite då och då.

Sen kom snön och efter det har jag inte sett en enda tjäder....

I slutet av november så såg jag att orrtupparna börja samla sig i flock. Har haft en orrflock på runt 40-50 tuppar.

Jag har sett dom flera gånger men jag har haft valpen med mig och jag har inte velat uppmuntra henne på fågel(hon ska bara jaga älg) så jag har avståt från att intressera mig för fåglarna. Vid några tillfällen så har jag efter att satt hunden i bilen försökt smyga mig tillbaks där jag sett flocken. Men dom har alltid flyttat någon annanstans när jag väl kommit fram.

Förra helgen så hittade jag flocken sittande ca 20m in i skogen vid en myrkant. Jag hade inte så långt till bilen och kunde sätta hunden i bilen och sen gå och smyga på orrarna. Jag gick i skogkanten tills jag var ca 50m från dom. Tyvär så var det så mycket grenar och kvist från träden som var imellan mig och tupparna. Jag lullade runt en bra stund och försökte hitta en lucka där jag kunde få klart skottfält på en tupp. Det resulterade i att nästan alla flög iväg....

Till slut hittade jag en tupp som satt kvar och jag hade ett "ganska" rent skottfält om jag siktade mellan två grenar som hade ca 5-7 cm tillgodo. Jag tog skottet men tuppen flög iväg utan att jag kunde se att den markerade för träff. Men för säkerhets skull gick jag och letade dun och fortsatte även några 100m in i skogen. Inga dun ingen orre.....

Förmodligen träffade jag någon liten kvist som jag inte såg, eller också var jag för dålig på att sikta..

Både i fredags och lördags så var jag också ut en sväng. Orrflocken var som bort blåst. Fanns ingenstans på marken.(Snöade som bara den fre och lö, det kom ca 3-4 dm med snö)

När jag var färdig med att försöka hitta älg på fredagen, så satt jag hunden i bilen men tänkte jag skulle gå till ett ställe där det brukar kunna finnas fågel.

Mycket riktigt så fanns det fågel där, men dom satt i snön. Den första jag träffade på, klev jag i stort sätt på innan den träade ca 150m bort. Jag såg klart vart den hade satt sig så jag smög lite närmare och fick på en träff.

Nöjd så vände jag tillbaks mot bilen men på vägen tillbaks så reste en till tupp som satte sig 200-250m bort.

Var lite osäker på vart den satte sig, men jag tänkte varför inte. Så jag smög efter och hittade den till slut. Lite knivig till satt den på ca 70-80m med en stor gren som täckte delar av tuppen. Ett lite chansartat skott mot halsen, så dimmper även nr 2.

På lördagen så "sparkade" jag bara upp en höna.

Jag har tidigare år sett orre i flock även när det snöat, men jag har fått för mig att i år så verkar dom sitta i sina hål i snön under snöfallet. Då inte i flock utan mer en och en.

Eller ska jag tro att flocken satt på någon annan mark och det var några "strö" fåglar som jag gick på under fredagen?

Och vart tusan är tjädern?? Iof så har dom inte funnits i lika stor nummerär som orren i år, men kanske var annan dag i skogen under hösten har man fått se någon tjäder. Efter första snön så har jag inte sett en.....

Tjädern från i oktober.

En av orrarna från i fredags. Har hängt innomhus och är nu urtagen och anrättad i en Terrin(paté) till julbordet.

Även jag är nyfiken varför använda blyspets till en 222a som är känd att vara lite stygg även med fmj

Vad gäller avstånd så ser jag inget fel att skjuta på 200 meter om man behärskar det dock rätt få som verkligen gör det. När du även skriver att avståndet var 220-250 antar jag att du inte använder avståndsmätare då blir det riktigt svårt att skjuta säkra skott på +200 med en 222a.

Skjuter du verkligen lika bra på 200 som 100 så har du övervunnit naturlagarna normalt sprider man ungefär 2,5ggr mera. Jag gillar egentligen inte att diskutera vilka avstånd som är lämpliga att skjuta på då det beror helt på skytt vapen samt yttre omständigheter men bra att du tränar flitigt då ser man på banan vilka avstånd man kan behärska.

Tyvärr brukar man få läsa om massa "bomskott" i dessa toppjakts trådar det tycker jag är väldigt trist och många verkar tro att fåglar kan man bara träffa eller bomma vilket absolut inte är sant området för skadeskjutning är betydligt större än det som fäller fågeln rakt under trädet värt att tänka på innan man testar ett skott...

Hej,

Isammband med att man kommer närmare viltet ifråga kan man även placera skottet så att köttförstörningen blir minimal.

Inte för att skryta men dom senaste 100 tjäderna som jag fällt med min 22hornet har bröstköttet varit intakt och fåglarna ramlat rakt ner utan ett vingslag.

//k

Hej,

Isammband med att man kommer närmare viltet ifråga kan man även placera skottet så att köttförstörningen blir minimal.

Inte för att skryta men dom senaste 100 tjäderna som jag fällt med min 22hornet har bröstköttet varit intakt och fåglarna ramlat rakt ner utan ett vingslag.

//k

Vem säger att man inte kan placera skottet på liknande ställe på längre avstånd?

Av samtliga fåglar jag skjutit har 3(!) st varit sönderskjutna, ingen av dom satt på över 120m....två satt i björk och en i toppen av en gran, dock var avståndet 85m på sistnämnda...Fåglarna jag fällt är skjutna med .243win, 22-250 och 6mm Norma BR. Samtliga har trillat rakt ner, och föruton dessa 3 har dom varit fullständigt intakta.

99% av de fågar jag hittils skjutit har varit på avstånd mellan 150 och 300m. Vet man vad man pysslar med så är felmarginalen lika stor som för vem som helst, det kräver dock träning och åter träning på skjutbanan, minutiösa studeringar av ballistik, full förståelse för vad vind och andra yttre påverkningar gör med en kula och givetvis utrustning som inte lämnar något åt slumpen.

Men visst, ditt resonemang fungerar. Helt klart!...Men det finns folk ute i stugorna som gör samma sak som du gör med din Hornet, fast på det dubbla avståndet och med andra kalibrar.

MVH!

Vem säger att man inte kan placera skottet på liknande ställe på längre avstånd?

Av samtliga fåglar jag skjutit har 3(!) st varit sönderskjutna, ingen av dom satt på över 120m....två satt i björk och en i toppen av en gran, dock var avståndet 85m på sistnämnda...Fåglarna jag fällt är skjutna med .243win, 22-250 och 6mm Norma BR. Samtliga har trillat rakt ner, och föruton dessa 3 har dom varit fullständigt intakta.

99% av de fågar jag hittils skjutit har varit på avstånd mellan 150 och 300m. Vet man vad man pysslar med så är felmarginalen lika stor som för vem som helst, det kräver dock träning och åter träning på skjutbanan, minutiösa studeringar av ballistik, full förståelse för vad vind och andra yttre påverkningar gör med en kula och givetvis utrustning som inte lämnar något åt slumpen.

Men visst, ditt resonemang fungerar. Helt klart!...Men det finns folk ute i stugorna som gör samma sak som du gör med din Hornet, fast på det dubbla avståndet och med andra kalibrar.

MVH!

Ochså tycker jag det smäller så högt med grövre kalibrar :-)

Nä nu ska jag sluta att vara neg... tycker det är bra gjort att skjuta dödliga täffar på dessa avstånd och övning ger färdighet.... och det krävs att ha koll på grejerna på 150+meter avstånden. Jag har legat och pangat på sjkutbanan på 200 - 300 meter och jag skulle behöva rejält med träning men som du säger perfekt stöd kunna läsa vind - kyla etc så då sitter dom nog - bara kolla på militära "snipers" som träffa på 1000 meter.

Bra gjort,

Men "dont try this in the forest - leave it to the proffesionals" om man inte har utrustning 0 tränat.

Nu ska jag ta salongaren och skjuta 2 nötskrikor på 50 meter avstånd :-)

//k

God JUL vinterjägare...ikväll laddar vi upp med jul bord så vi orkar skida juldagen och annandagen...vore inte fel med en jultjäder innan man flyr landet 7 jan för 1mån i thailand ../ jonas

God JUL vinterjägare...ikväll laddar vi upp med jul bord så vi orkar skida juldagen och annandagen...vore inte fel med en jultjäder innan man flyr landet 7 jan för 1mån i thailand ../ jonas

Jag väntar till onsdag innan det blir fågeljakt. Måste juh ladda med lutfisk på annandagen, och Thailand - det tar jag i Mars när du är hemma i slasket igen

har plumsat hela helgen till fots i skogen smygande på skygga orrar utan skott läge..tillslut fick min kusin prova bomma på sin första orre under uppsiktsjakt. iaktog den 2 ggr efteråt så det var helbom. från att vara ute gryning till skymning juldagen/annandagen så gick jag slutligen till min tjädermyr och i sista ljuset bröt knallen från min drilling tystnaden och 6 tuppen för året lämnade in. mörkret la sig och tystnaden likaså...bara 1,5 km vandring till bilen kvar . Detta fick bli sista fågeln för året. När jag kom tillbaka till stugan hängde jag bort jaktkläderna vilket kännsdes vemodigt med tanke på att jag haft dom i snitt 3 dagar i veckan. nu stundar thailands semester i 1 månad,,därefter blir det försöka plocka bort rävar under vårvintern/ jonas

kom mig idag ut på säsongens första och årets sista toppfågeljakt. Fin dag, grå mulet och ca 10 grader kallt.

Fågel hittade jag, men det kändes som orrarna satt väldigt skört idag. När jag hittade en tjäder som satt lite tryggare så avslöjades att man, som den amatör man är, har en hel del kvar att lära. Fick en hel del tid på mig men lyckades lik förbannat inte hitta komma till ett bra skottläge.

Men nu vet jag var dom bor, eller iaf var dom äter

Satan en sån dag

For ut vid nio tiden i morse med en jobbar kompis .

På första höjden kommer vi för nära en orr tupp som drog innan vi fåt ordning på grejorna

Så det var bara att nöta på med skid åkningen

Åker över två myrar som är tomma men när vi närmar oss en lång sträckt ås så är det fullt med orrar i topp men det är över fyra hundra meter.

Så vi åker närmare men vid styva tre hundra meter kommer vi inte utan att hammna i snår skogen så polaren gör ett försök mäter det till 340 m

Hans bössa är inskjuten på tre hundra och i smällen så rammlar tuppen ur björken .

Nu är det bara ett problem kvar att hitta fågeln vi måste åka runt för att komma dit .

Vi fortsätter frammåt för att ta oss runt sly hygget vi åker 500 meter och ska svänga över ett nyare hygge då får vi sym på en tjäder tupp jag får chansen

Även den sitter på 300 m så håll mitt i du sa han så ska det ta borrar ner mig i snön och väntar en stund så pulsen får lugana sig lite och kramar avtryckaren och ur tall toppen rammlar tuppen

vi letar oss dåråt och finner tupp omgånde en stadig herre ska väga den sen .

Vi fortsätter ut på nästa hygge och halv vägs över hygget så tittar jag snet backåt och får syn på en tjäder tupp till polarn mäter den till 250 m borrar ner sig o snön och tjäder tupp nr två dråsar ur tall toppen

Hämmtar den och letar i väg oss mot orr tuppen som han sköt först vi behöver inte leta länge innan vi hittar även den fan va gött

på hem vägen så får jag syn på en till tjäder tupp men nu fick det vara nog för vi hade en bra bit till bilen ser vi nån mer närmare så kan vi pröva sa jag

Vi åker 500 m till så sitter det ytterligare en tupp där den stötter vi kommer 100 m till så sitter det två till det ser ut att bli fler dagar på topp jakt i år

En liten jakthistoria, denna bjuder jag på trots mina misstag.

ja då var årets sista toppjakt gjord för min del och då Äntligen har jag funnit vart orrarna och tjädrarna håller till på vintern.

I helgen hade jag bestämt mig att jag skulle ut och testa nya myrar på marken för toppfågel. Förra svängen var i dec, vilket var katastrofjakt. Den jakten börja med man glömde kikarn 13 mil från marken och vid bilen drog man sönder skidbindningen som jag tidigare skrivit om. I helgen var det revansch!

Lördag blev det laga bindning efter ett konstaterande det skulle gå.

I julhelgen så handlades det jaktkläder på utförsäljning pga "min" jaktbutik la ner =( så då inhandlades egen ny snödräkt och hörselskydd.

Så kom söndagen äntligen och man var taggad till tänderna. Parkerade bilen vid en myrkant, drog på skidorna och hängde varbergern på axeln. Började skida ut på myren och kom på jag ej stoppat skott i magasinet. brukar ha det där då det är mildare väder. Det vart mitt misstag idag. Samma veva jag stannar till ser jag nått i vrån. tittar dit. max 80 meter rakt från sidan sitter en fin stolt tjädertupp och tittar på mig. * f?=)/&% for det i huvudet. letar i fickan efter skott; försiktigt! Får det till bössan och det låter lite grand när jag ska stänga slutstycket. Då tyckte herr tjäder att det var dags säga hejdå. Som sagt den lyfta och flög låååååååång bort. Tänkte detta började för bra, se fågel efter 5 min efter man lämnat av vägen.

Fortsatte skida längs myrkanten och efter en stund så ser jag nått komma flygande, Upp med kikarn konstaterar det är en orre som kommer flygande. Följer den med kikarn och ser den landar långt bakom en trädridå. Sagt och gjort dags att starta ansmygningen, lättare sagt än gjort vid skare som brister hela tiden och låter som en isbrytare far fram.

Efter lite jobb med smyga förbi trädridån kommer jag ut på ungskog. vart är fågeln??

Ser tillslut den igen och ser jag är närmare. Bestämmer mig för krypa fram. Hamnar i snö över midjan. ålar mig fram. Lägger hårkorset på orren den första för mig. Tänkter: nu du nu ska jag ta denna iaf. Rättar till mig lite. osäkrar och börjar krama avtryckarn.

PANG hör jag den dåna i skogen. Vem fasiken sköt, inte var det då jag

Samma veva som skottet ekar över skogen så ser jag fågeln lyfta från sin pinne i kikarsiktet. ser även det sitter en till som tittar upp. Men till den är det en gren mellan. Funderar hur man ska göra. sidoförflyttningar är inte bra har jag läst här och hört folk säga. tittar tillbaka och ser skidorna 40-50 meter bort. nej jag provar; det är trots allt relativt tät skog. men ikke även denna fågel lyfter precis.

Kommer tillbaka till myren svettig, trött och forsätter. dock imma glasögona igen hela tiden och likaså fars gammal kikare. så for till bilen efter ett tag. På hemvägen ser jag den mystiska skytten som störde min "orre". Han hade skjutit en grann tjäder, gratulera han till den och prata lite. fick lite tips och råd.

Så nu är man taggad som tusan till nästa säsong. Då ska jag ha bättre kondition iaf och mer innanför pannbenet.

Gråfågel-cgo 7-0 denna säsong.

Sista helgen av toppjakten!

Var ut igår morse och skidrade lite trots tråkigt väder, 0-gradigt och snö i luften.

För en gångs skull hade jag hela snödräkten på mig, inkl. vit mössa. Efter ca en timme in i skidrandet ser jag en liten tall på 2,5 meter med en konstigt svart topp.

Hänger av mig bössan för att kolla i kikaren, jovisst sitter det en tupp i tallen!

Jag vågar knappt röra mig, det är lite skare som låter illa. Det är en ca 80-100 meter till tallen med tuppen, helt öppet skjutfält från var jag står. Detta sker på kanten till en stor myr och ett bättre läga hade jag knappast kunnat hitta.

Jag börjar sikta, försöker ha staven som stöd, funkar inte. Då börjar telefonen att vibrera, som tur är så är den i ljudlöst läge. Tuppen ser lite fundersam ut, undra om han hörde.

Sen tappar jag staven, tänkte att nu sticker han. Men icke! Dumfan sitter kvar.

Hjärtat pumpar i hela kroppen och nervös som bara den. Nåja tänker jag, måste få iväg ett skott i värsta fall.

Så jag försöker på fri hand eftersom jag inte vågar åka närmare eller lägga mig ned.

Pang! Bom!

Fågeln flyger bort.

Detta var mitt första riktiga läge med skott på toppjakten, har jagat nu i 3 år. Man är fortfarande en gröngöling, helt klart. Har "bara" lyckats skjuta ned en älgtjur men detta var bittert.

Nya tag idag tror jag, lite frukost och sen ut på skidorna innan säsongen är helt slut.

Sista helgen av toppjakten!

Var ut igår morse och skidrade lite trots tråkigt väder, 0-gradigt och snö i luften.

För en gångs skull hade jag hela snödräkten på mig, inkl. vit mössa. Efter ca en timme in i skidrandet ser jag en liten tall på 2,5 meter med en konstigt svart topp.

Hänger av mig bössan för att kolla i kikaren, jovisst sitter det en tupp i tallen!

Jag vågar knappt röra mig, det är lite skare som låter illa. Det är en ca 80-100 meter till tallen med tuppen, helt öppet skjutfält från var jag står. Detta sker på kanten till en stor myr och ett bättre läga hade jag knappast kunnat hitta.

Jag börjar sikta, försöker ha staven som stöd, funkar inte. Då börjar telefonen att vibrera, som tur är så är den i ljudlöst läge. Tuppen ser lite fundersam ut, undra om han hörde.

Sen tappar jag staven, tänkte att nu sticker han. Men icke! Dumfan sitter kvar.

Hjärtat pumpar i hela kroppen och nervös som bara den. Nåja tänker jag, måste få iväg ett skott i värsta fall.

Så jag försöker på fri hand eftersom jag inte vågar åka närmare eller lägga mig ned.

Pang! Bom!

Fågeln flyger bort.

Detta var mitt första riktiga läge med skott på toppjakten, har jagat nu i 3 år. Man är fortfarande en gröngöling, helt klart. Har "bara" lyckats skjuta ned en älgtjur men detta var bittert.

Nya tag idag tror jag, lite frukost och sen ut på skidorna innan säsongen är helt slut.

Surt att bomma när läget väl dök upp

Mitt råd är att aldrig skjuta annat än liggande med stöd visst kanske tuppen flugit om du försökt komma ned men det brukar oftast gå att återfinna dem.

Jag gjorde bokslut igår efter att jagat en vecka i sträck.

Jakten har varit rätt trög i vinter fågel finns men dem håller har huserat mycket i planteringar och inte gått att stöta ut öppet tror att den rikliga tillgången på kungsörn är en bidragande faktor där jag jagar.

Nu tröstar jag mig med att nästa fågel kommer att skjutas på ståndskall även om 25aug. känns väldigt långt bort

Surt att bomma när läget väl dök upp

Mitt råd är att aldrig skjuta annat än liggande med stöd visst kanske tuppen flugit om du försökt komma ned men det brukar oftast gå att återfinna dem.

Helt klart bittert men sån är jakten.

Jo, såhär i efterhand borde jag lagt mig ned, korsat stavarna, skidrat närmare etc. etc...

Fick lite panik antar jag när jag var så nära... Haha man är så grön...

Otrolig tur!!!

(Eller som jag vill hävda, ett myckett gott skytte!)

Var ut förra lördagen för att sondera markerna. Gick själv utan hund.

Hoppades på att få mig en älgkalv.

Det fanns ett fåtal skoterspår på marken.("Lappen" hade inte kört mycket på marken, antar att renarna har hållit sig utanför)

Hittade ett spår efter ko och kalv. Följde ett skoterspår men komm inte riktigt runt. Så jag gick till baks till bilen. Hittade ett nytt "spår", ca 2 dm med snö men spåret bar att gå i. Hoppades att det skulle gå runt åt det hållet jag sett älgspåren. Men tji fick jag.

Jag kom ut på en myr och fick syn på en tjädretupp ca 400m bort. Följde skoterspåret ca 80m innan jag kom till en skogsholme som delade myren. Jag gick av spåret då det var över 300m till fågel. Snön nådde halvvägs upp på låren... Men jag trulade på och och gick genom skogdungen tills jag nådde myrkanten. Då syntes tuppen väl men jag kände att hållet var en bra bit över hundra meter. Samtidigt så om jag skulle gå över sista myrstråket så skulle tuppen försvinna i vegetationen och jag skulle vara tvungen att smyga in på 30-40m innan jag kunde se den igen.

Då den satt i en lite äldre tall på en kulle av ungskog på andra sidan. Jag sökte trädstöd och hittade ett träd där jag hadde ett ok siktfält. Ett bekymmer var att en rätt stor gren täckte delar av tuppen, men det var den bakre ändan och jag hade vitfläcken väl synlig. Skottet gick, och jag såg tuppen tummla ner för grenverket i furan. Jag hade min Garmin med mig och startade upp den....

Sen var det bara att ge sig av i djupsnön. Efter ca 20 minuters kamp i snö som bitvis nådde upp till midjan(pga en slänt upp mot ungskogen)

Så hittade jag rätt träd där tuppen fallit. Tog fram GPSen och avläste 183m vid trädroten från avfyrningsplatsen. Plockade upp tjädern och konstaterade att minst en 3:de del av bröstfilérna var bortskjutna. Jag hade träffat grenen som skymden tuppen. Vet inte om kulan tippat, separerat från blykärnan eller tagit med delar av grenen in i fågeln. Vet bara att jag av misstag skjutit en orrtupp med blyspets en gång. Det hålet var mindre än det jag hittade på tuppen. Men jag tröstade mig med att skottet tagit ca 3 cm fel men "rätt" i vindavdriften...(Blåste inte vid skottplatsen men det blåste skapliga byar där tuppen satt) Så jag var rätt nöjd ändå. 3 cm fel pga av vind kan jag leva med på 180m!

Men när tuppen var bärgad och jag var hemkommen med kramp i benen och helt utmattad, så kom jag på fler parametrar som kunde gått riktigt fel.

Jag laddar mina skott själv. Nu har jag tänkt att prova ett annat krut. Så jag hade laddat upp ett gäng med skott som skulle ha testats under samma dag. Nu fick mitt sällskap förhinder så jag jagade istället.

Helgen innan så hade jag gjort vapenvård för att säkerställa att allt var ok inför bänkskyttet..

I samband med det så hade jag moterat loss kikaren för jag ville flytta fram den en liten bit, men tyvär så kunde jag inte flytta fram fästet mer. Så jag monterade ihop allt igen.

Pga av inställt skytte så åkte jag till skogen i stället utan tanke på vapenvården som var utförd, med känt resultat.

Så jag är glad att jag får en middag för 4 trots långt håll och en otestad kikarinställning och ett skott på 183m!!!

...Och det var en härlig dag att vara i skogen på!!!