Fast du har helt rätt i att jag skulle se det som väldigt intressant om man via statestiken kunde visa att med t.ex. 7mm istället för 6,5 så räcker det med en leverträff för att djuret skall ligga dött inom 200m.

Eller att med 6,5 så har det krävts si eller så många avlivnings skott trots lungträff.

Man skulle kunna tolka statestiken (den första) som ett svar på din undran men det beror på hur man tolkar siffrorna.

"Dessutom så är jag inte alls ute efter att besinningslöst försvara 6,5:an. Det kan vara minst lika intressant för mig att få svart på vitt att jag bara måste skaffa en bössa till om nu 6,5:an är för klen och dubbeln inte har tillräcklig precision på säg +100m.

(Idag skjuter jag för dåligt med dubbeln för att våga skjuta på mer än ca 60m. Men det är mer mitt fel än bössans...)"

Min 6,5a har blivit renodlad klass 2, för att visa var jag står i frågan. Min dubblare sätter skotten från underpipan (förstapipan) nästan lika tätt som vilken studsare som helst (ca 25 mm) bara man väntar en stund mellan skotten. Överpipan sitter alltid ca 60 mm höger.

"Men skall vi komplicera det hela etter värre har jag ytterligare en teori om 6,5:ans skamfilade rykte.

Jag tvivlar starkt på att det finns någon annan kaliber som är så välrepresenterad i skogen när det gäller bössor som borde pensionerats eller åtminstone lämnats in på service. Kan eventuellt även vara så med vissa delar bakom kolven...

Hur gör man för att få med det i statistiken?"

Frågan är om 6,5 är så mycket värre än 30-06 i det avseendet. Det är båda gamla kalibrar som funnits i många år.

Å andra sidan finns det ett rykte om att det är mest gamla FBUare och hemvärnsmän som köpt 6,5 p g a tillgången till billig övningsammo. Kan man tolka det som att dessa kategorier är överrepresenterade som dåliga skyttar/jägare?

Man skulle kunna tolka statestiken (den första) som ett svar på din undran men det beror på hur man tolkar siffrorna.

"Dessutom så är jag inte alls ute efter att besinningslöst försvara 6,5:an. Det kan vara minst lika intressant för mig att få svart på vitt att jag bara måste skaffa en bössa till om nu 6,5:an är för klen och dubbeln inte har tillräcklig precision på säg +100m.

(Idag skjuter jag för dåligt med dubbeln för att våga skjuta på mer än ca 60m. Men det är mer mitt fel än bössans...)"

Min 6,5a har blivit renodlad klass 2, för att visa var jag står i frågan. Min dubblare sätter skotten från underpipan (förstapipan) nästan lika tätt som vilken studsare som helst (ca 25 mm) bara man väntar en stund mellan skotten. Överpipan sitter alltid ca 60 mm höger.

"Men skall vi komplicera det hela etter värre har jag ytterligare en teori om 6,5:ans skamfilade rykte.

Jag tvivlar starkt på att det finns någon annan kaliber som är så välrepresenterad i skogen när det gäller bössor som borde pensionerats eller åtminstone lämnats in på service. Kan eventuellt även vara så med vissa delar bakom kolven...

Hur gör man för att få med det i statistiken?"

Frågan är om 6,5 är så mycket värre än 30-06 i det avseendet. Det är båda gamla kalibrar som funnits i många år.

Å andra sidan finns det ett rykte om att det är mest gamla FBUare och hemvärnsmän som köpt 6,5 p g a tillgången till billig övningsammo. Kan man tolka det som att dessa kategorier är överrepresenterade som dåliga skyttar/jägare?

Man skulle också kunna tolka den andra statistiken som att 6.5:an är överlägsen 308 och något bättre än 30:06.

Men en sådan tolkning ser jag som lika oseriös som om man gräver ner 6,5:an som klass 1 efter den första statistiken.

(Trotts att det skulle vara en god anledning till att få köpa en bössa till...)

Jag lär nog behöva skjuta ytterligare åtskilliga 100 tals skott med min dubbel innan jag är på de nivåer du nämner. Åtminstone om vi räknar med någorlunda jaktmässiga stöd. På 80m med bra stöd ligger jag regelmässigt kring snusdos precision med underpipan och överpipan sprider nästan som övre halvan på ett kaffefat. Men med sämre stöd...

Nu jagar jag väldigt sällan gris (Har bara skjutit en) men för att tala om var jag står än så länge så är kalibern inte avgörande för vilken bössa jag tar med ut i skogen. Om jag förväntar mig långa avstånd är det studsaren som gäller. (6,5) och förväntar jag mig lite trängre pass blir det dubbeln(9,3x74R). Eller möjligtvis kombin. Senast jag var på björnjakt hade jag faktiskt med mig både 6,5 & 9,3. Detta då jag inte visste i förväg vilket pass jag skulle få och jag dessutom var frivillig för eventuellt eftersök...

Gällande din sista mening så kan jag väl nämna att min fars generation hade som ungdomar gratis tillgång till övningsammo och vapen. Osäker på om de ens var med i hemvärnet. Kan ha att göra med närheten till tyska (norska) gränsen. De som i likhet med honom utnyttjade detta 3-4 dagar i veckan under krigsvintarna blev givetvis goda skyttar. Men åtminstone i min fars fall är det inte bara konditionen som har försämrats sedan tonåren! Lyckligtvis har omdömmet i hans fall förbättrats mer än kapaciteten sjunkit. Det är nu länge sedan han sköt i skallen eller halskotpelaren på något djur. (Eller ens försökte)

Nåja, Hursomhelst så finns det gott om gamla utskjutna 6,5:or. Skall man köpa begagnat är det bäst att vara uppmärksam. Trodde inte det var lika illa med 30:06 men hävdar du motsatsen så viker jag mig.

Grövre kaliber = mindre eftersök

Skjuter själv med 9,3*62 1 eftersök på alla grisar

En kompis skjuter med 6,5*55= många eftersök

Grövre kaliber = mindre eftersök

Skjuter själv med 9,3*62 1 eftersök på alla grisar

En kompis skjuter med 6,5*55= många eftersök

Nu är det ju faktiskt så att båda undersökningarna ovan visar att så enkelt är det inte.

Grövre kaliber = mindre eftersök

Skjuter själv med 9,3*62 1 eftersök på alla grisar

En kompis skjuter med 6,5*55= många eftersök

När du menar att din kompis får många eftersök menar du dödsök då`? är grisen alltid/ofta död?

De kan vara så att ni skjuter olika bra och jag tycker att kalibern är oväsentlig så länge kulan sitter där den ska så dör grisen.

Sen om man får lov att dra grisen längre för att komma till bilen är väl inte hela världen.

Jag tycker helt enkelt att man skjuter med den kaliber man skjuter bäst med så blir väl resultatet bra.

// w-jägare som jagar nästan allt med 6,5.

Intressant tråd då jag (fortfarande) velar/tar mig tid att hitta rätt innan jag köper älgkanon... Men det tar vi en annan gång..

men som TOTALT okunnig:

Om jag förstått saken rätt, så är nackdelen med 6,5 att det inte lika lätt blir genomskott. Det resulterar i att det inte blöder lika mycket, som i sin tur försvårar uppspårandet av grisen.

Nåväl, klart jag förstår att grövre kaliber ger större effekt.. MEN det jag funderade var, är det inte bra om det inte blir genomslag? dvs. att all energi går in i djuret...

Sen bor det ändå en liten matematiker i mig... och håller med om att det finns mycket att önska sig av siffrorna, men man tager vad man haver... Och så mycket variabler som det kan bifogas till dethär med väderförhållanden, kikarsikten, dåliga vapen, dåliga skyttar, avstånd.. ja allt vad man kan hitta på... Det skulle krävas ganska mycket pappersarbete per gris om man vill ha det ordentligt... Man kan bara hoppas att det som givits kanske ger lite riktlinjer...

och som Henke sa:

Men skall vi komplicera det hela etter värre har jag ytterligare en teori om 6,5:ans skamfilade rykte.

Jag tvivlar starkt på att det finns någon annan kaliber som är så välrepresenterad i skogen när det gäller bössor som borde pensionerats eller åtminstone lämnats in på service. Kan eventuellt även vara så med vissa delar bakom kolven...

Hur gör man för att få med det i statistiken?

Var också en tanke som slog mig varför 6,5an har fått de siffror den har...

är det för att den är "sämre" eller är det för att 3/4 av gamla gubbarna/dom som inte prioriterar jakten så högt tar med sig "gamla bettan" ut i skogen och viftar lite, har just 6,5a (då den är gamla militärkalibern om jag inte helt fel, vilket också kanske säger något om bössornas skick)...

Nämner än en gång min totala okunskap.. upplys mig...

Man skulle också kunna tolka den andra statistiken som att 6.5:an är överlägsen 308 och något bättre än 30:06.

Men en sådan tolkning ser jag som lika oseriös som om man gräver ner 6,5:an som klass 1 efter den första statistiken.

(Trotts att det skulle vara en god anledning till att få köpa en bössa till...)

Jag lär nog behöva skjuta ytterligare åtskilliga 100 tals skott med min dubbel innan jag är på de nivåer du nämner. Åtminstone om vi räknar med någorlunda jaktmässiga stöd. På 80m med bra stöd ligger jag regelmässigt kring snusdos precision med underpipan och överpipan sprider nästan som övre halvan på ett kaffefat. Men med sämre stöd...

Nu jagar jag väldigt sällan gris (Har bara skjutit en) men för att tala om var jag står än så länge så är kalibern inte avgörande för vilken bössa jag tar med ut i skogen. Om jag förväntar mig långa avstånd är det studsaren som gäller. (6,5) och förväntar jag mig lite trängre pass blir det dubbeln(9,3x74R). Eller möjligtvis kombin. Senast jag var på björnjakt hade jag faktiskt med mig både 6,5 & 9,3. Detta då jag inte visste i förväg vilket pass jag skulle få och jag dessutom var frivillig för eventuellt eftersök...

Gällande din sista mening så kan jag väl nämna att min fars generation hade som ungdomar gratis tillgång till övningsammo och vapen. Osäker på om de ens var med i hemvärnet. Kan ha att göra med närheten till tyska (norska) gränsen. De som i likhet med honom utnyttjade detta 3-4 dagar i veckan under krigsvintarna blev givetvis goda skyttar. Men åtminstone i min fars fall är det inte bara konditionen som har försämrats sedan tonåren! Lyckligtvis har omdömmet i hans fall förbättrats mer än kapaciteten sjunkit. Det är nu länge sedan han sköt i skallen eller halskotpelaren på något djur. (Eller ens försökte)

Nåja, Hursomhelst så finns det gott om gamla utskjutna 6,5:or. Skall man köpa begagnat är det bäst att vara uppmärksam. Trodde inte det var lika illa med 30:06 men hävdar du motsatsen så viker jag mig.

Håller med om att statistik nr:2 stökar till slutsatserna en del men jag tror att om man lägger ihop siffrorna från båda undersökningarna så ändrar sig siffrorna i undersökning till det bättre för 6,5an men inte jätte mycket eftersom undersökning nr:2 innehöll så litet underlag (ca 10-20 djur skjutna per kaliber).

Jag misstänker att den enda slutsats som alla håller med om när man tittar på statistiken är att grövre kalibrar ger kortare sträcka från påskjutning till att djuret ligger. Man kan ju inte avgöra om djuret verkligen är skadeskjutet eller om det bara handlar om att det tar lite längre tid för djuret att dö med en mindre kaliber = längre flycktsträcka.

Vad gäller hurvida det är sämre skyttar som använder klenare kalibrar och att de dessutom använder sämmre material, nja. jag tror att man ska hålla sig från den sortens spekulationer. Dels för att det kan uppfattas som förolämpande för en del och dels för att statistiken handlar om vakjakt på vildsvin vid åtel (som jag föstått det). Då bör det handla om lugna skott på stilastående djur och det finns få skyttar och få bössor som inte är tillräkligt bra för att avge ett dödande skott i det läget.

När det gäller min dubblare så handladdar jag skotten och har hittat en laddning som i o f s går bra om man räknar pipa för pipa men samskjutningen mellan piporna är sådär. Jag ska testa mig fram med andra kulor och andra krut och då se om jag inte kan få bättre samskjutning. Största problemet med att använda dubblaren på längre avstånd är den låga förstoringen och de grova riktmedeln i siktet (drevjaktssikte). Tror att punkten i siktet är 5-7cm på 100m med högsta förstoringen vilket knappast främjar små träffbilder.

Vad gäller hurvida det är sämre skyttar som använder klenare kalibrar och att de dessutom använder sämmre material, nja. jag tror att man ska hålla sig från den sortens spekulationer. Dels för att det kan uppfattas som förolämpande för en del och dels för att statistiken handlar om vakjakt på vildsvin vid åtel (som jag föstått det). Då bör det handla om lugna skott på stilastående djur och det finns få skyttar och få bössor som inte är tillräkligt bra för att avge ett dödande skott i det läget.

Statistiken som jag har från vildsvinsklubben är inte helt enkel att vare sig använda eller utläsa och jag har inte tillgång till den i dess helhet. Men jag lägger med två till utdrag, det ena visa fördelning av jaktformer det andra visar mängden eftersök. Allt redovisas årsvis. Det man då kan se är att vi har en stor mängd eftersök de år då vakjakt dominerat och färre eftersök de år då hundjakt dominerat. Samtidigt skall man vara på det klara med att man i början var rätt grön på det där med vildsvinsjakt vilket i sig kan vara en bidragande orsak till högre eftersöksbehov.

Statistiken som jag har från vildsvinsklubben är inte helt enkel att vare sig använda eller utläsa och jag har inte tillgång till den i dess helhet. Men jag lägger med två till utdrag, det ena visa fördelning av jaktformer det andra visar mängden eftersök. Allt redovisas årsvis. Det man då kan se är att vi har en stor mängd eftersök de år då vakjakt dominerat och färre eftersök de år då hundjakt dominerat. Samtidigt skall man vara på det klara med att man i början var rätt grön på det där med vildsvinsjakt vilket i sig kan vara en bidragande orsak till högre eftersöksbehov.

Jäkligt intressant att mer hundjakt (drevjakt) ger mindre eftersök

En fråga jag ställer mig är hur/om vapeninehavet förändrats över tiden. Det kan ju vara så att eftetrhand som folk blir mer vana vid vildsvinsjakt så byter de bössa till en grövre kaliber (mer anpassad bössa).

Detta borde då återspeglas i statistiken genom att skadeskjutningarna kopplas till grövre kalibrar men grundar sig i bättre erfarenhet. Kan detta vara en orsak till att statistiken ser ut som den gör.

En fråga jag ställer mig är hur/om vapeninehavet förändrats över tiden. Det kan ju vara så att eftetrhand som folk blir mer vana vid vildsvinsjakt så byter de bössa till en grövre kaliber (mer anpassad bössa).

Detta borde då återspeglas i statistiken genom att skadeskjutningarna kopplas till grövre kalibrar men grundar sig i bättre erfarenhet. Kan detta vara en orsak till att statistiken ser ut som den gör.

Nu tror jag vi börjar närma oss pudelns kärna!

Intressant ämne det här med statistik. Här har man ju två undersökningar som ger lite motstridiga uppgifter också vilket ju ger det ännu mer komplicerat. Men skall jag vara riktigt ärlig så anser jag inte att någon av undersökningarna ger en så pass klar bild att de är användbara för att kunna bygga en solid teori om vilka kalibrar som är mest användbara vid vildsvinsjakt,för att förhindra skadeskjutningar.

Det finns alldeles för många variabler att ta hänsyn till och undersökningen är ju inte gjord så att dessa tas till beaktning. Här kan man ju ge sig ut på långa teoretiska resonemang om metodik och kvalitativ kontra kvantitativ undersökning men det finns hyllkilometer om detta att läsa för de som är intresserade.

När jag läser undersökningarna så kommer jag ganska snabbt till slutsatsen att de inte ger något som helst svar och inte heller någon grund för att skapa en teori då de inte tar hänsyn till jägarens kompetens, hans skyttekompetens, vapnets skick, skottavstånd/vinkel, viltets storlek, väderförhållande, ljusförhållande etc.

Sen har man ett problem till och det är att varje jakttillfälle är unikt. Man kan ju liksom inte göra om det. Man kan hamna i liknande situationer men det är ändå inte riktigt samma sak. Detta betyder att man aldrig egentligen kan komma fram till en slutsats om vilken kaliber som är optimal utan till sist handlar det ändå om tro och tyckande.

Att man kan kanske utläsa en trend i en sån här undersökning som kan göra det intressant att göra mer noggranna analyser och undersökningar är en annan sak och det kan därför vara viktigt att samla statistik. Men man skall vara väldigt försiktig med att dra några slutsatser och hävda att det är sanningen. Det kanske det är men det är snudd på omöjligt att leda i bevis.

Nu vill jag ju säga att mycket av detta gäller all statistik så en sund skeptisk inställning är att alltid bra att iakttaga i alla undersökningar och utredningar oavsett ämne.

Vad jag själv tror? Här tror jag att det sunda förnuftet får råda och för mig är det en så stor kaliber som möjligt där jag som skytt kan kontrollera resultatet.

Sen att det kan vara roligt att diskutera vilken som är bäst behöver ju inte ha ett dugg med själva sakfrågan att göra.

Intressant ämne det här med statistik. Här har man ju två undersökningar som ger lite motstridiga uppgifter också vilket ju ger det ännu mer komplicerat. Men skall jag vara riktigt ärlig så anser jag inte att någon av undersökningarna ger en så pass klar bild att de är användbara för att kunna bygga en solid teori om vilka kalibrar som är mest användbara vid vildsvinsjakt,för att förhindra skadeskjutningar.

Det finns alldeles för många variabler att ta hänsyn till och undersökningen är ju inte gjord så att dessa tas till beaktning. Här kan man ju ge sig ut på långa teoretiska resonemang om metodik och kvalitativ kontra kvantitativ undersökning men det finns hyllkilometer om detta att läsa för de som är intresserade.

När jag läser undersökningarna så kommer jag ganska snabbt till slutsatsen att de inte ger något som helst svar och inte heller någon grund för att skapa en teori då de inte tar hänsyn till jägarens kompetens, hans skyttekompetens, vapnets skick, skottavstånd/vinkel, viltets storlek, väderförhållande, ljusförhållande etc.

Sen har man ett problem till och det är att varje jakttillfälle är unikt. Man kan ju liksom inte göra om det. Man kan hamna i liknande situationer men det är ändå inte riktigt samma sak. Detta betyder att man aldrig egentligen kan komma fram till en slutsats om vilken kaliber som är optimal utan till sist handlar det ändå om tro och tyckande.

Att man kan kanske utläsa en trend i en sån här undersökning som kan göra det intressant att göra mer noggranna analyser och undersökningar är en annan sak och det kan därför vara viktigt att samla statistik. Men man skall vara väldigt försiktig med att dra några slutsatser och hävda att det är sanningen. Det kanske det är men det är snudd på omöjligt att leda i bevis.

Nu vill jag ju säga att mycket av detta gäller all statistik så en sund skeptisk inställning är att alltid bra att iakttaga i alla undersökningar och utredningar oavsett ämne.

Vad jag själv tror? Här tror jag att det sunda förnuftet får råda och för mig är det en så stor kaliber som möjligt där jag som skytt kan kontrollera resultatet.

Sen att det kan vara roligt att diskutera vilken som är bäst behöver ju inte ha ett dugg med själva sakfrågan att göra.

Jag håller med dig i stort men inte i att man inte kan skapa teorier. Att inte alla håller med och tolkar resultaten på andra sätt är väl helt ok. Det finns förövrigt exempel på regler och lagar som skapats på sämmre underlag, tyvärr.

Grövre kaliber = mindre eftersök

Skjuter själv med 9,3*62 1 eftersök på alla grisar

En kompis skjuter med 6,5*55= många eftersök

träffen ska sitta rätt också. sen lägger den sig säkert fortare med grövre kaliber:)

Jag håller med dig i stort men inte i att man inte kan skapa teorier. Att inte alla håller med och tolkar resultaten på andra sätt är väl helt ok. Det finns förövrigt exempel på regler och lagar som skapats på sämmre underlag, tyvärr.

Nu gäller det att hålla isär begreppen. När jag skriver teori så menar jag såsom i vetenskaplig teori där man mycket förenklat kan översätta detta till det mer vardagliga vetenskaplig sanning. Ofta används ju ordet teori som en synonym för gissning i vardagligt tal och då i en mer kvalificerad form av gissning.

Det jag menad var att den typen av undersökningar de har gjort har i princip inget värde om man skall försöka göra en vetenskaplig teori. Det finns alldeles för många variabler som det inte tas hänsyn till i dessa undersökningar. Däremot så kan det ju användas som en förstadie i en mer djupgående vetenskaplig undersökning.

Om man använder den mer vardagliga former av ordet teori så kan man definitivt skapa teorier men de blir ju ändå bara gissningar, mer eller mindre bra underbyggda. En del kallar det ju förvisso tolkning men för mig betyder det en typ av gissning.

Sen att det inte behöver ha någon direkt betydelse i vardagliga livet är ju sin sak men man skall ha klart för sig skillnaderna för ofta försöker människor med en politisk agenda spela bort korten. Ta klimathotet. Här påstår man att detta är en vetenskaplig teori för folket från politikers sida och att alla är överens. Men vetenskap handlar inte om att man skall vara överrens och det finns graverande omständigheter om att rönen som vi matas med inte alls håller för att kunna kallas vetenskapliga teorier.

Läs också gärna mer om Karl Popper och hans teorier om falsiferbarhet.

Karl Popper

The man

Jag har en väldigt god vän som nått fantastiska framgångar på klass 1-vilt med 6,5x55 laddad med Oryx. Så bra att jag utan vidare skulle kunna tänka mig en välskjutande 6,5:a som enda klass 1-pang.

Enda nackdelen som jag ser med 6,5:an är om man är en medioker eller kass skytt - då är det definitivt helkört. Men kan man placera de låååånga pilarna med kirurgisk precision så verkar saken vara biff.

Jag har en väldigt god vän som nått fantastiska framgångar på klass 1-vilt med 6,5x55 laddad med Oryx. Så bra att jag utan vidare skulle kunna tänka mig en välskjutande 6,5:a som enda klass 1-pang.

Enda nackdelen som jag ser med 6,5:an är om man är en medioker eller kass skytt - då är det definitivt helkört. Men kan man placera de låååånga pilarna med kirurgisk precision så verkar saken vara biff.

Det är väl det som är hela grejen, kan du placera varje skott på kvadratcentimetern rätt och är vet exakt var på respektive vilt du ska träffa så kan du naturligtvis göra säkra skott med förhållandevis klena kalibrar och/eller lätta laddningar. Det förutsätter naturligtvis också en benhård självdisciplin när det gäller att hålla igen när inte allt klaffar. Nu vet vi ju alla att många jägare inte besitter de egenskaperna, och då kanske det inte är så dumt att ha lite mer marginaler.

En annan tänkbar situation är ju när man måste ta ett skott på ett redan påskjutet vilt, då kanske man lossar ett skott från en mindre fördelaktig vinkel eller inte kan placera det exakt där man egentligen vill.

För att återgå till den ursprungliga frågan i tråden, så är det klart att det är skillnad i skottverkan på 6,5 och 30-06, men frågan om den skillnaden är stor nog att motivera ett kaliberbyte eller om man ska låta den ligga till grund för val av första vapen så blir det till syvende och sist ett personligt ställningstagande.

Ja, frågan är ju i det fallet om man ska kompensera sitt kassa skytte med 6,5:an genom att uppgradera till 30-06 och förlita sig på "de ökade marginalerna" Det kan ju bara gå rent åt skogen såvida man inte går in för skytteträning som man aldrig gjort tidigare.

Jag har från ett flertal innehavare av en bössa i 30-06 i förtroende fått höra att det rör sig om en "riktig kanon". Om man verkligen tror på det själv så är jag helt allvarligt oroad

Själv så har jag skjutit på tok för lite klass 1-vilt för att egentligen uttala mig. I det avseendet respekterar jag inputen från de som har praktisk erfarenhet. Rekylmässigt klarar jag att placera kulorna ganska bra även med hårdslående riggar, men en 6,5:a borde ju vara ren njutning i sammanhanget

Ja, frågan är ju i det fallet om man ska kompensera sitt kassa skytte med 6,5:an genom att uppgradera till 30-06 och förlita sig på "de ökade marginalerna" Det kan ju bara gå rent åt skogen såvida man inte går in för skytteträning som man aldrig gjort tidigare.

Jag har från ett flertal innehavare av en bössa i 30-06 i förtroende fått höra att det rör sig om en "riktig kanon". Om man verkligen tror på det själv så är jag helt allvarligt oroad

Själv så har jag skjutit på tok för lite klass 1-vilt för att egentligen uttala mig. I det avseendet respekterar jag inputen från de som har praktisk erfarenhet. Rekylmässigt klarar jag att placera kulorna ganska bra även med hårdslående riggar, men en 6,5:a borde ju vara ren njutning i sammanhanget

Ja vi kan ju såklart sitta här och moralisera över att man aldrig ska kompensera dåligt skytte med grov kaliber och ha helt rätt i det, men det är inte alltid så det ser ut ute i skogen. Och om någon trots sitt "kassa skytte" skulle lossa skott mot ett större vilt så tror jag ändå att en 458Lott ger större sannolïkhet för ett kort eftersök än 6,5.

Men jag skulle inte kalla 30-06 för riktig kanon.

Jag har heller inte skjutit många klass 1 vilt så mitt resonamang baserar sig endast på ringa erfarenhet, tyckande och min kanske bristfälliga logik

Och om någon trots sitt "kassa skytte" skulle lossa skott mot ett större vilt så tror jag ändå att en 458Lott ger större sannolïkhet för ett kort eftersök än 6,5.

Kanske har du rätt. Men jag skulle säga att det beror på hur kasst man skjuter. En 6,5:a inbjuder till mer bekvämt och ekonomiskt övningsskytte kontra en 458 Lott. Jag tycker RIKTIGT synd om de som har en 6,5:a eller 30-06 och som inte anser sig "ha råd" att skjuta mer än fem övningsskott per år Jag har haft såna individer i mina (före detta) jaktlag. Klart patetiskt.

Lagom är bäst Vilket borde innebära att min 7x64 är den optimala kalibern mellan 6,5x55 och 30-06.

Många jag har pratat med ( som bara skjuter ett par skott för att se så vapnet går rätt varje år) ser inte nyttan av att öva mycket och ofta. Med en 6,5a blir ju den övningen billigare och behagligare en med en 30-06a.

Jag är inte rekylrädd man har skjutit för lite och framförallt för lite precisionsskytte för att uttala mig om huruvida en 30-06 är för vass i rekylen. Jag kan däremot gissa mig till att kan man inte hantera den rekylen för normala jaktliga skott så bör man öva mera...

//

Grejen är att om man inte ens kan skjuta väl med en 6,5x55 så bör man nog ägna sig åt nåt annat. Typ boule eller soduku.

Grejen är att om man inte ens kan skjuta väl med en 6,5x55 så bör man nog ägna sig åt nåt annat. Typ boule eller soduku.

Naturligtvis är övningsskytte A&O oavsett kaliber men om man hävdar sig vara säker på att man aldrig har lossat och aldrig kommer att lossa ett skott som inte är 100% välplacerat så har man ett lika stort attitydproblem som om man på fel sätt utnyttjar de eventuella marginaler man skaffat sig med en grövre kaliber.

Men självklart Rikard så har du rätt i att man kan inte skjuta hur kasst som helst och kompensera med kaliber, en avskjuten underkäke är fortfarande en avskjuten underkäke, även om den skjutits med en 700NE.

Vi har nog alla sett tragiska exempel på dåligt skytte vid uppskjutning inför älgjakten, jag minns en gubbe som lyckligtvis inte är i mitt jaktlag men han hade uppenbara problem att sätta 4 skott i träffområdet fristående, till slut satte han båda armbågarena på bänken framför sig för att fixa det. Men idioten fick sitt intyg på 4 träffar att ta med till sitt jaktlag.

Grejen är att om man inte ens kan skjuta väl med en 6,5x55 så bör man nog ägna sig åt nåt annat. Typ boule eller soduku.

Njaoe, jag förstår vad du menar men tror inte att det är så enkelt.

Jag har varit med om att drivna tävlingskyttar bommat/skadeskjutet på jakt, jag vet också om jägare som knappt klarar att skjuta brons på älgbanan som aldrig bommat/skadeskjutet nåt vilt. Varför, därför att en träning/tävlingsituation inte kan direkt överföras till en jaktlig situation och att känna till sina begränsningar och att ha viltvana kan kompensera ett bländade skytte i en jaktsituation.

Dessvärre finns det även de som är usla skyttar och som har dålig viltvana och dåligt omdömme. Dessa "jägare" borde pyssla med Boule eler Soduku....

För att återgå till frågan om en grövre kaliber gör att eftersöken på svin blir kortare. Tittar man bara på ren fakta som att en grövre kaliber ger större sårkanal och att kapaciteten att passera genom även det grövsta svin i en mindre bra vinkel är större så är svaret helt klart ja. Ett större hål och gärna på båda sidor av svinet ger bättre förutsättningar för att hitta svinet och att det förblöder snabbare. Lägger man däremot in saker som att en grövre kaliber kräver mer av skytten och att en välplacerad 6,5 kula utan tvekan tar död på ett svin så är svaret, nja.

Min åsikt är att man ska använda så grov kaliber som man klarar av att hantera väl. Motiveringar att använda klenare kalibrar för att skjutträningen blir billigare tycker inte jag håller. Då får man köpa en träningsbössa och en jaktbössa.

Nu gäller det att hålla isär begreppen. När jag skriver teori så menar jag såsom i vetenskaplig teori där man mycket förenklat kan översätta detta till det mer vardagliga vetenskaplig sanning. Ofta används ju ordet teori som en synonym för gissning i vardagligt tal och då i en mer kvalificerad form av gissning.

Det jag menad var att den typen av undersökningar de har gjort har i princip inget värde om man skall försöka göra en vetenskaplig teori. Det finns alldeles för många variabler som det inte tas hänsyn till i dessa undersökningar. Däremot så kan det ju användas som en förstadie i en mer djupgående vetenskaplig undersökning.

Om man använder den mer vardagliga former av ordet teori så kan man definitivt skapa teorier men de blir ju ändå bara gissningar, mer eller mindre bra underbyggda. En del kallar det ju förvisso tolkning men för mig betyder det en typ av gissning.

Sen att det inte behöver ha någon direkt betydelse i vardagliga livet är ju sin sak men man skall ha klart för sig skillnaderna för ofta försöker människor med en politisk agenda spela bort korten. Ta klimathotet. Här påstår man att detta är en vetenskaplig teori för folket från politikers sida och att alla är överens. Men vetenskap handlar inte om att man skall vara överrens och det finns graverande omständigheter om att rönen som vi matas med inte alls håller för att kunna kallas vetenskapliga teorier.

Läs också gärna mer om Karl Popper och hans teorier om falsiferbarhet.

Öhh, du vet om att de flesta här på forumet inte håller på att skriva nån doktorsavhandling....

På detta forum är det helt ok att slänga ur sig teorier/gissningar som har dåligt underlag, bara på skoj!