Tallen som är planterad på ön vi jagar skulle jag tippa har en överlevnad på 1-2%. Resten blir älgmat. Detsamma gäller löv som kommer, ser ut som fjällbjörk. Tack o lov har jag inte mina marker där

Eller använder markägaren en del av arrendet till plantor, nej visst ja det går inte för det är oftast svarta pengar...

//

För oss som lever på skogen är svarta pengar inte så mycket värda. Och jag tror det kan finnas en pedagogisk vinst med att jägarna själva får svettas lite med plantorna för att sedan få se dom bli uppätna...

Markägare,

visst är det betydligt mer besvärligt att förvalta en stam som flyttar sig mellan olika områden under vintern. Jag ser det dock fortfarande inte som en lösning med avlysningsjakt, tvärtom. Låt oss säga att man väljer ett av de mer extrema förslag som lagts fram under resans gång, med avlysningsjakt efter de första två veckorna. Med säkerhet kommer ett antal av dem som fortfarande råkar ha älgar inne i början av november skjuta dessa. Sedan finns det därmed inga kvar till mig som kanske sparat min tilldelning för att skjuta de älgar som väljer att ställa sig iu mina tallföryngringar i december-januari. Hur bra är det? Jag arrenderar dessutom jakt på tre olika marker idag. Ska jag därmed kanske bara hinna jaga älg på en utav dem, då områdets kvot redan fyllts på de håll jag ännu inte hunnit jaga? Rena snurren ur ett äganderättsligt perspektiv, i mina ögon...

Jag har undersökt markägarnas attityder till älgstammen, såväl inom jägarkåren som genom stickprov från fastighetsregistret. Den genomsnittlige private markägaren anser att älgstammen är lagom. Även i "Södraland". Däremot anser skogsbolagen (men inte deras anställda...) att stammarna är för stora, och märkligt nog även skogsägareföreningarnas representanter. Vilket är väldigt intressant, då vi som är med i föreningarna och i förlängningen äger dem inte anser det...

Ursäkta en enkel fråga Outdoorsman:

Varför är Jägareförbundet rädda för att markägarna ska få mer makt i den nya älgförvaltningen även i "Södraland"?

Om dina attitydundersökningar hos markägarna stämmer så kommer det inte att vara något problem då Södra inte äger mer än några tusen hektar mark i Götaland och även om t.ex. Sveaskogs och Holmens marker tas med så domineras ägarbilden klart av privatskogsbruket (Stiftets inställning har jag inte hört mycket om).

Kan förstå att det kan bli en konflikt i t.ex. Norrlands inland där bl.a. SCA är stora markägare, men å andra sidan så kan man ju ställa sig frågan varför skogsbolagen ska tvingas applådera åt att ha en tät älgstam på sina marker lika lite som privata skogsägare bör tvingas glädja sig åt att ha renar på sina fastigheter eller jägarna åt att ha t.ex. varg eller lo på sina jaktmarker?

MVH

Alias

Ursäkta en enkel fråga Outdoorsman:

Varför är Jägareförbundet rädda för att markägarna ska få mer makt i den nya älgförvaltningen även i "Södraland"?

Om dina attitydundersökningar hos markägarna stämmer så kommer det inte att vara något problem då Södra inte äger mer än några tusen hektar mark i Götaland och även om t.ex. Sveaskogs och Holmens marker tas med så domineras ägarbilden klart av privatskogsbruket (Stiftets inställning har jag inte hört mycket om).

Kan förstå att det kan bli en konflikt i t.ex. Norrlands inland där bl.a. SCA är stora markägare, men å andra sidan så kan man ju ställa sig frågan varför skogsbolagen ska tvingas applådera åt att ha en tät älgstam på sina marker lika lite som privata skogsägare bör tvingas glädja sig åt att ha renar på sina fastigheter eller jägarna åt att ha t.ex. varg eller lo på sina jaktmarker?

MVH

Alias

Outdoor får svara för förbundet. Men jag kan säga att för egen del så är jag oroad pågrund av att jag tror att Södra/stiften etc kommer att få större inflytande än vad deras areal egentligen medger. Samt att representanter för diverse skogsägarföreningar, precis som outdoor säger, verkar ha större skygglappar och är mer inriktade på skogsproduktion än deras medlemmar. SKogsstyrelsen ser jag inte heller som helt oskyldig i sammanhanget.

Outdoor får svara för förbundet. Men jag kan säga att för egen del så är jag oroad pågrund av att jag tror att Södra/stiften etc kommer att få större inflytande än vad deras areal egentligen medger. Samt att representanter för diverse skogsägarföreningar, precis som outdoor säger, verkar ha större skygglappar och är mer inriktade på skogsproduktion än deras medlemmar. SKogsstyrelsen ser jag inte heller som helt oskyldig i sammanhanget.

Håller helt med om att det finns stor risk för att Södra kommer att få för mycket inflytande. Tycker inte dom har något större berättigande i sammanhanget då en väldigt liten del av deras medlemmar har sin faktiska försörjning inom skogsbruket.

Det är väl ändå det som är syftet med ÄFO? Att ge markägarna mer makt att reglera älgstammen så att det blir möjligt att bedriva ett lönsamt skogsbruk. Ett intresse som många föreningsmedlemmar inte har eftersom dom inte är ekonomiskt beroende av skogsinkomsterna, utan har andra syften med sitt skogsägande som tex. jakt...

Håller helt med om att det finns stor risk för att Södra kommer att få för mycket inflytande. Tycker inte dom har något större berättigande i sammanhanget då en väldigt liten del av deras medlemmar har sin faktiska försörjning inom skogsbruket.

Det är väl ändå det som är syftet med ÄFO? Att ge markägarna mer makt att reglera älgstammen så att det blir möjligt att bedriva ett lönsamt skogsbruk. Ett intresse som många föreningsmedlemmar inte har eftersom dom inte är ekonomiskt beroende av skogsinkomsterna, utan har andra syften med sitt skogsägande som tex. jakt...

Så bara för att jag inte har min huvudinkomst från skogen jag äger och tycker det är roligt att jaga så ska jag inte få en röst eller hur menar du nu???

SCA som är ägt av oss alla får säga sitt eftersom de äger stora skogar men vi mindre ska tysta rätta oss i ledet, är det rätt?

//

Håller helt med om att det finns stor risk för att Södra kommer att få för mycket inflytande. Tycker inte dom har något större berättigande i sammanhanget då en väldigt liten del av deras medlemmar har sin faktiska försörjning inom skogsbruket.

Det är väl ändå det som är syftet med ÄFO? Att ge markägarna mer makt att reglera älgstammen så att det blir möjligt att bedriva ett lönsamt skogsbruk. Ett intresse som många föreningsmedlemmar inte har eftersom dom inte är ekonomiskt beroende av skogsinkomsterna, utan har andra syften med sitt skogsägande som tex. jakt...

Kan ju vara så att verksamheten också innebär utgifter (vilket "markägare" torde vara väl medveten om), vilket kan förklara att det inte deklareras så stora inkomster från skogsbruket - tallplantor kostar mig veterligen inte mindre om de blir älgmat än om de växer upp och blir värdefullt timmer i framtiden. Sen är ju fastigheter inte direkt gratis varför de flesta vill ha avkastning på arbetande kapital (eget eller lånat) i verksamheten (oavsett om det åtgår till att betala bankräntor, tas ut som inkomst av näringsverksamhet alternativt kapital eller återinvesteras i verksamheten - tror det sista är rätt vanligt, då många är livrädda för att betala skatt).

Det är ju som att argumentera för att Svenska Jägareförbundet inte ska få uttala sig som remissinstans i några frågor då deras medlemmar inte har sin huvudsakliga inkomst från jakten.

Nåväl, vi har hamnat lite off topic, men älgtäthet och förhållandet mellan markägare och jägare hör ju ihop på sätt och vis. Det som irriterar mig är när det skjuts fullt med vuxna och sen skiter man i att jaga kalv trots att det finns flera kvar på licensen. Ska man tala om ett förvaltningstänkande från jägarhåll ska det skjutas minst lika många kalvar som vuxna djur för att behålla kvaliteten (medelålder och slaktvikter) och inte bara kvantiteten på stammen.

För att återvända till grundfrågan så uppskattade man vinterstammen till drygt 9 djur/1000 ha (spårsnöinventering) där jag jagar, vi har ett mål om 4-6/1000 ha (för tillfället mycket stormhyggen med vegetation i beteshöjd, men låg andel tallmarker och låg andel tall i föryngringarna). Tror att vi är rätt representiva härikring. Kan mycket väl tänka mig att det är mer älg öster ut då jag kollade på en del tallföryngringar runt Nybro förra hösten, det såg rent ut sagt För Djävligt Ut, och då har de ändå betydligt större tallandel där jämfört med hemikring.

Jakt är för mig en hobby, jord- och skogsbruk är ett levebröd för vissa. Dessa hjälper bland annat till att hålla landskapet öppet i byn där jag bor och bidrar därför till min livskvalitet. Därför anser jag inte att jag kan kräva att de ska stå ut med större ekonomisk skada i sin huvudsakliga förvärvskälla (oavsett om det beror på vildsvin på åkrarna eller klövvilt i skogen) för att jag ska kunna jaga mer.

MVH

Alias

I och med att man inte velat lägga in några större fördelar med att vara del av ett ÄSO får dock detta kanske inte så stora konsekvenser för det enskilda jaktlaget; svårt att veta ännu. Vill man ansvarsfullt och gemensamt förvalta stammen över större områden i form av ÄSO, vilket är gruntanken med det nya systemet , så är man dock piskad att jobba mot målen.

En fullständigt off-topic fråga, men börjar det nu finnas några exempel på konkreta/praktiska skillnader för hur jakten kommer att bedrivas inom ett ÄSO jämfört med licensområde ?

Där man ännu inte valt att bilda ÄSO är jag inte säker på att "ansvarsfullt och gemensamt förvalta stammen över större områden" räcker som argument för att man ska vilja/orka ta steget över till ÄSO.

Jag ser det som att man flyttar med tilldelningen med älgarna, rimligtvis bör tilldelningen justeras så att man verkligen kan jaga älgen där den finns. Om man ska vänta 2 eller 6 veckor är en annan fråga, men principen tycker jag är bra.

Och om du har en tallplantering som du vill skydda så varför vänta med att skjuta älgen? Har du hårt vinterbetade bestånd får du extra tilldelning, har du marker i med mindre vinterstam men ändå råkar ut för en och annan älg så får du nöja dig med att du trots allt är mindre drabbad än andra.

Även om man inte har "riktiga" vandringsälgar så är det vanligt att de rör sig mellan områden under hösten /vintern även i södra och mellersta Sverige. Med en avlysningsmodell finns det en överhängande risk att det skjutits fullt innan älgarna samlas i de områden där de betar tall under januari-februari, dvs där de orsakar skador. Den som sitter på sådan mark kan idag spara sin tilldelning till slutet av jaktsäsongen, det kommer inte längre vara möjligt med en avlysningsmodell. Älgar är stora och värdefulla; jag är helt övertygad om att vad som kommer att ske med avlysningsmodeller är att det skjuts mer älg totalt (om man behåler dagens tilldelningar), det kommer att ske snabbare och älgarna kommer fällas av de lag som sitter på marker där älgarna hålls tidigt under jaktsäsongen. Jag ser ingen fördel med detta överhuvudtaget... men för dem som först och främst vill ha ner älgstammen så är det förstås en väg att gå.

Och vad gäller markägarnas attityder till älgstammen så får man svar som man frågar.

Det där argumentet har bolagsfolket tjatat till leda när de får se en vetenskapligt utförd attitydundersökning där de inte gillar resultatet... det finns en hög undersökningar som visar samma sak, till och med bland toppskiktet i skogssverige när de får svara anonymt. Deal with it, och inse att folk inte bara värderar avkastningen i form av virke från sin mark. Vilket det finns ÄNNU fler undersöknings som visar, utan att blanda in jakt och älgar alls.

Jag har aldrig påstått att det inte finns problem, och jag håller med om att andelen tallföryngring måste upp.

Ursäkta en enkel fråga Outdoorsman:

Varför är Jägareförbundet rädda för att markägarna ska få mer makt i den nya älgförvaltningen även i "Södraland"?

Om dina attitydundersökningar hos markägarna stämmer så kommer det inte att vara något problem då Södra inte äger mer än några tusen hektar mark i Götaland och även om t.ex. Sveaskogs och Holmens marker tas med så domineras ägarbilden klart av privatskogsbruket (Stiftets inställning har jag inte hört mycket om).

Kan förstå att det kan bli en konflikt i t.ex. Norrlands inland där bl.a. SCA är stora markägare, men å andra sidan så kan man ju ställa sig frågan varför skogsbolagen ska tvingas applådera åt att ha en tät älgstam på sina marker lika lite som privata skogsägare bör tvingas glädja sig åt att ha renar på sina fastigheter eller jägarna åt att ha t.ex. varg eller lo på sina jaktmarker?

MVH

Alias

Alias,

många av oss är både jägare och markägare, och i en hel del fall även brukare. Vi representerar dock olika intressen, som skall vägas mot varandra. Vi är alla brukare, vilket såväl vi som skogsbruket och LRF brukar framhålla, och skall hålla ihop. Visst, men vi brukar två olika resurser som begränsar varandra. Det är fullständigt självklart att jägare vill ha en starkare älgstam än den som inte är jägare, men som är skogsägare. Det är lika självklart att vi som jägare vill kunna påverka vilstammarna utifrån våra önskemål och att jag som tjänsteman inom en jägarorganisation skall arbeta för detta. Skogsbruket jobbar i detta för exakt det motsatta, dvs att se till att de får så stort inflytande som möjligt. Någonstans mellan våra intressen, och inte nödvändigtvis mittemellan, hamnar samhällets avvägning av hur stora viltstammar vi ska ha.

Personligen undrar jag om inte en del av anledningen till att skogsägarföreningarna inte verkar följa sin medlemmars önskemål när det gäller ballans mellan älg och skog, eller mellan avkastning och frivilliga avsättningar (det finns undersökningar som visar på bådadera) är att man äger massafabriker och sågverk. Därmed måste skogsägarföreningarna se till att hålla höga och kontinuerliga virkesflöden.

Håller helt med om att det finns stor risk för att Södra kommer att få för mycket inflytande. Tycker inte dom har något större berättigande i sammanhanget då en väldigt liten del av deras medlemmar har sin faktiska försörjning inom skogsbruket.

Det är väl ändå det som är syftet med ÄFO? Att ge markägarna mer makt att reglera älgstammen så att det blir möjligt att bedriva ett lönsamt skogsbruk. Ett intresse som många föreningsmedlemmar inte har eftersom dom inte är ekonomiskt beroende av skogsinkomsterna, utan har andra syften med sitt skogsägande som tex. jakt...

Enligt min och vår syn är vitsen med ÄFO att man skall kunna förvalta älgstammen OCH fodret så att man finner en balans med ett rimligt betestryck. Vi kommer med självklarhet att ha litet olika bild över vad som är rimligt. Om inte skogsbruket accepterar att det inte bara handlar om att skjuta ned älgstammen till en minskande fodermängd så kommer man få mycket stora problem med att få acceptans med det nya systemet; här måste vi jobba gemensamt från båda håll för att lösa problem.

Vitsen med älgförvaltningen är i jägarkårens ögon INTE att det skall gå att tjäna mer pengar på skogen, har man den ingången kan man kasta hela tanken på att jägarna skall acceptera ett mycket dyrare och delvis krångligare system direkt. Inte minst som man i princip varje vecka läser om nya rekordvinster för bolagen och andra aktörer (inklusive Södra). Om det är relevant eller inte spelar ingen roll; det handlar om vilken bild som ges i media.

Så bara för att jag inte har min huvudinkomst från skogen jag äger och tycker det är roligt att jaga så ska jag inte få en röst eller hur menar du nu???

SCA som är ägt av oss alla får säga sitt eftersom de äger stora skogar men vi mindre ska tysta rätta oss i ledet, är det rätt?

//

+1. Markägarsidan brukar normalt vara väldigt snabb att lyfta fram ägarens rätt att bruka marken som man vill, men just i dessa frågor används aldrig detta argument. Konstigt nog...

En fullständigt off-topic fråga, men börjar det nu finnas några exempel på konkreta/praktiska skillnader för hur jakten kommer att bedrivas inom ett ÄSO jämfört med licensområde ?

Där man ännu inte valt att bilda ÄSO är jag inte säker på att "ansvarsfullt och gemensamt förvalta stammen över större områden" räcker som argument för att man ska vilja/orka ta steget över till ÄSO.

Inte ännu; det pågår fortfarande febrila överläggningar på flera håll. Vi lär få se efter 1/10... vi anser att de skall löna sig att samverka inom ÄSO, eftersom samverkan är enda realistiska möjligheten att komma till rätta med de problem som finns. JRF är vad jag förstår exempelvis av motsatt åsikt.

Jag har aldrig påstått att det inte finns problem, och jag håller med om att andelen tallföryngring måste upp.

Varför måste tallföryngringarna upp?

Vad jag vet så priserna på sågad fura på ung samma nivå som gran. Skillnaden är att talltimmret är dyrare i inköp. Det leder till lönsamhetsproblem för furusågarna samtidigt som gransågverken har större marginaler.

Med lite ekonomisk kris så är det fruruverken som måste lägga ner först och efterfrågan på talltimmer kommer att sjunka om ett antal år, samtidigt som efterfrågan på gran kommer att öka.

Klart som vinterfoder till älgen kan det vara en fördel med mer tall. Men om jag läst på rätt så är väl tall sista valet älgen väljer som foder. Finns det annat att äta så äter den hellre det.

Sen finns det inget som talar för att siffrorna skogsbolagen presenterar, stämmer. Titta i sönderdelningen på sågverken så klassas ytterst lite virke ner pga toppbrott orsakade av älgbetesskador. Det är mer virke som klassas ner pga körskador i samband med gallring och andra skogsvårdsåtgärder. Även några frostnätter på försommaren som fryser sönder skotten orsakar större förluster för markägaren, än vad normalt älgbetad ungskog.

Det markägaren förlorar är ca 5 års tillväxt pga älgbete. Sett över omloppstiden för plantan, så är förlusten marginell. Då för att virkespriserna stiger under de 5 extra åren som slutavverkningen måste vänta. Sen finns det alltid extremfall där en tallplantering förintas pga att vandrigsälgar samlas. Dessa område torde vara rätt välkända och kan avhjälpas med annan typ av föryngring alt att dessa områden köps in av det allmänna och marken undantas från skogsbruk. Marken går sedan att användas till förmån vilt/naturvård mm.

Varför måste tallföryngringarna upp?

Vad jag vet så priserna på sågad fura på ung samma nivå som gran. Skillnaden är att talltimmret är dyrare i inköp. Det leder till lönsamhetsproblem för furusågarna samtidigt som gransågverken har större marginaler.

Med lite ekonomisk kris så är det fruruverken som måste lägga ner först och efterfrågan på talltimmer kommer att sjunka om ett antal år, samtidigt som efterfrågan på gran kommer att öka.

Klart som vinterfoder till älgen kan det vara en fördel med mer tall. Men om jag läst på rätt så är väl tall sista valet älgen väljer som foder. Finns det annat att äta så äter den hellre det.

Sen finns det inget som talar för att siffrorna skogsbolagen presenterar, stämmer. Titta i sönderdelningen på sågverken så klassas ytterst lite virke ner pga toppbrott orsakade av älgbetesskador. Det är mer virke som klassas ner pga körskador i samband med gallring och andra skogsvårdsåtgärder. Även några frostnätter på försommaren som fryser sönder skotten orsakar större förluster för markägaren, än vad normalt älgbetad ungskog.

Det markägaren förlorar är ca 5 års tillväxt pga älgbete. Sett över omloppstiden för plantan, så är förlusten marginell. Då för att virkespriserna stiger under de 5 extra åren som slutavverkningen måste vänta. Sen finns det alltid extremfall där en tallplantering förintas pga att vandrigsälgar samlas. Dessa område torde vara rätt välkända och kan avhjälpas med annan typ av föryngring alt att dessa områden köps in av det allmänna och marken undantas från skogsbruk. Marken går sedan att användas till förmån vilt/naturvård mm.

Gran på tallmark tenderar att ge lägre volymtillväxt, sämre dimensionsutveckling, större rötandel och större risk för insektsangrepp.

Att virket inte klassas ned vid inmätning på sågverken kan bero på att de mest uppenbart skadade stammarna (krökar, dubbeltoppar/kraftiga sprötkvistar) oftast hamnar i massavedshögen eller energiveden istället för i sågsortimenten om skördar- och skotarförarna gör sitt jobb. Sen är det väl först nu som man börjar gallra i de allvarligast betade områdena. Den äldre gallringsskog och slutavverkningsskog vi ser idag passerade "älgsäker höjd" innan vi hade en tät älgstam.

Jag tror inte heller på att det är realistiskt med 0 % betesskadade stammar, men jag anser att man bör kunna kräva att det ska vara möjligt att få upp ca 12-1500 oskadade potentiella huvudstammar/ha vid älgsäker höjd, för att ha en rimlig chans att få hyffsad kvalitet i slutavverkningarna. Sen vad det innebär i form av skadeprocent färska skador per år eller antal älgar per 1000 ha vet inte jag.

MVH

Alias

Varför måste tallföryngringarna upp?

.

Här nere i småland och ner mot Halland upptäckte man lite nackdelar med för mycket gran (på fel mark) i samband med att Per och Gudrun svepte förbi...

Jag vet inte riktigt hur vetesnkapligt bevisat det är. Men man är väl knappast speciellt kontroversiell om man idag påstår att varierad skog klarar sig bättre när naturen visar sina krafter. Och nu talar jag inte bara om vind och vatten. Nej det gäller nog i lika hög grad för snö,kyla, insekts och röt angrepp.

Med risk för att jag nu är inni h-vete OT så vill jag påpeka att mitt resonemang ovan gäller i minst lika hög grad för faunan som för floran.

Lite mer kontroversiellt. Men jag skulle bli förvånad om inte stora svängningar i älg/rå population kan minska om man hjälper Kron och vildren att återta delar av Sverige de nu saknas i.

Men frågan är hur glada t.ex. SCA skulle bli om vi ökar kronbestånden lika mycket som vi minskar älgen...

Varför måste tallföryngringarna upp?

Vad jag vet så priserna på sågad fura på ung samma nivå som gran. Skillnaden är att talltimmret är dyrare i inköp. Det leder till lönsamhetsproblem för furusågarna samtidigt som gransågverken har större marginaler.

Med lite ekonomisk kris så är det fruruverken som måste lägga ner först och efterfrågan på talltimmer kommer att sjunka om ett antal år, samtidigt som efterfrågan på gran kommer att öka.

Klart som vinterfoder till älgen kan det vara en fördel med mer tall. Men om jag läst på rätt så är väl tall sista valet älgen väljer som foder. Finns det annat att äta så äter den hellre det.

Sen finns det inget som talar för att siffrorna skogsbolagen presenterar, stämmer. Titta i sönderdelningen på sågverken så klassas ytterst lite virke ner pga toppbrott orsakade av älgbetesskador. Det är mer virke som klassas ner pga körskador i samband med gallring och andra skogsvårdsåtgärder. Även några frostnätter på försommaren som fryser sönder skotten orsakar större förluster för markägaren, än vad normalt älgbetad ungskog.

Det markägaren förlorar är ca 5 års tillväxt pga älgbete. Sett över omloppstiden för plantan, så är förlusten marginell. Då för att virkespriserna stiger under de 5 extra åren som slutavverkningen måste vänta. Sen finns det alltid extremfall där en tallplantering förintas pga att vandrigsälgar samlas. Dessa område torde vara rätt välkända och kan avhjälpas med annan typ av föryngring alt att dessa områden köps in av det allmänna och marken undantas från skogsbruk. Marken går sedan att användas till förmån vilt/naturvård mm.

Det största problemet är inte vad sågverken sågar eller med vilken vinst - dom lär nog anpassa sig. Däremot tycker ajg det är näst intill en ekologisk katastrof att bara 2% av alla föryngringar är tall. Dvs tall kommer i framtiden att vara ett lika sällsynt trädslag i våra skogar som ek och rönn... det kommer att få stora konsekvenser för många olika djur och växter, och förändra hela landskapsbilder för lång tid.

Dessutom håller jag inte med om vilken föda älgen föredrar eller inte - finns många studier på att älgen faktisk behöver en andel tall i fodret också. Och ju mindre tall det finns, desto högre blir betestrycket på den tall som planteras. Snacka om ond cirkel...

I detta håller även jag med. Tall hamnar väl på femte plats i preferenslistan utslaget över året, men under januari-februari ligger den tveklöst högre (där tall förekommer). Jag skulle dock inte vilja gå så långt som att älgen behöver tall; den förekommer trots allt på en hel del ställen där tall i princip inte finns. En del bördiga kustnära delar av Norge, till exempel.

Det största problemet är inte vad sågverken sågar eller med vilken vinst - dom lär nog anpassa sig. Däremot tycker ajg det är näst intill en ekologisk katastrof att bara 2% av alla föryngringar är tall. Dvs tall kommer i framtiden att vara ett lika sällsynt trädslag i våra skogar som ek och rönn... det kommer att få stora konsekvenser för många olika djur och växter, och förändra hela landskapsbilder för lång tid.

Dessutom håller jag inte med om vilken föda älgen föredrar eller inte - finns många studier på att älgen faktisk behöver en andel tall i fodret också. Och ju mindre tall det finns, desto högre blir betestrycket på den tall som planteras. Snacka om ond cirkel...

Med risk för att jag nu är inni h-vete OT så vill jag påpeka att mitt resonemang ovan gäller i minst lika hög grad för faunan som för floran.

Lite mer kontroversiellt. Men jag skulle bli förvånad om inte stora svängningar i älg/rå population kan minska om man hjälper Kron och vildren att återta delar av Sverige de nu saknas i.

Men frågan är hur glada t.ex. SCA skulle bli om vi ökar kronbestånden lika mycket som vi minskar älgen...

Det skulle de förstås inte bli... allt hjortvilt konkurrerar förstås i någon mån om fodret. Jag tror också det finns en uppenbar risk att en del av jägarkåren struntar i älgjakten om det blir för dyrt och krångligt, och istället försöker förvalta vildsvin och dov, där det inte finns några tilldelningar, på helt nya nivåer (där de arterna finns). Och en tredjedel av fällavgiften på vuxen för att skjuta kalv kommer knappast att gynna kalvskyttet...

inte läst alla sidor nu ,,men skogsskadorna som syns nu är ju gjorda för 25 år sen,,minst å här uppe gjorde dom flyginventering i februari å somm alla vet här så samlas alla våra älgar i flockar den tiden så tro fan att det blev många på ett område

Det största problemet är inte vad sågverken sågar eller med vilken vinst - dom lär nog anpassa sig. Däremot tycker ajg det är näst intill en ekologisk katastrof att bara 2% av alla föryngringar är tall. Dvs tall kommer i framtiden att vara ett lika sällsynt trädslag i våra skogar som ek och rönn... det kommer att få stora konsekvenser för många olika djur och växter, och förändra hela landskapsbilder för lång tid.

Dessutom håller jag inte med om vilken föda älgen föredrar eller inte - finns många studier på att älgen faktisk behöver en andel tall i fodret också. Och ju mindre tall det finns, desto högre blir betestrycket på den tall som planteras. Snacka om ond cirkel...

Ser nog lite anorlunda ut här uppe i övre halvan av landet. Utan att läst statistik så känns det nog som tallföryngringarna är mer än dubbelt så mycket förekommande än gran.

Nu vill inte skogägarna ha Asp i sina tallplanteringar(Svampangrep=knäckesjukan)..... Men fäll en Asp i en tallföryngring så ser du snabbt vilket som blir uppätet först även under vintern. Aspen är rengnagen på bark innan tallskotten betas.

Med risk för att jag nu är inni h-vete OT så vill jag påpeka att mitt resonemang ovan gäller i minst lika hög grad för faunan som för floran.

Lite mer kontroversiellt. Men jag skulle bli förvånad om inte stora svängningar i älg/rå population kan minska om man hjälper Kron och vildren att återta delar av Sverige de nu saknas i.

Men frågan är hur glada t.ex. SCA skulle bli om vi ökar kronbestånden lika mycket som vi minskar älgen...

Helt klart i linje med mina funderingar också!

Ser nog lite anorlunda ut här uppe i övre halvan av landet. Utan att läst statistik så känns det nog som tallföryngringarna är mer än dubbelt så mycket förekommande än gran.

Nu vill inte skogägarna ha Asp i sina tallplanteringar(Svampangrep=knäckesjukan)..... Men fäll en Asp i en tallföryngring så ser du snabbt vilket som blir uppätet först även under vintern. Aspen är rengnagen på bark innan tallskotten betas.

Så är det förstås, men i er del av landet finns ju contortan också... som är på stark frammarsch igen. Älgen gillar inte contorta i någon större utsträckning, så man får samma effekt som när man föryngra med gran på tallmarker: betestrycket på de marker som föryngras med tall ökar.

Enligt min och vår syn är vitsen med ÄFO att man skall kunna förvalta älgstammen OCH fodret så att man finner en balans med ett rimligt betestryck. Vi kommer med självklarhet att ha litet olika bild över vad som är rimligt. Om inte skogsbruket accepterar att det inte bara handlar om att skjuta ned älgstammen till en minskande fodermängd så kommer man få mycket stora problem med att få acceptans med det nya systemet; här måste vi jobba gemensamt från båda håll för att lösa problem.

Vitsen med älgförvaltningen är i jägarkårens ögon INTE att det skall gå att tjäna mer pengar på skogen, har man den ingången kan man kasta hela tanken på att jägarna skall acceptera ett mycket dyrare och delvis krångligare system direkt. Inte minst som man i princip varje vecka läser om nya rekordvinster för bolagen och andra aktörer (inklusive Södra). Om det är relevant eller inte spelar ingen roll; det handlar om vilken bild som ges i media.

När vi nu ändå är ganska off topic så kan jag passa på att ställa några följdfrågor till förbundet (moderator får väl saxa ut det till en egen tråd om de tycker att det börjar hamna för långt ut i periferin).

Hur ska fodertillgången "förvaltas" - vad avses rent praktiskt med formuleringen ovan?

Är det genom mer viltåkrar, mer tall i föryngringarna eller mer löv?

Hur mycket anser förbundet att det är praktiskt/ekonomiskt rimligt att öka fodertillgången (t.ex. procentuellt eller i ton barr-/bladbiomassa per kvadratkilometer) under vintermånaderna?

Var i landskapet ska dessa fodervolymer produceras (åkermark, föryngringar, skogsbilvägskanter)?

Testar själv att försöka röja bort det mesta lövet från de få tallföryngringar (vill inte locka in älgarna med t.ex. rönn och asp och ej heller att det ska vara så tätt med sly att älgarna känner sig trygga i tallplanteringarna) som finns på markerna medan ek, sälg, rönn, asp och björk sparas i granföryngringarna så länge de inte piskar granplantorna (blir någon form av brunnsröjning/punktröjning runt granarna), dels som viltfoder men även som frostskydd för granplantorna.

Jag vet inte om detta förfaringssätt är optimalt men jag upplever att det tillsammans med upprepade viltskyddsbehandlingar av tallplantorna ger en hyfsat låg skadebild på tallarna, men jag har svårt att se vilka åtgärder som skulle kunna minska skadorna vid en bibehållen älgtäthet eller bibehålla skadenivån vid en ökad älgtäthet. Som nämnts tidigare i tråden så är det ju vinterfodret som är den springande punkten och där känns det som att det är mer barrbiomassa av tall som krävs snarare än mer lövknoppar.

Tacksam för svar på frågorna och synpunker på om mina skötselfunderingar är rätt eller fel!

MVH

Alias