Eftersom jag är och förblir predatorjägare och ytterst sällan skjuter matvilt så har jag inte direkt brytt mej om övriga viltvårdsåtgärder än att jaga dom djur jag gör... Men något som slagit mej är att i södra sverige, där viltet redan har väsentligt bättre förutsättningar, så stödutfodras, anläggs viltåkrar planteras skydd osv medans här sträcker sej insatserna till saltstenar och där något överlevande rådjur råkar finnas så kan det hända dom får foder... Är det bara en kulturell skillnad? Eller har stödutfodring osv sämre effekt här uppe? Har inget bättre svar än "flytta då för f-n" i dom ständigt återkommande diskussionerna om hur fattigt och eländigt det är i norrland jämfört med exempelvis "köttmanland" och tänkte därför försöka sätta mej in i ämnet så gott det går... Vore roligare att kunna svara "d e för att ni e så lat och snål" istället...

Intressant frågeställning

"Är det bara en kulturell skillnad? Eller har stödutfodring osv sämre effekt här uppe?"

På a svarar jag, kanske men det handlar nog mest om hur man jagar på VVO jmfr med egen mark mer än något annat

På b svarar jag, jag skulle tro att om man kan freda viltet, matviltet från predation så skulle fordringen har större o bättre effekt uppe hos er, det är ju på marginalen den gör skillnad.

/Christian

Eftersom jag är och förblir predatorjägare och ytterst sällan skjuter matvilt så har jag inte direkt brytt mej om övriga viltvårdsåtgärder än att jaga dom djur jag gör... Men något som slagit mej är att i södra sverige, där viltet redan har väsentligt bättre förutsättningar, så stödutfodras, anläggs viltåkrar planteras skydd osv medans här sträcker sej insatserna till saltstenar och där något överlevande rådjur råkar finnas så kan det hända dom får foder... Är det bara en kulturell skillnad? Eller har stödutfodring osv sämre effekt här uppe? Har inget bättre svar än "flytta då för f-n" i dom ständigt återkommande diskussionerna om hur fattigt och eländigt det är i norrland jämfört med exempelvis "köttmanland" och tänkte därför försöka sätta mej in i ämnet så gott det går... Vore roligare att kunna svara "d e för att ni e så lat och snål" istället...

Var är här uppe?

Såhär har vi inom vårat VVO:

Vi har saltstenar, vi fäller aspar m. m., viltåker, foderhäckar till rådjuren, rådjuren går även efter renarna i uppkörda skoterspår och äter av renarnas kraftfoder/pellets.

Älgarna utfodrar sig själva genom att sparka hål på ensilagebalar och genom älgarnas åverkan där så dras rådjuren dit också automatiskt. Vårat VVO delas ju av Kalix älv så detta har vi på bägge sidor.

Vi har även två viltvådare inom VVO som sköter detta samt att många gör det frivilligt på sin egen mark och sedan har vi flera rävsnarare, mårdfällor, m. m.

Jag tror mest det beror på kulturella skillnader, älgen som är det stora viltet norrut har aldrig behövt det stöd som det lite nyare viltet rådjuren kan behöva och därför är det inte rutin.

Sen har jag fördomar oxå om att åldermännen norrut har en krassare syn på det hela, "klarar de inte vintern så är det så".

En annan aspekt är oxå att när man fodrar rådjuren i lotäta marker så känns som att man lika mkt stödutfodrar lon...

I "mitt" VVO så har det hänt saker inom just detta när ett par äldre generationer fallit bort, nu ligger det iofs bara i gävleborg så inte så långt norrut dock(beror på vem man frågar).

Men eldsjälar finns det överallt och i början på 90talet när jag fiskade mkt i Kiruna så fanns det rå där tack vare utfodring och ingen jakt, samma i t.ex Arjeplog nu om jag förstått det rätt.

Sen pratar vi oxå skillnad i arealer/folkmängd om vi jämnför norrlands vida inlandsskogar och köttmanland, så vi kan nog aldrig få samma lika.

Jag tror mest det beror på kulturella skillnader, älgen som är det stora viltet norrut har aldrig behövt det stöd som det lite nyare viltet rådjuren kan behöva och därför är det inte rutin.

Sen har jag fördomar oxå om att åldermännen norrut har en krassare syn på det hela, "klarar de inte vintern så är det så".

En annan aspekt är oxå att när man fodrar rådjuren i lotäta marker så känns som att man lika mkt stödutfodrar lon...

I "mitt" VVO så har det hänt saker inom just detta när ett par äldre generationer fallit bort, nu ligger det iofs bara i gävleborg så inte så långt norrut dock(beror på vem man frågar).

Men eldsjälar finns det överallt och i början på 90talet när jag fiskade mkt i Kiruna så fanns det rå där tack vare utfodring och ingen jakt, samma i t.ex Arjeplog nu om jag förstått det rätt.

Sen pratar vi oxå skillnad i arealer/folkmängd om vi jämnför norrlands vida inlandsskogar och köttmanland, så vi kan nog aldrig få samma lika.

Hos oss är det de gamla bönderna som har börjat med att stödutfordra rådjuren. Sedan är det flera av de yngre som har börjat engagerat sig i viltvården.

Vi har även +80 som jagar älg med oss och han har sina rävsnaror ute på vintern samt att han är ute med sin stövare och jaga mickel och visst fäller han en och en annan jösse också. Han är den enda av gamlingarna som ännu inte ha begärt pensionärspass ännu. Han knallar på som han vore i sin bästa ungdom men då har han varit orienterare också.

Hos oss är det de gamla bönderna som har börjat med att stödutfordra rådjuren. Sedan är det flera av de yngre som har börjat engagerat sig i viltvården.

Vi har även +80 som jagar älg med oss och han har sina rävsnaror ute på vintern samt att han är ute med sin stövare och jaga mickel och visst fäller han en och en annan jösse också. Han är den enda av gamlingarna som ännu inte ha begärt pensionärspass ännu. Han knallar på som han vore i sin bästa ungdom men då har han varit orienterare också.

Hur har ni med rå hos er då Jonsson, jagas de eller de fredade ?

Det handlar väl kanske lite om vad för vilt som finns på markerna också?

Jag tänker mig att norröver (norr om dalälven) så är det främst älg och något enstaka rådjur medans man längre söderut har hjort och vildsvin också. Man har alltså lite fler arter att vårda söderut än man har norrut, kan det spela in?

Tänker mig också att norrut är kanske fågel och predatorjakten något som dom flesta sysslar med och inte så mycket jakt efter klövvilt som viltvården oftast riktar sig mot medans man längre söderut jagar mera klövvilt.

Hur har ni med rå hos er då Jonsson, jagas de eller de fredade ?

Vi har väl en rätt bra stam, för vi har lite med Lo hos oss. Trots att jag har bott och jagat där nu 23 år så har jag inte sett ett Lo-spår hos oss, men visst har vi haft besök av dom ibland. Renägarna har hittat några rivna renar förra vintern och några gånger tidigare men inte alltför många vad jag vet.

Det är beslutat på VVO årsmöte att vi får skjuta max 1 rå/jägare. Full enighet. Det sköts 2 st under jaktåret 2010-11 så det är inte många som skjuts.

Tillägg: Allt vilt som är nedanför vägarna ner mot älven på bägge sidor är fredade p g a rikoschettrisken mot fastigheter.

Här är även jaktkarta över vår mark. Då förstår ni varför allt är fredat nedanför vägarna. Det är enbart eftersök som får göras nedanför vägarna om nu viltet gått över någon av vägarna.

Som det ser ut i mina trakter så är rådjursstammen obefintlig, finns små populationer runt några byar, älgstammen är så usel att jag när jag flyttade hit trodde jag hundarna äntligen blivit älgrena... Fågel och hare pendlar som överallt annars... Björn, lo och järv är talrika, järven på väg upp och lo kraftigt decimerad... Hade varit otroligt intressant att studera vad som händer med tex älgen på en mark om man stödfodrade/matade rejält under några år i stil med hur man gör åt hjort å gris..? KAN man överhuvudtaget göra något för skogsfågeln annat än att hålla efter räv och mård.? Man blir ju dessutom förvånad när folk skakar på huvudet och tycker man är knäpp som ödslar tid och pengar på att jaga räv...

Som det ser ut i mina trakter så är rådjursstammen obefintlig, finns små populationer runt några byar, älgstammen är så usel att jag när jag flyttade hit trodde jag hundarna äntligen blivit älgrena... Fågel och hare pendlar som överallt annars... Björn, lo och järv är talrika, järven på väg upp och lo kraftigt decimerad... Hade varit otroligt intressant att studera vad som händer med tex älgen på en mark om man stödfodrade/matade rejält under några år i stil med hur man gör åt hjort å gris..? KAN man överhuvudtaget göra något för skogsfågeln annat än att hålla efter räv och mård.? Man blir ju dessutom förvånad när folk skakar på huvudet och tycker man är knäpp som ödslar tid och pengar på att jaga räv...

Var bor du så att man vet om vilken landsända/län vi pratar om? Norrut men söder om mig va och bortåt inlandskommunerna?

Tror det handlar mycket om tradition/kultur. I vårt VVO är det bland den äldre generationen minst sagt svalt intresse att lägga resurser/pengar på att stödutfodra älg i form av ensilagebalar eller liknande. Men vinterutfodring av älg tar väl annars det moderna skogsbruket hand om .

Bor nere vid kusten där det finns en rådjursstam att tala om, här ser man att stödutfodring är en väldigt naturlig del i viltvården. Där jag jagar är det små populationer runt byarna, känns som att dom under vintern går ihop i en större grupp. Så där tror jag att en eldsjäl fyller behovet för många tusen hektars rådjurs population.

Vildvård i form av predatorjakt pratas det knappt om, det tar "eldsjälarna" i bästa fall hand om. Skulle behövas fler med Korpens inställning.

Som det ser ut i mina trakter så är rådjursstammen obefintlig, finns små populationer runt några byar, älgstammen är så usel att jag när jag flyttade hit trodde jag hundarna äntligen blivit älgrena... Fågel och hare pendlar som överallt annars... Björn, lo och järv är talrika, järven på väg upp och lo kraftigt decimerad... Hade varit otroligt intressant att studera vad som händer med tex älgen på en mark om man stödfodrade/matade rejält under några år i stil med hur man gör åt hjort å gris..? KAN man överhuvudtaget göra något för skogsfågeln annat än att hålla efter räv och mård.? Man blir ju dessutom förvånad när folk skakar på huvudet och tycker man är knäpp som ödslar tid och pengar på att jaga räv...

Fågeln blir glad åt "tak" i markerna. Tex en plyfaskiva placerad några dm över marken till skydd mot rovfåglar och regn under kycklingperioden. Även harar gillar sånna gömslen

Skogshönsen blir "aldrig" utan mat. Dom svälter ihjäl med krävan full. Dom behöver grus, tillgängligt under snöperioden. Går att bygga grusautomater liknande fröautomater till småfåglar eller placera en glasslåda eller liknande med grus under "taken".

Jagar i jämtland.... I år har älgen inte behövt något extra foder. Markerna låg fulla med nedblåsta furor. Annars så är det en klassiker att fälla någon asp. (Som även haren har nytta av. Vad det gäller att köra ut foder i skogen.... Ja där är avstånden troligtvis rätt avgörande. Kan du pinna iväg 10 minuter rätt ut i skogen med traktorn och lämpa av en bal så är det betydligt enklare än att åka någon mil med bil och släp till en bonde för att köpa foder, för att sedan bila iväg några mil i en annan riktning för att lämpa av balen intill en väg någonstans på marken. (Skogsbilvägarna plogas ju inte under vintern och lämpa foder efter byvägar är inte alltid en bra idé) Visst går det köra ut någon bal på hösten innan snön, men hur bra(hopfruset till en stor snöboll) är det fodret när viltet behöver det bäst?

Var bor du så att man vet om vilken landsända/län vi pratar om? Norrut men söder om mig va och bortåt inlandskommunerna?

Härliga Härjedalen...

Härliga Härjedalen...

Ok!

Tja, här (runtikring Östersund) finns det gott om exempel på finfina viltvårdsinsatser.

Nu finns det förvisso både en fin rådjurs och en fin kronviltstam, väl värda att vårda.

Bara runt knuten här på jobbet finns det såväl anlagda foderhäckar som utkört ensilage, predatorfällor och fällda lövträd till gagn för det vilda. (ska ta lite bilder nu på lunchen!)

Summa summarum, så skiftar nog viltvården och intresset för densamma mer från jagande individ till individ samt från område till område.

Mer så än att det skulle finnas någon kulturell skillnad från syd till norr.

Det finns många exempel på "jägare" i södra Sverige också som bedriver "viltvård" genom att köra ut 10 ton kaffebröd och betor.

I ljuset av det så ter sig den norrländska saltstenen som ett bättre alternativ.

Om vi bortser från tex området runt storsjön osv utan bara ser på det rena bistra skogslandet då.? Finns ju många områden med bördig jordbruksmark även norr om dalälven... Skulle förstås varit tydligare ifrån början...

Vad jag egentligen är ute efter är argument mot påståendet "det går inte här"...

Klart det går och ihop med ditt predatortryck så...ett utdrag ur en artikel om Vidar Marcström

Rånön-Bergön gav eko

Det stora projektet, som gav internationellt eko och renommé åt Vidar, var Rånön–Bergönprojektet i Kalix skärgård. Det kom i gång på 1970-talet och varade i nio år.

– På 1950- och 1960-talet var det en tämligen utbredd uppfattning i Sverige, och även på många andra håll, att rovviltet inte hade någon nämnvärd inverkan på bestånden av hare och andra mindre bytesdjur, säger Vidar. Det antogs att rovdjuren huvudsakligen tog de sjuka, svaga eller de på något annat sätt handikappade individerna och istället utgjorde någon sorts sundhetspoliser.

– Av Naturvetenskapliga forskningsrådet fick jag uppdraget att ta fram ett forskningsprojekt som en gång för alla skulle svara på frågan om rävens och mårdens inverkan på skogsfågelbestånden.

Planerade noga

– Jag lade ned ett enormt arbete på placeringen, metoderna, med mera. Jag begärde ett inkörningsår och det fick jag.

– Jag hade ett oavvisligt krav och det var att jag skulle få byta åtgärder på öarna efter halva projekttiden. Det stod som en brasklapp mitt i projektbeskrivningen och den visade sig behövlig.

– Forskningsrådet avslog andra försöksperioden med hänvisning till de goda resultaten, men jag vann förstås till slut. Och det hade varit mycket dumt att inte fullfölja, eftersom jag redan inkluderat haren i projektet med mycket gott resultat.

Fritt från räv och mård

Försöken förlades till två barrskogsklädda öar på 1 850 respektive 2 350 hektar. På den ena ön bedrevs under fyra år intensiv rovdjursefterhållning medan kontrollön lämnades helt ifred. Rovdjursefterhållningen inriktades främst på att hålla ön fri från räv och mård.

Resultatet mättes genom inventeringar och det visade sig att det blev ungefär dubbelt så mycket skogsfågel och tre gånger så mycket hare på ön där rovdjuren hölls efter.

Efter fyra år kastade Vidar om försöket. Rovdjursefterhållningen flyttades över från försöksön till kontrollön. Försöksön, där det tidigare hade bedrivits rovdjursefterhållning, lämnades nu helt i fred under fyra år. Resultatet blev detsamma som tidigare.

– Det var viktigt att få göra det här bytet, så att ingen efteråt kunde invända att resultaten var slumpmässiga.

Under Rånön-Bergönprojektet fick Vidar också visa prov på en annan utförsgåva, nämligen sitt praktiska sinnelag. Projektet förutsatte mängdfångst av harar för märkning och frisläppning och särskilda fällor importerades från USA.

– Men vi lyckades inte fånga en enda hare i dem, säger Vidar.

Då började Vidar istället grunna på en egen konstruktion. Resultatet blev harfälla modell Marcström. Med den fångades och märktes 668 olika harar i projektet och mer än

1 900 fångster och återfångster gjordes.

Fällan blev så småningom också testad och godkänd och används än idag inom viltforskningen och för fångst av vildkaniner.

Ok, jag var nyss ute en 10 minutare med hunden och fotograferade lite.

Exempel på vad man kan göra i norr och med bra resultat:

1) Först och främst: ploga strimmor på vallarna. Denna bilden visar ingen sådan strimma, men det fanns sådana här för några veckor sedan. Ett par stråk med härligt gröna blad i den snötäckta terrängen. Och gott om rådjur!

2) Frambringa stödfoder. Foderhäckar, ensilagebalar, saltstenar, m.m. tarvar inte så mycket underhåll, och har kanske mest effekt på de djur som inte hade klarat sig annars. Fungerar lika bra i norr som i söder!

3) Skapa foderbuskar. Här utnyttjas de buskar som man sett har varit betade av klövvilt. Istället för att röja ner dem till marknivå längs vägar och vid röjning inne i bestånden, så kan man skapa begärliga foderbuskar. Öppnar man dessutom upp kring vägarna så torkar de upp tidigare på våren.

4) Blandbestånd. Var inte rädd för att behålla blandstråk med sälg, björk och gran i tallbestånden. Här har allt sparats i röjningenlängs kanterna, vilket ger en massa gött till det vilda. Framförallt har fåglarna gott om skydd inne i bräsket!

Dessa och flera andra viltvårdsåtgärder görs redan på flera håll. Så nog kan det och BÖR bedrivas viltvård i norr såväl som i söder.

Dock kan man ju säga att viltvården har väldigt olika karaktär i skogslandskapet (FODER!) och i odlingslandskapet (SKYDD!).

//K

Ang. 1 så beror ju detta på hur mycket snö som finns på trädan under vintern och hur lätttillgängliga dessa är med en traktor. Här i Bondersbyn är det bara några som har trädan precis utanför huset.

Fina foton Utiskogen.

Jag tror skiljer mycket på storleken. Här i söder är det fler människor med minde ägor/arrende. Man blir lite mer "mån" om de djur som rör sig på "sin" marken.

I norra Sverige är det betydligt större marker som det ska bedrivas viltvård på,+ a på, ett lite hårdare klimat.

Sen är vi lite mer generösa i södern.

Här i västernorrland vet jag då om en hel del folk som stödutfodrar, sätter upp saltstenar och för rå vid deras foderplatser både har en speciell saltsten samt utfodrar med renfor från hösten, genom hela vintern fram tills det börjar grönska lite. Det i kombination med rävjakt (vakjakt) har gjort att rådjursstammarna blivit så pass mycket bättre att de går att beskatta och då nästan undantagslös med nån enstaka bock under bockjakten på våren och helst returare.

I princip ingen som skjuter getter faktiskt.

Skåneland kan i många områden vara en öken för olika vilt. Framförallt för fasaner o rapphöns. Vill vi ha jaktbara stammar av dessa måste vi anlägga viltåkrar. Vi har sk. slättrådjur här , dessa lever i ett helt öppet landskap utan ngn. möjlighet till skydd. Vi ökar gärna på deras möjlighet att överleva med tex. fodermärgkål eller en liten salix dunge

Vi har flera som utfodrar rådjur,tror inom min mark är 4-5 platser där 40 talen rådjur bor sätter sig,men inga lodjur eller så finns..Tror mycket handlar om vissa brinnande själar eller folk som vill förbättra stammen,jag skulle även kunna utfodra rådjur bara för få lodjur..

Vi har flera som utfodrar rådjur,tror inom min mark är 4-5 platser där 40 talen rådjur bor sätter sig,men inga lodjur eller så finns..Tror mycket handlar om vissa brinnande själar eller folk som vill förbättra stammen,jag skulle även kunna utfodra rådjur bara för få lodjur..

Vart har du dina bopålar som inte har katt?