Jag har drabbats av nåt slags politiskt uppvaknande så här nåt år efter man passerat 30-årsdagen ( bara jaktpolitik då förstås , man är ju ingen självplågare ). Än så länge har det inte tagit sig nåt annant uttryck än en massa funderande på kammaren.

 

En sak som har upptagit mina tankar den senaste tiden är om kretsarna ute i landet går i takt med förbundet centralt.

Centralt så driver ju förbundet en rad viktiga framtidsfrågor och den gör man ju så klart rätt i.

I min krets så avhandlas däremot nästan bara en fråga: älgjakt.

 

Jag anser att detta är ett problem. Jägareförbundets styrka ligger i att vi är , enligt mitt förmenande , en gräsrotsorganisation. Det riktiga måste ju vara att viktiga frågor genomsyrar hela förbundet från centralt via regionalt till lokalt.

 

 

Håller kretsarna runt om i landet på att dö nån form av sotdöd? Hur ser det ut hos er?

 

//

 

 

 

Jag är ju förstås möjligen något partisk, men det ser inte särskilt annorlunda ut i min egen krets. Meningen är dock förstås att det i minst lika stor omfattning skall gå ett flöde nedifrån och upp...

 

Glöm inte att passa på att fylla i medlemsenkäten, om ni inte gjort det; det är just sådana här frågor som vi vill få belysta.

Kan tyvärr inte göra annat än att hålla med.

"Min" krets gör inget annat än leker o engagerar sig i Älgjakten.

Finns lite annat med iofs men inget som någon jobbar med i någon större utsträckning.

Visst, man slår sig för bröstet o utropar en Vildsvinshandlingsplan men om sanningen ska fram så är den inte förankrad någon stans mer än bland de närmaste i AU.

Vi har i länet till o med, folk som sitter i viltförvaltningsgrupper o ska arbeta fram förvaltningsplaner o jaktetiska praktiska råd folk som knappast är intresserade av jakten, som har endast har jagat viltet ett fåtal ggr.

Jag för min del har väldigt svårt att lyssna o ta till mig vad sådana personer pratar om för vi står väldigt långt från varandra i hur vi ser på saker o ting,

 

Jag ska iofs inte döma allt för hårt för hur aktiv är jag??

Jägarkåren MÅSTE bli bättre på att ta till sig nya yngre förmågor som vill lite annat.

 

Vår krets styrs rakt av ett fåtal personer. Alla andra är bara med och Älgen står för minst 80% av engagemanget.

 

//

Ingen stor erfarenhet av kretsen här, men påårsmötet i måndags var ju jag andre ellelr tredje yngst med mina 37år...   Och jag skulle nog tro att marioteten var över 50 och 60 med för den delen...

 

Mycket prat om Vildsvin och Varg...

En fråga runt detta med kretsar:

Förväntas jag aktivt söka upp min krets, eller borde jag kunna tänkas bli inbjuden till att deltaga vid årsmötet och andra evenemang?

I andra föreningar där jag är medlem brukar jag få inbjudan och/eller kallelser till olika evenemang. Från min krets, eller borde jag kanske säga mitt förbund har det varit tystare än det är vid många av de gravar jag har tillsyn över i tjänsten.

En fråga runt detta med kretsar: Förväntas jag aktivt söka upp min krets, eller borde jag kunna tänkas bli inbjuden till att deltaga vid årsmötet och andra evenemang? I andra föreningar där jag är medlem brukar jag få inbjudan och/eller kallelser till olika evenemang. Från min krets, eller borde jag kanske säga mitt förbund har det varit tystare än det är vid många av de gravar jag har tillsyn över i tjänsten.

Årsmötet till min krets utlystes i Svensk Jakt Nyheter och på kretsens hemsida, vissa hade fått sms någon gång. Men det har ingen kontakt väg ut till medlemmarna i kretsen enligt den lokala orföranden.

Det ser ju ungefär ut på samma sätt här i Kalix som det ser ut söder ut. Man ser en kallelse till årsmötet i SJNyheter och det står någon blänkare i något lokalt reklamblad. Vi håller till på Naturbruksgymnasiets lokaler. Vi har en bra blandning bland unga o gamla o medelålders. En del av de unga är dom som går på Naturbruksgymansiet på dagarna och som är medlemmar i SJF.

Finns bara ett sätt att påverka.

Det är att engagera sig, tyvärr orkar många inte med att knuffa sig fram genom hoper med ................. andra som en gång i tiden åxå var på och ville mycket men som nu mera fallit tillbaka till det bekväma.

 

//

Efter lite samtal med ordföranden vid kaffet hade jag lätt halkat med på ett banan skal och fått sake roch göra, men vågar inte engagera mig för tillfället. Var så otroligt nära väggen i våras så det var farligt...

Det är inte svårt att få arbetsuppgifter, det svåra är att lyckas driva genom dom...

Kände mig lite gnällig innan men nu är jag nästan sur på mig själv för att jag inte tar tag i saken själv......

 

//

Att få kallelse personligt via epost eller brev tycker jag är minimalt krav man kan ställa.

Att annonsera i Sv. Jakt enbart kallar jag att skaffa sig alibi för att slippa inblandning i det man gör.

Jag är ju förstås möjligen något partisk, men det ser inte särskilt annorlunda ut i min egen krets. Meningen är dock förstås att det i minst lika stor omfattning skall gå ett flöde nedifrån och upp...

 

Glöm inte att passa på att fylla i medlemsenkäten, om ni inte gjort det; det är just sådana här frågor som vi vill få belysta.

 

Outdoorsman: Självklart ska flödet funka i den omvända ordningen med, annars står vi med en toppstyrd organisation. Jag var otydlig där, det kunde jag gott ha skrivit.

 

 

Vad är det vi ser här egentligen, är det så illa att vi medlemmar har blivit liknöjda och tror att det räcker med att betala medlemsavgiften och sen luta sig tillbaka?

 

Jag vill inte slå mig själv för bröstet för jag är inte bättre än nån annan men om det är så att vi som individuella medlemmar inte har nån egen vilja om vart vi vill kresten ska gå så är det illa.

 

Jag anser att vi måste förstå att kretsen blir vad vi gör den till. Jag skulle vilja se att min krets la mer tonvikt på nyrekrytering, viltvård, utbildning samt att man började jobba utåt. Vi är väldigt duktiga på exempelvis älgförvaltningsfrågor där vi tyder älgobsar och Äbin osv men det är ju interna frågor. Hur många kretsar jobbar utåt mot ickejägare på orten?

 

//

Att få kallelse personligt via epost eller brev tycker jag är minimalt krav man kan ställa. Att annonsera i Sv. Jakt enbart kallar jag att skaffa sig alibi för att slippa inblandning i det man gör.

 

Det vanliga är väl att man annonserar i flera olika medier. Huruvida kallelsen kan godkännas är ju en stående punkt på dagordningen i en förening. Jag har själv inte upplevt detta som något problem. Min krets brukar annonsera i lokalpressen, svensk jakt nyheter samt det lokala reklambladet.

 

//

En mycket intressant och aktuell frågeställning ang. kretsars aktiviteter.

Jag har själv provat några kretsar beroende på mina jaktmarkers läge och jag har bara råkat på "stendöda" kretsar

som endast har årsmötet.

Ett vanligt medlemsmöte eller annan aktivitet är inte att tänka sig.

 

Det här hämmar verkligen melemsvärvning.

Detta är inte enkelt... och det finns många skäl till den utveckling många av oss tycker oss se.

 

SJF lider idag precis som alla andra organisationer jag känner till av ett minskande intresse för att engagera sig i ideellt arbete. Jag har tidigare jobbat en del med liknande frågor inom Pistolskytteförbundet, och det är ingen tvekan om att det är tid som begränsar de flesta. Tidigare var det ofta så att man utövade ett och samma intresse från unga år och så länge man kunde. Ofta engagerade man sig även i en förening eller folkrörelse runt verksamheten, vilket man upplevde gav ett medvärde. Idag byter vi i betydligt större utsträckning intressen, och upplever av lätt oklara skäl att vi har mindre tid. Delvis helt klart för att vi har ambitionen om att hinna med mycket mer. Inom pistolskyttet ser man därmed exempelvis en strömning mot att man hellre betalar för att skjuta tävlingar, än själv ordnar 1-2 tävlingar per år för att kunna skjuta resten gratis under året (på klubbnivå). Man vill i större utsträckning komma, skjuta och åka vidare i livet till nästa aktivitet. Att komma tidigt, bygga bana, skjuta, fika, skjuta, riva osv tillsammans är inte längre lika intressant. Man är inte heller lika intresserad av att vika en hel dag på helgen åt att skjuta, utan skjuter gärna två timmar en vardagskväll istället. Inte minst om helgpasset innebär arbete utöver att skjuta.

 

Parallellt med ett minskat intresse för att arbeta ideellt, så ser vi en tydlig trend av hur frågor flyttats från krets till länsförening och från länsförening till den nationella nivån. Idag ser både vi och samhället jakten som en del i ett större sammanhang av markanvändning och naturförvaltning. Vi rår inte längre lika tydligt över våra egen verksamhet, utan det ställs krav på att vi hanterar en hel massa olika frågor för att slå vakt om jakten. Därmed krävs det mer resurser i form av tid och mer resurser i form av kvalificerad kompetens. Det är få kretsar eller länsföreningar som har tillgång till den tid i form av ideellt arbete och med de kompetenser som krävs, vilket gör att man mer än tidigare är beroende av tjänstemmanastöd för att hantera jaktfrågorna på ett lokalt och regionalt plan. Fälttjänstemännen har i sin tur också att hantera fler typer av frågor, vilket kräver mer tid och fler kompetenser. Allt eftersom de tvingas hantera fler frågor behöver de mer stöd i form av tid och kompetenser från oss som arbetar nationellt. Hela utvecklingen går mot en allt större professionalisering, och hänger vi inte med blir vi frånåkta av andra aktörer och myndigheter. Samtidigt ger detta obönhörligen en utveckling där de förtroendevalda inte lika tydligt som förut driver verksamheten. De äger fortfarande frågorna, men tvingas inte sällan se oss tjänstemän springa på bollar som för ett par decennier inte fanns på vår plan alls och som kräver specialistkompetens. Vilket kan ge en känsla av tjänstemannastyre inom organisationen. Utöver detta går vi mot att allt fler frågor hanteras snabbt med korta remisstider. Det finns därmed ofta ingen som helst möjlighet att skicka ned frågor ända ned på kretsnivå och låta dem vända där efter behandling. Kontentan blir att man på kretsnivån lätt upplever att väldigt många frågor hanteras över huvudet på en, utan att man kan påverka dem.

 

Och så har vi utvecklingen mot en ökad digitalisering, vilket vi också diskuterat här tidigare. Jag är övertygad om att vi har en ökad andel medlemmar, och inte minst en ökande potentiell medlemsstock, som inte alls känner ett behov av en aktiv koppling till krets eller länsförening. Man är nöjd med att jaga och veta att man har en organisation som står upp för jakten och gör vad man kan för att försvara möjligheten att bedriva jakt. Dessa medlemmar nöjer sig i en del fall med tidningarna och att få information via hemsidan, men många vill säkert även ha möjligheten att via hemsidan eller olika former av sociala medier kommunicera med oss. Det är ingen tvekan om att den sista biten är något vi måste utveckla vidare om vi vill hänga med. Samtidigt tror jag den här utvecklingen tillsammans med övriga bidrar till ett minskande intresse för att engagera sig på kretsnivå. Man kan hålla sig väl så uppdaterad på vad som sker inom jaktfrågor via datorn.

 

Älgförvaltningen diskuteras och hanteras delvis på kretsnivå, litet beroende av hur de mappar mot skötselområden och förvaltningsområden. Det finns dock även andra frågor som naturligt hamnar där. Jag tänker då exempelvis på ungdomsaktiviteter, nybörjaraktiviteter och skytte. Hur framgånsgrika rekryteringskampanjer som vi än bedriver (eller skulle kunna bedriva) så måste det till en lokal verksamhet där vi tar hand om nya jägare.

 

På något sätt måste vi lyckas vidmakthålla en lokal verksamhet och förankring, samtidigt som vi ser till att hävda oss inom den allt mer professionaliserade förvaltningen. Det krävs dessutom eftersom både vi och myndigheterna allt mer sätter fokus på behovet av en lokal och regional förvaltning. Möjligen kanske pendeln är på väg att svänga tillbaka, vem vet? 

 

Vi håller som vi skrivit om i andra trådar på med ett helhetsgrepp på verksamheten, där vi är i början av fas 2 av 3 inför stämman i början av juni.Till dess ska vi ha ett underlag av medlemsenkät, intervjuer med intressent- och fokusgrupper samt workshops med personal och förtroendevalda. Efter beslut från stämman inleds sedan förändringsarbetet. Har man synpunkter på hur vi kan bli bättre är det med andra ord just nu dags att göra sin stämma hörd.

 

Årsmötena i kretsarna börjar den kommande veckan och om en månad är det dags för länsföreningarna. Ta chansen att tycka till genom så många kanaler som möjligt!

Ta bort kretsarna och ha länen som lokalnivå. Älggubbarna har andra fora numera!

Detta är inte enkelt... och det finns många skäl till den utveckling många av oss tycker oss se.

 

SJF lider idag precis som alla andra organisationer jag känner till av ett minskande intresse för att engagera sig i ideellt arbete. Jag har tidigare jobbat en del med liknande frågor inom Pistolskytteförbundet, och det är ingen tvekan om att det är tid som begränsar de flesta. Tidigare var det ofta så att man utövade ett och samma intresse från unga år och så länge man kunde. Ofta engagerade man sig även i en förening eller folkrörelse runt verksamheten, vilket man upplevde gav ett medvärde. Idag byter vi i betydligt större utsträckning intressen, och upplever av lätt oklara skäl att vi har mindre tid. Delvis helt klart för att vi har ambitionen om att hinna med mycket mer. Inom pistolskyttet ser man därmed exempelvis en strömning mot att man hellre betalar för att skjuta tävlingar, än själv ordnar 1-2 tävlingar per år för att kunna skjuta resten gratis under året (på klubbnivå). Man vill i större utsträckning komma, skjuta och åka vidare i livet till nästa aktivitet. Att komma tidigt, bygga bana, skjuta, fika, skjuta, riva osv tillsammans är inte längre lika intressant. Man är inte heller lika intresserad av att vika en hel dag på helgen åt att skjuta, utan skjuter gärna två timmar en vardagskväll istället. Inte minst om helgpasset innebär arbete utöver att skjuta.

 

Parallellt med ett minskat intresse för att arbeta ideellt, så ser vi en tydlig trend av hur frågor flyttats från krets till länsförening och från länsförening till den nationella nivån. Idag ser både vi och samhället jakten som en del i ett större sammanhang av markanvändning och naturförvaltning. Vi rår inte längre lika tydligt över våra egen verksamhet, utan det ställs krav på att vi hanterar en hel massa olika frågor för att slå vakt om jakten. Därmed krävs det mer resurser i form av tid och mer resurser i form av kvalificerad kompetens. Det är få kretsar eller länsföreningar som har tillgång till den tid i form av ideellt arbete och med de kompetenser som krävs, vilket gör att man mer än tidigare är beroende av tjänstemmanastöd för att hantera jaktfrågorna på ett lokalt och regionalt plan. Fälttjänstemännen har i sin tur också att hantera fler typer av frågor, vilket kräver mer tid och fler kompetenser. Allt eftersom de tvingas hantera fler frågor behöver de mer stöd i form av tid och kompetenser från oss som arbetar nationellt. Hela utvecklingen går mot en allt större professionalisering, och hänger vi inte med blir vi frånåkta av andra aktörer och myndigheter. Samtidigt ger detta obönhörligen en utveckling där de förtroendevalda inte lika tydligt som förut driver verksamheten. De äger fortfarande frågorna, men tvingas inte sällan se oss tjänstemän springa på bollar som för ett par decennier inte fanns på vår plan alls och som kräver specialistkompetens. Vilket kan ge en känsla av tjänstemannastyre inom organisationen. Utöver detta går vi mot att allt fler frågor hanteras snabbt med korta remisstider. Det finns därmed ofta ingen som helst möjlighet att skicka ned frågor ända ned på kretsnivå och låta dem vända där efter behandling. Kontentan blir att man på kretsnivån lätt upplever att väldigt många frågor hanteras över huvudet på en, utan att man kan påverka dem.

 

Och så har vi utvecklingen mot en ökad digitalisering, vilket vi också diskuterat här tidigare. Jag är övertygad om att vi har en ökad andel medlemmar, och inte minst en ökande potentiell medlemsstock, som inte alls känner ett behov av en aktiv koppling till krets eller länsförening. Man är nöjd med att jaga och veta att man har en organisation som står upp för jakten och gör vad man kan för att försvara möjligheten att bedriva jakt. Dessa medlemmar nöjer sig i en del fall med tidningarna och att få information via hemsidan, men många vill säkert även ha möjligheten att via hemsidan eller olika former av sociala medier kommunicera med oss. Det är ingen tvekan om att den sista biten är något vi måste utveckla vidare om vi vill hänga med. Samtidigt tror jag den här utvecklingen tillsammans med övriga bidrar till ett minskande intresse för att engagera sig på kretsnivå. Man kan hålla sig väl så uppdaterad på vad som sker inom jaktfrågor via datorn.

 

Älgförvaltningen diskuteras och hanteras delvis på kretsnivå, litet beroende av hur de mappar mot skötselområden och förvaltningsområden. Det finns dock även andra frågor som naturligt hamnar där. Jag tänker då exempelvis på ungdomsaktiviteter, nybörjaraktiviteter och skytte. Hur framgånsgrika rekryteringskampanjer som vi än bedriver (eller skulle kunna bedriva) så måste det till en lokal verksamhet där vi tar hand om nya jägare.

 

På något sätt måste vi lyckas vidmakthålla en lokal verksamhet och förankring, samtidigt som vi ser till att hävda oss inom den allt mer professionaliserade förvaltningen. Det krävs dessutom eftersom både vi och myndigheterna allt mer sätter fokus på behovet av en lokal och regional förvaltning. Möjligen kanske pendeln är på väg att svänga tillbaka, vem vet? 

 

Vi håller som vi skrivit om i andra trådar på med ett helhetsgrepp på verksamheten, där vi är i början av fas 2 av 3 inför stämman i början av juni.Till dess ska vi ha ett underlag av medlemsenkät, intervjuer med intressent- och fokusgrupper samt workshops med personal och förtroendevalda. Efter beslut från stämman inleds sedan förändringsarbetet. Har man synpunkter på hur vi kan bli bättre är det med andra ord just nu dags att göra sin stämma hörd.

 

Årsmötena i kretsarna börjar den kommande veckan och om en månad är det dags för länsföreningarna. Ta chansen att tycka till genom så många kanaler som möjligt!

Om nu inte kretsarna har några möten och inte får in medlemmarnas åsikter och på kansliet råder sådan brådska så ni inte hinner kolla med kretsarna så undrar jag naturligtvis vad skall ni då ha medlemmarna till?

Om nu inte kretsarna har några möten och inte får in medlemmarnas åsikter och på kansliet råder sådan brådska så ni inte hinner kolla med kretsarna så undrar jag naturligtvis vad skall ni då ha medlemmarna till?

Nu förstår jag inte riktigt... visst har kretsarna möten. De hör till en länsförening, och SJF är en federation av länsföreningar. Därmed kommunicerar vi på nationella kansliet normalt med länsföreningarna, som i sin tur kommunicerar med kretsarna. Och omvänt när det gäller kontakter underifrån. Visst bistår vi kretsar när de ber om hjälp, men den ordinarie gången när det gäller kommunikation är och ska vara via länsföreningarna. Eller fälttjänstemännen.

 

Vi är en medlemsorganisation, och finns med absolut självklarhet till för medlemmarna. Vad vi gör bestäms av medlemmarna genom representativ demokrati, precis som inom de flesta motsvarande organisationer. Eller alla motsvarande jag känner till, förresten.

Positivt att SJF "öppet" säger sig vara beredda att rubba den befintliga organisationen och strukturen.

 

Jag har närvarat på kretsmötet dom senaste 3 åren, antal motioner under dessa år = 0, antal diskussioner under "övriga frågor" = ett fåtal. Av de drar jag två slutsatser, majoriteten av SJFs medlemar är "stödmedlemmar" utan intresse att engagera sig samt att dagens struktur med kretas, länsföreningar och nationell nivå förmodligen ytterligare drar ner engagemanget.

Sen är det ju ganska enkelt att sitta här och kritisera och lite vagt ha synpunkter på både det ena och det andra. Är det så att kretsen motarbeter nya personer som vill engagera sig, som har nya eller avvikande åsikter är det illa. Men jag är tveksam till att de är speciellt vanligt, svårigheten är nog att hitta personer som kan tänka sig att engagera sig.

 

Kallelse till möten sköter min krets på samma sätt som andra föreningar, annonsering i lokal tidning, hemsida och medlemstidning. Möjligheten att få SMS alt E-mail notifering var en bra ide, men jag tror den kommer att göra marginell skillnad.

Det tror inte jag, jag läser inte lokaltidningen och de fåtal gånger jag är inne på kretsens hemsida är 2 ggr/år HÖGST

skulle jag inte ha nära vänner som går dit hade jag missat varenda årsmöte

Andreas

från telefonen

Vetlanda kretsen är en av få kretsar som fortfarande inte har en hemsida, detta trots påstötningar på mins tre årsmöten bakåt i tiden.

Det var dyrt först, sen väntade man på den person som höll i länets hemsida o nu vet jag faktiskt inte vad problemet är längre..

Ovilja och okunskap tror jag.

//

Stavar som en kråka även utan Iphonen..

Utöver årsmötet så vet jag inte om att det varit något möte inom kretsen under det senaste året, ingen info om det på hemsidan och den besöks minst 1ggr/mån. Enligt samtal med ordförande i kretsen upplevde han problem med och nå ut till medlemmarna, det var mest de närmst sörjande han hade kontakt med. Så att få igång något vettigt på krets nivå krävs nog en stor uppbackning av län/riks nivå. Ex vis möjligheter till mail utskick eller slutna krets sidor för medlemmar med mer information eller liknanade. Nu har ni ju haft en driv för och få in medlemmarnas e-post adresser, de borde ju lämpligen omgående förmedlas till kretsarna och kanske med en mail lista typ krets(a)jagarforbundet.se eller liknande så de lätt kan nå ut till sina medlemmar.

En del klargöranden från förbundsordföranden, som svar på debattartikeln i länken om kretsarnas och länsföreningarnas roller.

 

http://www.jagareforbundet.se/svenskjakt/Nyheter/Debatt/Debatt-Svenskjaktse/Debatt-Skilj-pa-verkstallande-och-beslutande-funktioner-i-forbundet/

Visst har kretsarna möten, ja årsmötet 1 gång per år. Där behandlas stadgeenliga frågor-val och någon enstaka gång någon motion och deltagarna är i stort sett dom vanliga.

Men hur fångar man då upp den vanlige jägaren-medlemmens tankar och åsikter, för det finns det ju inte utrymme för på årsmötet, som heller inte besöks så flitigt för

 "där behandlas ju bara det stadgeenliga".

 

Sedan vet dom flesta hur representativ demokrati är uppbygd och hur den fungerar, men hur den representativt valde får del av medlemmarnas åsikt det är ju en av dom stora frågorna när inte medlemsmöten hålls.

 

För ute i skogen upplevs det att ledning inte är riktigt i "takt med rötterna" 

På torsdag den 7/2 är det årsmöte i Kalix så då ska man dit och lyssna och se vad dom beslutar om.