Njuter av en solig påskafton

Snyggt och bägge får blunda mot solen.

En första kloklippning som verkligen gick över förväntan. Hann klippa 5-6 klor innan han somnade.

Haha! Hon ser avslappnad ut.

Fyfan vad mysigt det ser ut. Mina barn gillade skarpt bilden på när den lilla skällde på vorstehn :-) lycka till!

Sent from my LT15i using Tapatalk 2

Ja hur har det gått hittills då. Jo, pga mitt lilla tarmvred så har vi hamnat 10 dagar efter planeringen i träningen och då min ork just nu är sparsam så blir det också en liten schemaändring i min träningsplan. Vi jobbar nu med ett snabbt och säkert sitt, samt massor av stillsamma kontaktövningar. Jag jobbar också lite med grundläggande linföring.

Trots mitt lilla missöde är mitt mål fortfarande att ha ett nästintill stensäkert stopp om ca 4-5 veckor och likaså inkallning. Linförningen kommer också funka inom ca en månad så sambon min kan börja jogga lite smått med honom.

Man har en del att stå i...

Skönt att det går framåt för dig Almeson efter tarmvredet även om det är sparsamt.

Var ute i skogen och stapplade omkring med min onda mage. Pointern var givetvis med och fick springa en del. Inkallningen funkar nu mycket bra trots störningar av både bil och en uppflygande gräsand. Mycket bra!! Även sitt utvecklas och han sitter mycket fort när kommandot ges. Nu läggs lite krav på att sitt även betyder att han ska sitta kvar tills jag säger annat och det funkar rätt bra.

Det är roligt när det går framåt

Det är kul när träningen går sakta men säkert framåt.

Nu jar han upptäckt duvorna som spatserar omkring huset. Dom är väldigt spännande...

Bra träning på tomten med duvor som han kan träna stå för.

Bara en liten undring....

Varför tycker du att det är bra att valpen står för duvor???

Bara en liten undring....

Varför tycker du att det är bra att valpen står för duvor???

Det är en pointer dvs en stående fågelhund. Som valpar står dom för allt möjligt som duvor, igelkottar och plastpåsar. Ståndet sker givetvis på synintryck och är en medfödd reflex. Med andra ord så är det helt normalt att han står för duvorna och jag kan inte överhuvudtaget se något som helst fel med detta.

Får jag fråga varför du inte tycker det är ok och vad gör du själv när valpen ställer sig för en duva på tomten?

...och dom kan även ta stånd på bara vittringen utan att se fågeln i en tätvuxen vegetation.

 

En kille som jag känner som har bott i G-vare tog stånd på en björn som stod/låg inne i sly under jakt uppåt Ritsemhållet.

När hunden väl märkte att det inte var rätt vittring som for in i nosen på honom så knallade han därifrån.

Jag låter aldrig mina hundar, inte ens som valpar ta stånd på synintryck.

Om så skulle ske så säger jag skit i det och kallar in.

Det skulle inte funka här om våra hundar sprang och stod för allt som finns här hemma... Fasaner, kaniner, tamhöns och änder springer ju löst här på gården och dessa är inte jaktbart vilt när de befinner sig på gården.. Skulle vi däremot ta en tur till skogen så blir det ju något helt annat, det lär de sig väldigt fort..

 

När jag tränar på fågel så görs detta på fågel som trycker och som valpen/unghunden inte ser.

Jag har aldrig behövt att träna någon av mina hundar att stå..... Är det en stående fågelhund så är ju detta vad den är avlad för och stå det gör den när den har fått tillräckligt med möjligheter. Hade en kullträning förra året och en av valparna aldrig varit för fågel och var 11 månader gammal. 3st fåglar behövdes, sedan så stod han fast för den fjärde, reste och var lugn i flog... och föraren och hunden var glada.. Det behöver naturligtvis inte alltid gå så fort men får de bara chansen att bli bekanta med fågel så fixar det sig.....   

Nu är Aeris Trozz hemma.

20130325_193425.jpg

Är det inte dags att du uppdaterar tråden med lite foton el. någon film på nyförvärvet???

 

Vi vill ju också se hur han utvecklas.  

Japp. Jag ska fixa det.

Japp. Jag ska fixa det.

 

Det låter bra det Almenson.

Det är alltid kul att följa en valps utveckling.

Jag låter aldrig mina hundar, inte ens som valpar ta stånd på synintryck.

Om så skulle ske så säger jag skit i det och kallar in.

Det skulle inte funka här om våra hundar sprang och stod för allt som finns här hemma... Fasaner, kaniner, tamhöns och änder springer ju löst här på gården och dessa är inte jaktbart vilt när de befinner sig på gården.. öSkulle vi däremot ta en tur till skogen så blir det ju något helt annat, det lär de sig väldigt fort..

När jag tränar på fågel så görs detta på fågel som trycker och som valpen/unghunden inte ser.

Jag har aldrig behövt att träna någon av mina hundar att stå..... Är det en stående fågelhund så är ju detta vad den är avlad för och stå det gör den när den har fått tillräckligt med möjligheter. Hade en kullträning förra året och en av valparna aldrig varit för fågel och var 11 månader gammal. 3st fåglar behövdes, sedan så stod han fast för den fjärde, reste och var lugn i flog... och föraren och hunden var glada.. Det behöver naturligtvis inte alltid gå så fort men får de bara chansen att bli bekanta med fågel så fixar det sig.....

Mer vanligt att de är lugn i uppflog på sin fjärde fågel en sin femtionde. Våra får stå bäst de vill på vad de det vill, som sagt de lär sig snart om det är värt det eller inte. De ledsnar rätt fort på fjärilar så att säga.

Ja här kommer då lite uppdatering om min pointer. Ni får ursäkta om det blir lite skrytigt men jag är faktiskt mycket nöjd över min valp och jantelagen kan därmed gräva ner sig

 

Trozz har för några dagar sedan uppnått den aktningsvärda åldern 4 månader. Stor och ståtlig börjar han bli och väger nu över 14 kg. Han är också rätt grov i ansiktet och det gör att jag tror att han kommer att bli en ganska stor pointer. Valptänderna sitter där dom sitter men är inte fullt lika vassa mer, vilket är rätt skönt...

 

Träningen går framåt för varje dag. Vi nöter fortfarande sitt men i allt mer komplicerade situationer. Det funkar mycket bra men jag går också långsamt fram just för att hunden alltid ska lyckas. Om han inte sätter sig så innebär det att kanske att störningarna var för stora, och jag backar tillbaka lite i träningen. Det går dock så bra att han sätter sig oerhört fort på nära håll, även om han springer. Det ser ganska lustigt ut när han sätter sig i farten och glider på rumpan. Men så ska det vara och jag är nöjd att allt går enligt plan.

Inkallningen funkar faktiskt 100% just nu men detta innebär inte att jag börjar lata mig med den. Snarare tvärt om. Jag skapar svårare störningar och övar många gånger varje dag. Inkallningsträning fortsätter jag med hela hundens liv.

 

Jag jobbar även en stund med apportering varje dag. Han har nämligen visat sig vara en mycket fin spontanapportör och detta utnyttjas till fullo för att underlätta lydnadsapporten senare. Jag kommer satsa mer på apporten än vad de flesta andra ägare av engelska hundar brukar göra. Jag ser nämligen ingen orsak till att inte också en pointer kan fungera som ren apportör under jakt på t.ex. duva och gås, och jag är säker på att jag kommer lyckas med detta. (jo, jag är självsäker )

 

Det är också roligt att han visat sig vara en riktig vattensork. Han plaskade självmant ut i vattnet här om dagen och lärde sig simma. Detta gjorde mig mycket glad då jag använder just simning som basträning under sommaren. Dessutom underlättade det rejält under värmeböljan som vi haft.

 

Vad funkar mindre bra då? Ja, något som jag nu måste börja träna är linföring. Jag brukar nämligen inte göra det förrän hunden blivit några månader men nu är det dags.

 

Det låter kanske nu som att det går lite väl bra och att han är superlydig, men man måste tänka på det jag nämnde tidigare. Jag ser till att hunden alltid lyckas och tar mycket små steg framåt. Om hunden inte sätter sig när jag säger sitt så är det för att det är för svårt i just den situationen och då har man gått för fort fram. Jag tränar också bara korta stunder men ganska ofta. Jag tränar ca 5-10 minuter ungefär 6-7 gånger per dag. Det innebär ca 1 timmes träning om dagen och att han resterande 23 timmar får vara valp. Att en valp får vara just valp får man nämligen inte glömma bort.

 

 

 

 

 

 

 

Det var kul med lite uppdatering om valpen och dess framfart! Det låter som att det går riktigt bra för er vilket är kul.

Jag hade flyt med min sista setter nere från Brunflo. Hon var bra på dressyren, bära fågel under apportträningen, m. m.

Inga stora sökrundor. Hon har stenkoll på mig ute i skogen el. som på vintern när vi vandrar ute på älvens is el. efter en skoterled vintertid.

Aldrig mer än 100-150 m någon enstaka gång uppåt 200 m men inte mer.

 

Han ser fin ut på fotona!

Mer vanligt att de är lugn i uppflog på sin fjärde fågel en sin femtionde. Våra får stå bäst de vill på vad de det vill, som sagt de lär sig snart om det är värt det eller inte. De ledsnar rätt fort på fjärilar så att säga.

Nog är det så... att det blir svårare att hålla dem i flog när de haft ett antal situationer, jaktlusten vaknar ju mer och mer allt eftersom. Men det är ju då som lydnadsövningarna man tränat på ska praktiseras. Sedan så blev det nog lite fel i förra inlägget... om våra hundar skulle fatta stånd i närheten av gården så må det ju vara så... men jag skulle inte gå dit med vilje för att träna att valpen skulle lära sig att stå för fågel.

Ska bli kul att följa utvecklingen.  Intressant att se om du råkar ut för någon "dipp" under könsmognaden. Brukar ju vara rätt frusterande när saker som funkat klockrent plötsligt inte funkar alls och man får ta ett låååångt steg tillbaka :-)

En liten film på våra första kravlösa steg i apporteringens underbara värld. Han är faktiskt riktigt duktig och jag hoppas det håller i sig så lydnadsapporten går som en dans sedan.

Kul Alemeson att det går så bra för er!