3 minutes ago MarkusR sa:

Surt 

Jag tror jag har en slutstycksmutter liggande om du behöver en ny. 

Jag ska göra ett försök att rädda den här, men om det skiter sig (igen) så är det mycket möjligt att jag hör av mig. 

/Patrik

3 hours ago Dahla sa:

Det är aldrig för sent att ge upp...

Motgångar är tråkiga men det drabbar alla som gör någonting... ju mer man gör desto mer kan gå fel.

Glöm aldrig bort stunderna av välmående när någonting blir bättre än förväntat.

Trying is the first step towards failure.

    -Homer Simpson

 

Man måste låta sig själv misslyckas emellanåt, om inte bara för att bibehålla lite ödmjukhet och självdistans.

Kan ha en jag med till en 146.

S

31 minutes ago hs_merkel sa:

Kan ha en jag med till en 146.

S

Känns som att jag kommer att kunna ro det här iland på ett eller annat sätt

 

 

14 hours ago hs_merkel sa:

Kan ha en jag med till en 146.

S

Jag började räddningsförsöken igår, värmde och knackade försiktigt tillbaka det som var alltför vridet och till en början såg det bra ut, men vid noggrannare kontroll så har det börjat bli sprickor vid två ställen, det ena är vid hålet där axeln för den nya säkringen ska gängas fast och den andra i framkant vid det nyfrästa spåret. Så den här muttern är bara att kassera, jag vågar inte lita på den längre. 

Skulle herrarna @hs_merkel och @MarkusR kunna kolla sina gömmor och se om ni kan rädda mig?

/Patrik

Kollar hemma, på fredag. På väg bort nu, jobbresa. 

Nej, dags att ta tjuren vid hornen igen... Dels för att man inte ska ge upp så jävla lätt och dels för att jag ska jaga råbock till helgen och behöver bössan i någotsånär fungerande skick. Planen blev som följer: Att tillsvidare montera säkringen i befintlig slutstycksmutter så att jag kan fortsätta. Sprickan hårdlöder jag tills vidare. Lödningen borde hålla bössans livslängd, men då planen från början var att prova lite ytbehandlingar som kräver värme så är det inte kompatibelt med det tänkta slutresultatet. 

Muttern ska bytas ut på sikt, men tills vidare så funkar det.

Först och främst så gjorde jag en ny fixtur. Detta för att jag misstänker att den gamla är en stor bidragande orsak till olyckan ovan. Den gamla är numera förpassad till skrotlådan och skall hädanefter aldrig nämnas eller visas på bild...

När jag gjorde den nya så tittade jag rätt mycket på en som gjorts av en farbror vid namn Chapman. (googla "chapman mauser safety jig" så ser ni) Muttern sitter med den gängade tappen i hålet och den plana ytan på undersidan styr mot klacken i nederkant. Totalt spel är ungefär en tiondels millimeter. En M6 skruv sitter där slagstiftet löper och dras i en bit stål med ett gängat hål på andra sidan. Svagaste länken just nu är 12.9 skruven och den borde hålla 

Ett dorn svarvades till som passade hålet där flaggsäkringen tidigare huserade och användes som mothåll medan den övre fliken som tidigare böjts alderles förskräckligt sned masserade tillbaka med en liten hammare och värme. 

Det övre spåret frästes om då lite väl mycket material hade vandrat ned och börjat fylla i spåret. 

Ungefär så långt kom jag idag. Jag pausade tidigt för att kunna tänka igenom nästa steg ordentligt så jag inte klantar till något eller gör något annat jag ångrar sen...

Men nu är vi på banan igen

/Patrik 

 

Ut till fräsen igen...

Satte upp muttern i fixturen och började långsamt fräsa där det sket sig förra gången. Det sista jag gjorde igår kväll var även att anlöpa hela muttern en gång till, bara utifall att.

Det gick hur smidigt som helst... Fick dra några drag med en fil för att få säkringen att gå fri hela varvet då jag inte gick in med en 3 tum frässkiva som instruktionen sa utan ett 20mm pinnfräs och bara tog det som skulle bort. Passade även på att ta bort ett par bitar som var skadade eller inte riktigt passade längre. Gjorde även en ny axel som säkringen ska rotera runt då jag inte tror på att gänga längre. Tanken är att helt sonika hamra ut ändan och helt enkelt nita fast den. Behöver den tas loss så får man slipa bort och sen svara en ny axel. Inte hela världen.

Sen visade det sig att fjädern som trycker fram den lilla kolven som kamkurvan på säkringen löper mot och som låser i ändlägena var några tiondelar större än vad som angivits i instruktionen så den går inte i det lila styrhålet som gjorts "längst där inne" så i morgon blir det till att hitta en något större fräs och göra om det jobbet, för som det är nu så bottnar fjädern precis och det kärvar när man säkrar. Visst, det funkar, men jag vill inte ha det så. I övrigt så ser det inte alls ut som jag hade tänkt mig att det skulle göra, men för stunden får det funka. 

Något av en pyrrusseger kanske, men en seger lik förbannat.

/Patrik

Viss inpassning var det ju kvar, sen var det inte lika lätt att montera tillbaka muttern då man var tvungen att säkra och osäkra lite omvartannat. Det är väl det mellanläget på de dyrare säkringarna vinner på antar jag. Hursomhelst fick putsa ner plungern 0,9 mm då den stack ut i osäkrat läge, annars så smög sig delarna på plats. Säkrar som den ska (fångar upp slagstiftet) och låser slutstycket i säkrat läge. För tillfället är jag nog nöjd:

Här syns den nitade axeln lite bättre, kanske inte det snyggaste sättet, men det bästa jag kunde komma på just nu.

 

/Patrik

Inga problem med lågt montage nu då. 

1 hour ago Dahla sa:

Inga problem med lågt montage nu då. 

I nuläget är det nog baserna som begränsar höjden:

/Patrik

Till mina 1900 funderar jag på att montera ernst apel som bakre lås och fram recknagel för att få riktigt lågt vridmontage.

1 hour ago Dahla sa:

Till mina 1900 funderar jag på att montera ernst apel som bakre lås och fram recknagel för att få riktigt lågt vridmontage.

Hur var det där gamla uttrycket? "speed costs money, how fast can you afford to go?"

Jag titade också på vridmontage först, men i slutändan så kan jag kanske få ner siktena kanske 3-4mm till, sen tar det i slutstycket. Frågan är helt enkelt om det är värt kostnaden. Visst bygger man "den där" bössan som man har drömt om i flera år och som man ska ha resten av livet så kanske det är motiverat, men då lägger man också mer pengar på alla ingående delar. I mitt fall sprang jag på en 640 för en tusenlapp och såg möjligheten till ett kul projekt.

Jag valde helt enkelt att kliva av vid kostnaden för en uppsättning qr-klackar och tre uppsättningar ringar (varav två begagnade) andra kan få åka det tåget till slutstationen, jag löste helt enkelt bara biljett för en del av resan. Fördelen är att jag kom billigare undan.

/Patrik

Ute för första gången "på riktigt":

Det är mer som ska fixas innan jag är nöjd, men det är lite som att "första kapitlet" är färdigt.

/Patrik

Gott att se den i sitt rätta element!

Har ju ett par stålytor som det har slipats rätt friskt på och ett par till som ska få liknande behandling. Kokblånering är en variant för att återställa ytan, men jag inte gillar att hålla på och koka starkt sura/basiska/frätande lösningar så tänkte jag köra lite oldschool. Bärgade en låda från jobbet som en kylenhet tidigare hade bott i, denna kapades ner till ett lite smidigare format, förseddes med gångjärn på en sida (dörr kallas det visst.), lamphållare med dimmer, väderstation (för att övervaka temp och luftfuktighet), en fläkt och strömbrytare för att kunna stänga av bägge oberoende av varandra. (När jag kopplade ihop detta insåg jag att dimmern även har inbygd brytare, så nu är det två i serie. Nåja, funkar det med.)

Ska börja prova på några pipstumpar och andra stålbitar jag har liggandes först, största problemet just nu är att hitta en gammal glödlampa som faktiskt genererar lite värme...

(Bortse från halmen på golvet, skåpet ska flyttas till annat utrymme sen. "Snickeriet" är även förvaring av halmbalar)

/Patrik

 

Längst inne i ett av vindsförråden hängde en gammal glödtrådslampa, säkert 20 år gammal... 40Watt räcker antagligen inte för att få upp temperaturen tillräckligt, men duger för ett första test. 

Sen monterades väderstationen från kvalitetsbolaget Biltema på dörren. Här har jag precis kopplat in allt och startat, därav att det faktiskt är kallare inne i skåpet än utanför. Som en bonus fick jag nu en termometer så jag slipper fundera över hur kallt eller varmt det är ute i min lilla verkstad. Hängde utomhussensorn inne i skåpet, tänkte att den nog har bäst chans att överleva klimatet där inne, innomhusdelen/mottagaren får hänga på dörren så att man förhoppningsvis bara ska kunna slänga en blick när man passerar och se att allt står rätt till.

Ska se om jag hinner med någon torrkörning i morgon för att se vilka temperaturer man kan åstadkomma där inne.

/Patrik

 

Två uppdateringar. För det första så har skåpet ovan stuvats om och jag utför för tillfället prover på olika bitar. Mer om det i gibbstråden, men jag skriver nog ihop något ordentligt när jag väl når målet.

För det andra så åtgärdade jag idag något som jag har gått och irriterat mig på tillräckligt länge nu. Varbygeln på husqvarnan... Den är onödigt bred, klumpig (helt parralella sidor, hade man inte ens kunnat försöka få till lite form?) och dessutom så är kanterna skarpa nog för att kunna slå gnistor på en s.k. ferrorod. (jag testade...)

Nej, funkis är det iofs, men jättevackert är det fan inte. Börjar med två små markeringar 3mm in från kanten baktill. Det syns knappt på bilden, men dom är där, strax ovanför skruven.

Sen går jag lös med en roterande sliprulle med diameter ca 15mm, stadig och försiktig hand och stöd så brukar det gå bra. (Jag visste att jag en dag skulle få nytta av alla de timmar jag spenderade med att porta topplock till folkabubblor för länge sedan...) Jobbar ner till markeringen och försöker få det jag slipat ned att möta kanten där underbeslaget försvinner in i kolven. Blev godkänt:

Sen en finhuggen ansatsfil och så filar vi ned varbygeln. Jag försöker få full bredd i framkant och sen en rak linje bak till den djupaste punkten på min första nedslipning. Stadig hand här med och pausa ofta och titta så det inte drar iväg och något håll det inte ska så blir det bra:

Nu börjar den riktiga utmaningen: Att göra exakt likadant på andra sidan...

Pausa och kolla ofta, många gånger känner man ojämnheterna bättre med fingrarna än man kan se dom.

Blev rätt bra. Ska jämna av och ge kanterna en jämn rundning också innan det är färdigt.

/Patrik

 

Nu när varbygeln känns ok. (Gradade alla kanter ca 0,5 mm och polerade med 300-papper) så flyttar vi oss ca 1cm framåt.

Den där lilla pillidutten som man öppnar underbeslaget med är iofs funktionell den med, men jag tycker att den är lite väl pillig. Ska de vara plundringsbart så ska det vara enkelt, som det är nu så går det nog fasen snabbare att bara repetera ut alla patronerna än att försöka öppna och då tycker i alla fall jag att det lika gärna hade kunnat kvitta.

Det här börjar vi med:

/Patrik

Lite jobb med svarven:

och lite jobb med filen samt ett hål rätt igenom för en låssprint sen får den ligga där, vid sitt blivande bo:

Det var ungefär så mycket som hanns med ikväll. Fortsättning följer.

/Patrik

Ungarna är nedbäddade, hästarna är inne och hönsen nattade (eller något åt det hållet), nu har gubben en stund för sig själv igen. En bit stål (kallvalsat 8x12mm) som får några streck med en tuschpenna så man har något att hålla sig efter:

Ett litet hål på den blivande "baksidan" och så går vi till bandslipen och börjar forma till profilen lite:

Börjar ta sig, åter till bandslipen och ge den lite form i den tredje dimensionen också:

Börjar se ut som något. Den ser lite väl biffig ut så jag ska ta ner den lite till, men nu var det här vad som hanns med ikväll, så det får bli vid en senare session.

/Patrik

 

Emellanåt så lägger man ner en massa jobb på något och sen när man nästan är klar så dyker en lösning upp på annat håll. Ibland så lägger man ner en massa jobb och så inser man helt plötsligt att man hade lite otur när man tänkte i början och får börja om...

Om vi börjar med det där som löste sig själv: Kornet. Ni vet det där som jag fräste på fram och tillbaka och som sen skulle filas till allt eftersom? Nåja, jag hämtade hem en remington 700 BDL från mitten av 70-talet. Siktet saknades men kornet satt kvar. Jag hade inte tänkt ha några öppna på den så siktet plockades raskt bort. Då när jag stod där med den lilla mässingsbiten i handen så insåg jag att den nog skulle kunna funka rätt bra till husqvarnan. Rampen var ju ändå från en Remington och höjden stämde rätt bra med vad jag hade räknat fram. Fick peta in 0,3mm schims under kornet för att det skulle sitta, sen bar det ut en tur i skogen för en provskjutning. Satte upp en papptallrik på 25m och träffen satt mitt i... ( i höjd då, låg en dm till höger om riktpunkten, men det är ju en enkel sak att åtgärda) Ska jag klaga på något så är pärlan lite i minsta laget, men det går nog att göra något åt. 

(Här syns för övrigt behovet av lite omblånering väldigt bra...)

Har någon ett kornskydd/tunnel som passar så är jag spekulant på en slik.

 

 

Sen var det där med att inse att man är lite dum i huvudet...

Jag hade ju tänkt sätta en sprint genom en axel innanför själva underbeslaget för att sköta låsning av detta. Insåg att om  den sprinten går av av någon anledning så är man ju rökt, så jag fick tänka om lite där med. Hade inte borrat sönder min lilla spak alderles för mycket utan bara gjort ett litet hål där jag hade tänkt hårdlöda axeln. Så nya planen är att göra en axel med låskammen integrerad som löper genom underbeslaget och fäster i armen med en genomgående skruv...

Jag har en rätt bra bild i huvudet på hur det ska se ut, men ingen i telefonen så ni får vänta lite på den.

/Patrik

Hmm... Älgjakt på måndag så det kanske är dags att slutföra lite?

Jag ska redan nu börja med att be om ursäkt för att bilderna skiftar i kulör, belysningen i verkstan är ett hopplock av gamla armaturer och över svarven och fräsen sitter det varmvita lampor och över arbetsbänken bredvid sitter det en med ett blåaktigt ljus. Då blir det lite konstigt.

Började med att fräsa ner spaken 2mm då jag tyckte att den såg lite väl biffig ut:

Blir nog bra, sen måttade jag av luckan till underbeslaget och kliade mig i huvudet mer än lovligt länge. Bättre att mäta en gång för mycket än att kapa en gång för mycket, eller hur? Jag tänker inte visa mina kladdiga anteckningar, men ni ser vissa av dom i bakgrunden på en del av bilderna.

Satte upp en bit bra stål i svarven (12.9 skruv, m16) och började fixa till grunden till en kamkurva som ska låsa allt:

Sen testar man med biten som det ska passa i så det går igenom och inte glappar för mycket (jag fick lite väl mycket feeling och började gå efter minnet vilket gjorde att jag fick göra 2 såna här...)

Borra ett hål igenom, kapa, vänd, plana av till rätt tjocklek och gänga det genomgående hålet:

Sen går vi över till spaken/armen, försänker hålet på utsidan så vi kan få ner en snygg skruv sen. (tills vidare tänker jag använda en rätt standard stjärnskruv tills jag får tag i en frässkiva så jag kan göra en spårskruv.) Sen blir det lite meckigt, jag satte upp armen i fräsen och tog upp hålet på motsvarande sida till ett djup av 3mm, målet var att få ett fyrkantigt hål som var 5x5mm. Då jag har en horisontalfräs så ser jag inte ett skit av vad jag gör i det här läget och då man kör i blindo medelst graderingen på rattarna så blev jag ändå rätt nöjd.

Sen sätter jag upp den lilla axeln i svarvchucken igen (bara för att det är hopplöst att hålla fast den på annat sätt) och börjar göra änden av axeln fyrkantig med en ansatsfil. Jag hade kunnat sätta upp den i rundbordet och fräsa, men då ytan som chucken ska greppa i bara blir några kvadratmillimeter är risken stor att det släpper och så får man börja om från början, för jag skulle fan inte hitta den på golvet i verkstan längst inne i hörnet där den antagligen hade landat. Märker upp med en whiteboardpenna i stället för märkfärg, när jag närmar mig så jag ser var det tar i.

Sen kapar vi av spaken från ämnet den gjordes av och går lös med bandslipen. (Akta fingrarna Alfons!) Det är bara grovt format här, så se potentialen, inte den nuvarande formen Här syns även den "fyrkantiga" axeländen. 

Så sätter vi en skruv genom spaken som håller ihop det. Spaken bottnar mot axeln som sticker ut någon tiondels millimeter, så det löper lätt. Den fyrkantiga infästningen gör att även om skruven skulle sitta lite löst så greppar spaken och om man (gud förbjude) skulle tappa spaken ute i skogen så kan man i värsta fall greppa om axeln med en skiftnyckel och öppna igen. Kvar att göra är att ge spaken slutlig form, ta ner skruvskallen lite (den är lite väl stor), fila till kamkurvan så det låser, göra en låsning av spaken och sen är det förhoppningsvis någorlunda färdigt. (Ytbehandling tar vi nog sen när allt är färdigt)

Gokväll så länge.

 

/Patrik

 

Då fortsätter vi lite. Börjar med att slipa till själva kamen som ska låsa och föra fram underbeslaget i låst läge när man vrider upp spaken. (Den ena kanten trycker ifrån i bakkant och den andra hakar i kanten som döljs innanför det fyrkantiga hålet framför varbygeln)

Lite fler detaljer ska finslipas, bl.a ska jag justera glappet (vilket görs genom att fila ner den fyrkantiga axeln) och en låsning i mittläget ska dit, men det får bli senare för nu är det dags att klämma dit magasinsfjädern och patronföljaren för nu ska det premiärprovas:

 

Fick visst en stund till för att pilla med det här så jag tänkte att jag skulle fixa låsningen. 

Inte jätteavancerat egentligen. En liten bit (den här har jag gjort i rostfritt, tänker inte försöka blånera den...) som passar i ett försänkt hål i bottenplattan. Magasinsfjädern kommer att hålla den på plats och trycka ut änden ungefär 0,5mm, tillräckligt för att gå i hålet jag borrade i spaken och låsa den på plats.

Vy utifrån:

Den uppmärksamme ser även att jag formade spaken lite och tog ner skruvskallen lite. Tyckte att det var onödigt att ha en kant att fastna i.

..så, nu är det läggdags för Patrik..

/P