20 minutes ago josc72 sa:

Fan, vad man krånglar till det! Verkar ändå lättast att söva dem med en vanlig .308 eller liknande ?

Ja va' bra! Ska köra det nästa gång du kommer till mig för att operera din hund. Operationen kommer garanterat gå 'smärtfritt'... ?

8 hours ago josc72 sa:

Fan, vad man krånglar till det! Verkar ändå lättast att söva dem med en vanlig .308 eller liknande ?

Japp, det skulle onekligen göra jobbet otroligt mycket enklare. 

Gäller bara att få finansiärerna (forskningsråd, Naturvårdsverket, Jägareförbundet o liknande) att se värdet i att hänga på ett halsband på djuret efteråt. Och i en del fall, som projektet som ska studera hur utfodring påverkar vildsvin, att övertyga yrkesjägarna på godsen om att jag faktiskt behöver ha kvar mina tänder när de inser att jag åkt runt och nackat deras stora suggor och galtar. 

17 hours ago henke67 sa:

Tackar för infon. Intressant. Hur är det med ”återsövning”. Tex för att uppdatera sändare/batteri. Då vet man ju ålder. Har det blivit någon praxis i förhållande till ålder där? 

Jag frågar lite för att jag funderar på det där med statistik på dödsorsaker. Det var jätteintressant det där med sändare på kid. Men jag funderar på samma sak på de äldre djuren. 

Japp, vid återfångst har man koll på djurets ålder så då är det ju lättare. Tror det är först när djur börjar bli riktigt gamla som åldern spelar roll. Kondition kan ha större betydelse (skador, undernärd osv). Kan inte komma på något fall då jag varit med och riktat en fångst mot ett riktigt gammalt djur så jag kan inte svara på om det finns någon praxis. De gånger jag sövt ett djur och insett att det är gammalt djur / i dålig kondition så håller vi lite extra noga koll på djuret för att se till att allt går bra. Tex kollar man lite extra på andning, puls osv och lägger fram andningsstimulerande medel, adrenalin och uppvakningsmedel ur facken på ryggsäcken så det går ännu fortare att ge dem. Beroende på art och terräng så kan man försöka hjälpa dem lite extra när de ska vakna också. Vad man kan göra beror på art, t.ex. en älg är ju inte så lätt att flytta på men en järv kan man stoppa innanför jackan för att hålla den varm. 

Egentligen måste man dela upp på art och fångstmetod för att se mönster i dödsorsaker.

Ta dålig pilträff som exempel: Man ska ha riktig otur eller sakna kunskap för att att skada ett lodjur allvarligt i en värmländsk tunnelfälla med en blåsrörspil. Men när man skjuter från en helikopter blir risken något större.

Risk för drunkning kan vara delvis artspecifik: Efter pilträff verkar dovhjortar gå tills de trillar omkull, den sista minuten (minuterna) har de inte mycket koll så går de ner i vatten kan de drunkna. Vildsvin å andra sidan verkar stanna när de börjar känna sig dåsiga och lägga sig i första bästa tätning. Så risken att de ska drunkna verkar vara mindre.

Dödsfallen är trots allt såpass få och då metoder ändras, läkemedel byts ut mot nyare och framförallt - vi försöker ändra om något går fel, är det ofta svårt att säga säkert vad som är slump och vad som är mönster.  

 

1 hour ago Irbis sa:

Japp, vid återfångst har man koll på djurets ålder så då är det ju lättare. Tror det är först när djur börjar bli riktigt gamla som åldern spelar roll. Kondition kan ha större betydelse (skador, undernärd osv). Kan inte komma på något fall då jag varit med och riktat en fångst mot ett riktigt gammalt djur så jag kan inte svara på om det finns någon praxis. De gånger jag sövt ett djur och insett att det är gammalt djur / i dålig kondition så håller vi lite extra noga koll på djuret för att se till att allt går bra. Tex kollar man lite extra på andning, puls osv och lägger fram andningsstimulerande medel, adrenalin och uppvakningsmedel ur facken på ryggsäcken så det går ännu fortare att ge dem. Beroende på art och terräng så kan man försöka hjälpa dem lite extra när de ska vakna också. Vad man kan göra beror på art, t.ex. en älg är ju inte så lätt att flytta på men en järv kan man stoppa innanför jackan för att hålla den varm. 

Egentligen måste man dela upp på art och fångstmetod för att se mönster i dödsorsaker.

Ta dålig pilträff som exempel: Man ska ha riktig otur eller sakna kunskap för att att skada ett lodjur allvarligt i en värmländsk tunnelfälla med en blåsrörspil. Men när man skjuter från en helikopter blir risken något större.

Risk för drunkning kan vara delvis artspecifik: Efter pilträff verkar dovhjortar gå tills de trillar omkull, den sista minuten (minuterna) har de inte mycket koll så går de ner i vatten kan de drunkna. Vildsvin å andra sidan verkar stanna när de börjar känna sig dåsiga och lägga sig i första bästa tätning. Så risken att de ska drunkna verkar vara mindre.

Dödsfallen är trots allt såpass få och då metoder ändras, läkemedel byts ut mot nyare och framförallt - vi försöker ändra om något går fel, är det ofta svårt att säga säkert vad som är slump och vad som är mönster.  

 

Nästan precis som jag gör med mina mänskliga patienter i när jag söver på operation eller i ambulanshelikoptern. Gäller ungefär samma för människor som för djur (ja, inte det där med .308 då). Men det skulle vara jäkligt kul att prova pilar och luftbössa inne på sjukhuset eller utomhus! Man kanske skulle kunna komma till rätta med folk som buskör på skoter, inte håller farten i slalombackarna eller bara är allmännt bångstyriga och behöver förflyttas. Snacka om att ta jobbet till en ny dimension ?

1 hour ago josc72 sa:

Nästan precis som jag gör med mina mänskliga patienter i när jag söver på operation eller i ambulanshelikoptern. Gäller ungefär samma för människor som för djur (ja, inte det där med .308 då). Men det skulle vara jäkligt kul att prova pilar och luftbössa inne på sjukhuset eller utomhus! Man kanske skulle kunna komma till rätta med folk som buskör på skoter, inte håller farten i slalombackarna eller bara är allmännt bångstyriga och behöver förflyttas. Snacka om att ta jobbet till en ny dimension ?

Blåsrör hade ju varit praktiskt många gånger. Framför allt prehospitalt. ?

Mäh...har ni inte munkorg och stångsnara (som vi kan ta till åt hund) på humansidan...eller nosbrems som vi kör på häst...eller trynbrems åt gris!? Det är när man har injecerat 50 ml prokain-pc im på en 300 kg's sugga som man känner att man förtjänat lönen den dagen ??

2 hours ago josc72 sa:

 inte håller farten i slalombackarna 

Varför söva ner dom som knappt har styrfart I backen?  är väl bättre å ge dom uppvakningsmedel så dom slutar att vara rundningmärken ?

15 minutes ago killer_mouse sa:

Varför söva ner dom som knappt har styrfart I backen?  är väl bättre å ge dom uppvakningsmedel så dom slutar att vara rundningmärken ?

Jag tänkte mest på de som kör över sin förmåga och skadar andra. En pil i röven under första åket så vaknar de lagom till läggdags. Alla andra nöjda och hela. 

4 hours ago Irbis sa:

 

Dödsfallen är trots allt såpass få och då metoder ändras, läkemedel byts ut mot nyare och framförallt - vi försöker ändra om något går fel, är det ofta svårt att säga säkert vad som är slump och vad som är mönster.  

 

Återigen tack för bra info. Jag vill dock förtydliga att mitt intresse egentligen inte handlar om risken för att något enstaka djur stryker med någon gång var 5 eller tionde år. Jag är mer intresserad av vilka erfarenheter/ kunskaper som missas eller blir fel pga snedvriden representation i forskningsstudier. 

Kanske dåligt exempel men ta tex dödligheten på Björn i idet. Jag gissar att ungar som kommit bort från mamman och riktigt gamla skulle vara överrepresenterade men vi kommer ju aldrig få svar om inte riktigt gamla ingår i studierna.

2 hours ago josc72 sa:

Jag tänkte mest på de som kör över sin förmåga och skadar andra. En pil i röven under första åket så vaknar de lagom till läggdags. Alla andra nöjda och hela. 

Hehehe ta inte pass vid barnbacken bara