Okej, så jag undrar hur ni som är betydligt mer erfarna jägare, och inne i den världen, än mig ser på den här saken. Ursäkta lite lång text, jag har svårt att hålla mig kortfattad

När jag nu tog jägarexamen så pratar man ju lite mellan varven. Jag hade supertrevliga, och proffsiga, instruktörer för skyttet och teorin. Vettiga människor som jagat hela livet i princip.

En sak som kom upp är lite om detta med sociala medier och i allmänhet hur "vi" som jägare bör prata om vad vi gör, eller inte. Inte bara i avseendet "hur vi egentligen borde göra" men också rent praktiskt för att slippa tjafs i vardagen kanske, osv. Hade en instruktör som sa rätt så tydligt att han rådde oss att inte skylta med vad vi höll på med pga allt skit med sabotörer och jaktmotståndare. Tex inte klistermärken om jakt på bilen, inte poster i social medier, mm mm.

Jag kan förstå vad han menar. Förstår att folk råkar ut för skit, och har börjat få mer och mer förståelse för hur pass många människor som både kan vara jobbiga och farliga i hur de "attackerar" jägare på olika sätt. Och jag förstår verkligen impulsen att sköta sig på ett sätt där man inte bjuder in sånt, och slipper det värsta av det.

MEN. Jag undrar också ur ett lite större perspektiv. Är det så man vill att det ska vara? Vad händer då? Jag tror att detta bara kommer göra att kulturen kommer ändras mer och mer över tid, till att folk vet mindre och mindre om jakt och jägare, har sämre kunskap och motståndet mot, och problemen för jägare bara kommer att öka. Har pratat lite med föräldrar om hur saker var när de var små, och den bilden jag i allmänhet får är att jakt inte alls var så "dramatisk" då, eller konstig, eller utanför normen i närheten av på det vis den är nu. Nu kanske folk på det här forumet inte tycker jakt är "utanför normen". Men som vanlig svensson själv som inte växt upp bland jägare, och inte riktigt känner mer än ett fåtal jägare på halvdan basis (ingen av mina vänner jagar, ingen av mina kollegor jagar, av ~250 personer på kontoret kanske det är 3-4 jägare, kanske) så är det lite så. När jag tog examen nu så blir folk väldigt förvånade. När jag berättat för närstående att jag väntar på vapenlicens bemöts jag av en reaktion som är lite som om jag jonglerar med knivar..

Så, ska man egentligen vara så tyst om vad man håller på med? Eller ska man "skylta med det" på samma sätt man gör om man har en hobby/ett intresse som att spela fotboll, eller målar tavlor, brygger öl, klättrar eller gillar att meka med bilar?

Ju mer jag tänker kring detta (pga att tanken väcktes på min jägarexamenskurs) så känner jag lite som att det vore bättre om jägare inte hymlade med nått och var lika stolta över sitt intresse som en klätternörd eller hästryttare är. Ju mer nått är "normalt" och förstått av gemene man desto mer tillåts det även i kulturen, känner jag. 

Nu verkar ju saker gå mer och mer åt hållet att allt som har med jakt ska skötas tyst, all utrustning inlåst, ur sikt.. tänker på kontrasten mot mina föräldrar när de var små, och alla barnen lekte runt i huset och samtidigt visste som en ren självklarhet att man aldrig rör bössan som hänger på väggen. Däremot fick de alla testa hålla och känna på den tillsammans med deras jagande farbror. Som de sa till mig var ingen unge "rädd" för geväret, och ingen hade en tanke på att försöka göra nått med det heller. Hur annorlunda är inte den situationen idag, mindre än 2 generationer senare?

Jag personligen har klistermärke på bilen som talar om att jag är medlem i SJF såväl som SVF och jag tänker inte be om ursäkt för det. Däremot är jag inte speciellt sugen på att skylta med att jag har vapen (till och från skytte) mer än nödvändigt, men det har mer att göra med att jag inte vill dra intresse till mig från icke behörigt klientel s a s, då jag är boendes i eller i ganska nära anslutning till ett s.k "utsatt område". Nu är väl kanske inte jaktvapen de mest intressanta verktygen för de som har för avsikt att missbruka dom, men jag skyltar inte med bössan mer än nödvändigt.

Man skall ha i bakhuvudet att jakt (med löshund) är världsarvs-klassat som ett icke-materiellt världsarv, det visar på hur djupa rötterna till jakt är här i Sverige. Med det sagt, kan man dra slutsatsen att jag inte tycker att man skall hymla eller be om ursäkt för att man jagar, men man behöver inte springa omkring och "flasha" med bössan heller, å andra sidan.

Det var mina funderingar till ämnet.

Jag tycker absolut att man ska vara öppen och stolt. Man kan behöva vara påläst för att ta en del diskussioner. 

Jag har köpt jägareförbundets registreringsskylthållare till bilen, det har inte fått bilen vandaliserad än iaf. 

Att tänka över vad man gör på sociala medier är otroligt viktigt. Det har varit en del diskussioner om bilder på blodigt skjutna djur, jag tror det är ett mindre problem än att allt för många vräker ur sig dumheter i skrift. Uppmaningar till kriminalitet, hot och otrevligheter kommer aldrig att gagna allmänhetens bild av jakt. 

Jakt handlar om att döda djur - det är svårt att komma ifrån det faktumet, även om mesta tiden kring jakt handlar om annat. Därför blir det mer kontroversiellt att än att hålla på med knyppling eller att sitta på hästar och glo. Med den vetskapen har man ett ansvar mot sig själv och andra att sköta det hela lite smart och gärna smakfullt. Men det finns många exempel på motsatsen. Jag tänker på en kanal på Instagram där man lade upp "exploderande varmints" i slowmotion där man bla ser en jordekorre mista huvudet, och en kropp där det sedan pulserar upp blod ur halspulsådern. I slowmotion. Det fick mig att genast sluta följa den kanalen. Det är helt otroligt att folk kan få idén att göra något sådant urbota korkat. Samma med en amerikan som verkar ha som grej att skjuta allt möjligt med sin 50 BMG. Han har en dotter som verkar lika retarderad och tyvärr uppväxt med en narcissist till far. De gör en massa klipp där det ena är värre än det andra. Det förekommer inte saker ens i närheten av detta i Sverige - åtminstone inte på social medier. Vi verkar lite mer sansade överlag när det gäller den biten med att publicera dumheterna i alla fall.

För egen del skyltar jag inte med jakten alls publikt, och postar saker under pseudonym mestadels. Jag är försiktig med mitt vapenfodral när jag går till/från bilen hemmavid då jag inte vill att alla i hela Västsverige ska veta att jag har vapen hemma. det finns ingen anledning att "skryta" med att jag har vapen - jag är inte 18 längre...

Det är nog mest veganer och liknande avarter som måste skylta med allt och trycka upp det i andras ansikte hela tiden.

Talar oftast om med den jag jobbar eller i telefon, när jag var hemma hos folk på jobb tidigare så kunde dom fråga om det efter att ha hört mig tala i telefon.

Sen har många bekräftelse behov idag och måste lägga ut direkt dom går över diket och på allting dom lyckas skjuta, tycker själv det är lite löjligt direkt man kommer fram till typ en död älg rycka fram telefon och lägga ut bilden gärna med vilken siffra det är för året.

Jag själv fotar också och oftast om det är någon hund med men väldigt sällan jag lägger ut bilder, kan komma nån under en hel höst på nåt forum. På det sättet tycker jag forumet här är bättre, inte lika mycket skryt och måsta visa hur duktig man kan vara.

 

Finns en på andra forumet som är extrem och har ett större behov av bekräftelse och skryt än normalt folk, den personen syns nog till där snart igen.

Jag kan tillägga att jag förstår det vissa säger om bekräftelsebehov, det är en nutidssjukdom i detta med sociala medier. Det jag mer tänkte var i form av att säg, med vilken hobby ni än har och hur ni pratar om det. Dvs man måste såklart inte lägga ut allt man gör för den sakens skull eller fiska efter likes/whatever, men det jag tänker på är väl helt enkelt hur folk beter sig annorlunda kring sitt intresse [jakt] jämfört med tex ett annat intresse [bergsklättring/whatever].

Och detta med att skylta med bössor, nej, det skulle jag inte heller göra. Jag förstår verkligen att man är diskret med det särskilt om man bor på vissa ställen. MEN, med det sagt så tänker jag mig igen tillbaka ett par generationer. Bössor är farliga, ja, men min filosofi är att man redan från barnsben bör lära sig att det finns både farliga och ofarliga saker, och att man ska lära sig hantera det. Jag är inte gammal, men bara när jag var liten hade jag egna knivar och yxor jag fick lära mig använda. Nu har jag kollegor som inte vågar låta sina barn använda en riktig sax. Det är inte en bra utveckling IMO.

36 minutes ago, exabit said:

Jakt handlar om att döda djur - det är svårt att komma ifrån det faktumet, även om mesta tiden kring jakt handlar om annat. Därför blir det mer kontroversiellt att än att hålla på med knyppling eller att sitta på hästar och glo. Med den vetskapen har man ett ansvar mot sig själv och andra att sköta det hela lite smart och gärna smakfullt. Men det finns många exempel på motsatsen. Jag tänker på en kanal på Instagram där man lade upp "exploderande varmints" i slowmotion där man bla ser en jordekorre mista huvudet, och en kropp där det sedan pulserar upp blod ur halspulsådern. I slowmotion. Det fick mig att genast sluta följa den kanalen. Det är helt otroligt att folk kan få idén att göra något sådant urbota korkat. Samma med en amerikan som verkar ha som grej att skjuta allt möjligt med sin 50 BMG. Han har en dotter som verkar lika retarderad och tyvärr uppväxt med en narcissist till far. De gör en massa klipp där det ena är värre än det andra. Det förekommer inte saker ens i närheten av detta i Sverige - åtminstone inte på social medier. Vi verkar lite mer sansade överlag när det gäller den biten med att publicera dumheterna i alla fall.

För egen del skyltar jag inte med jakten alls publikt, och postar saker under pseudonym mestadels. Jag är försiktig med mitt vapenfodral när jag går till/från bilen hemmavid då jag inte vill att alla i hela Västsverige ska veta att jag har vapen hemma. det finns ingen anledning att "skryta" med att jag har vapen - jag är inte 18 längre...

Det är nog mest veganer och liknande avarter som måste skylta med allt och trycka upp det i andras ansikte hela tiden.

Ja, det handlar om att döda djur, absolut. Men folk i gemen tänker ju inte alls samma om tex fiske? Som också handlar om att döda djur. Och återigen, det jag tänker på är att det var inte lika kontroversiellt för x generationer sen. Så man kan fråga sig - varför är det så "kontroversiellt" då? Mitt svar vore att kulturen förändrats ganska mycket på några generationer, bland annat kring detta med synen på jakt. Och det är lite av vad jag frågar om i den här tråden - är det nått vi bara låter hända mer och mer om vi håller oss från att prata om jakt som om det vore världens mest normala grej?

Jag tänker att man inte nödvändigtvis "skryter" med att man har en bössa för att man inte gömmer den.. Dvs det finns en mellanväg där man inte i onödan visar upp/skryter om nått, men man heller inte undanhåller det. Tänker igen på mina föräldrar som barn då, deras föräldrar och farbröder som jagade skröt aldrig om att de hade gevären hemma hängades på väggen och gick inte runt och försökte se coola ut med dem. Men de hängde på väggen och alla visste om det, alla av alla åldrar visste vad det var och hur det fungerade, och inget av barnen fick för sig att "leka" med de sakerna.

28 minutes ago sexfemåtta sa:

Mitt svar vore att kulturen förändrats ganska mycket på några generationer, bland annat kring detta med synen på jakt.

Och detta hänger sannolikt samman med att storstadsmänniskan har kommit för långt från naturen, för att förstå hur den fungerar. Hade vi alla levt som man gjorde för 100-200 år sedan, då hade man nog inte haft råd att vara vegan/djurrättsaktivist åtminstone inte om man ville bli gammal. Dessutom i o m att jakt handlar om att döda djur, vilket i o f sig är korrekt, men kan det vara mer etiskt att ta livet av ett vilt som levt hela sitt liv i det fria, på ett jägarmässigt sätt, än det som djuren får uppleva i livet och döden i en djurfabrik !? Är det inte etiskt försvarbart att man tar bort (t ex) ett gammalt rå istället för att låta det möta svältdöden !? Om jägaren gör sitt rätt, förstår inte viltet vad det är som händer, innan det är dött.

Själv har jag svårt att se något mer oetiskt när det kommer till att ta livet av djur för matkonsumtion, än kosher/halalslakt.

Jag brukar vara försiktigt på internet men i verkliga livet så pratar jag öppet om att jag jagar. Om vi ska vara skeptiska och vara rädda om att prata om det vi gör så kommer det bara bli sekt likt. Jag vill också säga att dom flesta jaktmotsåndare är väldigt dåligt pålästa, efter att några deras "starkaste" argument pulveriserats så vill de flesta hellre prata om hur man kan rädda regnskogarna.

Spontant tänker jag att andra hobbies, inte kräver licens. 
Har för några år sedan blivit konfronterad i mitt hem av en som är/var av en annan åsikt.

Jag ser ingen anledning boasta jakten på någon form av social media, för det kan skapa onödiga friktioner.

Och, ja, händelsen ovan finns nog diari förd.
Finns flera som tar underbara jaktbilder, pressenterar döda djur på ett vackert sätt.
 

Det finns flera som mekar med bilar som inte visar upp var deras garage är... (ökar risken...)

8 minutes ago, MrT. said:

Och detta hänger sannolikt samman med att storstadsmänniskan har kommit för långt från naturen, för att förstå hur den fungerar. Hade vi alla levt som man gjorde för 100-200 år sedan, då hade man nog inte haft råd att vara vegan/djurrättsaktivist åtminstone inte om man ville bli gammal. Dessutom i o m att jakt handlar om att döda djur, vilket i o f sig är korrekt, men kan det vara mer etiskt att ta livet av ett vilt som levt hela sitt liv i det fria, på ett jägarmässigt sätt, än det som djuren får uppleva i livet och döden i en djurfabrik !? Eller är det inte etiskt försvarbart att man tar bort (t ex) ett gammalt rå istället för att låta det möta svältdöden !? Om jägaren gör sitt rätt, förstår inte viltet vad det är som händer, innan det är dött.

Själv har jag svårt att se något mer oetiskt när det kommer till att ta livet av djur för matkonsumtion, än kosher/halalslakt.

Håller med dig 100%. Självklart har det vilda djuret ett betydligt mer naturligt och fullt liv än en kyckling i en "fabrik", även om jag inte är emot uppfödning av djur för den sakens skull. Och ja, folk har kommit mycket längre från naturen på det sättet på väldigt kort tid. Skulle inte säga att det bara är storstadsmänniskan dock.

Men det är väl just därför jag ställer såna här frågor när jag började tänka på saken. Kan det då inte vara bra om folk är öppna med att de jagar och vad som faktiskt försiggår, eftersom det även styr kulturen mer åt det hållet igen? Där folk förstår vad som händer, där det blir mer naturligt igen?

1 hour ago exabit sa:

För egen del skyltar jag inte med jakten alls publikt, och postar saker under pseudonym mestadels. Jag är försiktig med mitt vapenfodral när jag går till/från bilen hemmavid då jag inte vill att alla i hela Västsverige ska veta att jag har vapen hemma. det finns ingen anledning att "skryta" med att jag har vapen - jag är inte 18 längre...

Det är nog mest veganer och liknande avarter som måste skylta med allt och trycka upp det i andras ansikte hela tiden.

Precis så! jag är inte överhuvudtaget aktiv på några sociala medier utöver detta, har inget behov egentligen alls att visa för helt okända personer vilka vapen jag har eller hur många djur jag skjuter.

Vi är inte så mycket bättre än veganerna heller för den delen då vi hade en tråd om precisionsjakt för några år sedan men den skar ihop fullständigt och raderades då vi naturligtvis inte har någon förståelse för jaktformer utanför den egna....

Kan vi inte ens själva stå enade hur ska vi då tro oss om att andra ska förstå?

Mike

1 minute ago, lindgren said:

Spontant tänker jag att andra hobbies, inte kräver licens. 
Har för några år sedan blivit konfronterad i mitt hem av en som är/var av en annan åsikt.

Jag ser ingen anledning boasta jakten på någon form av social media, för det kan skapa onödiga friktioner.

Och, ja, händelsen ovan finns nog diari förd.
Finns flera som tar underbara jaktbilder, pressenterar döda djur på ett vackert sätt.
 

Det finns flera som mekar med bilar som inte visar upp var deras garage är... (ökar risken...)

Licensen är ju vad det är. Men det finns ju andra hobbies som är "farliga" dock, det i sig är ju inte ett hinder för att folk skulle hymla med det.

Återigen är väl min frågeställning inte riktigt "varför boastar man inte jakten på sociala medier" utan snarare då om man inte kan vara lika öppen om jakten som alla andra saker man gör. Inte "kolla nu jäklar är jag cool med en stor bössa och ett blodigt djur" utan snarare "här är en fin bild från skogen där jag åkte ut för att träffa vänner och jaga älg". Det kan vara öppet utan att vara fjantigt, skrytsamt, macho eller vad man nu vill kalla den idiotiska aspekten av sociala medier som ofta kommer fram.

Är dock helt med på detta med rent risktänk för kriminella element. Så är det förstås. Men om man tänker efter där, hur stort är stöldbegäret för jaktvapen från kriminella gangsters? Så att de skulle sitta online och leta efter jägare som de kan göra inbrott hos och på nått sätt få med sig vapen från ett låst vapenskåp? Då finns det ju extremt mycket lättare sätt för dem att få tag i vapen, och att stjäla saker av värde.. (tex bilarna från garaget).

Trist för dig att få sånt besök. Det är förstås förjävligt. Och det är också lite av det som jag förstått det som bara ökar? Galna jaktmotståndare som letar upp och attackerar jägare var väl inte lika vanligt för 50 år sen?

3 minutes ago sexfemåtta sa:

Kan det då inte vara bra om folk är öppna med att de jagar och vad som faktiskt försiggår, eftersom det även styr kulturen mer åt det hållet igen? Där folk förstår vad som händer, där det blir mer naturligt igen?

En helt korrekt infallsvinkel på problembilden. Men det förutsätter naturligtvis att man kan föra en saklig diskussion med en ev. jaktmotståndare. Om det bara är en diskussion som bygger på känsloargument, då är det tämligen lönlöst att diskutera frågan ö t h. Dessutom, finns det mer djurvänner än folk som faktiskt aktivt jagar och fiskar !? Tror inte det faktiskt, men det resonemanget förutsätter att det är seriösa utövare vi talar om här.

2 minutes ago sexfemåtta sa:

hur stort är stöldbegäret för jaktvapen från kriminella gangsters?

Inte särskilt stort.

4 minutes ago, MrT. said:

En helt korrekt infallsvinkel på problembilden. Men det förutsätter naturligtvis att man kan föra en saklig diskussion med en ev. jaktmotståndare. Om det bara är en diskussion som bygger på känsloargument, då är det tämligen lönlöst att diskutera frågan ö t h. Dessutom, finns det mer djurvänner än folk som faktiskt aktivt jagar och fiskar !? Tror inte det faktiskt, men det resonemanget förutsätter att det är seriösa utövare vi talar om här.

Ja, jag köper det du säger. Och jag tror iofs att många såna jaktmotståndare är så otroligt styrda av känslor att du aldrig kommer kunna föra en saklig diskussion med dem. Jag anser nog snarare att det ofta är ett lönlöst försök, man har mer ut av att bete sig på ett bra och proffsigt vis i det man utövar då, vilket kommer tilltala "de andra" människorna. Dvs de som inte jagar eller kan nått om jakt, men ej heller är ute för att sabotera jakt. Kanske har de åsikten att de ogillar jakt pga att de känner nånstans att "det är dödande", eller så tycker de jakt är okej utan att kunna nått om det...

Men jag tror det är mer såna som man påverkar om man är öppen med vad man gör och sköter sig snyggt. De som redan är tokiga, de kommer du inte kunna göra mycket med, och du slösar ofta din tid där. Men de kommer få det svårare i allmänhet ju fler människor som faktiskt förstår och accepterar jakten som en normal företeelse.

 

  

2 minutes ago, MrT. said:

Inte särskilt stort.

Och ej heller värda så mkt pengar med tanke på hur svårt det faktiskt vore att stjäla ett. Mobiler kostar ju ofta lika mycket.

7 minutes ago sexfemåtta sa:

Och jag tror iofs att många såna jaktmotståndare är så otroligt styrda av känslor att du aldrig kommer kunna föra en saklig diskussion med dem.

Precis så är det. Dessutom umgås dom säkert inte särskilt mycket med naturen, på naturens egna villkor själva, utan är sannolikt mestadels skrivbordssoldater i ämnet. Sedan kanske engagemanget (som djurrättsaktivist) ger dessa individer någon mening i livet för individen i fråga, det skulle inte förvåna mig ö h t att många drar sig till div. obskyra organisationer för att fylla sitt eget tämligen innehållslösa liv med någon mening, samtidigt som det utgör en plattform för social interaktion. Men det är bara vad jag tror.

Kanske är min egen aversion emot sociala medier då? 

Varför ska man lägga upp saker publikt?

Är strävan efter att ha en grupptillhörighet så viktigt att man måste välja sin ecco chamber?

Visst, trevligt med grupper som är emot andra grupper, och vi är minsann bättre än dom mentalitet...?

Är man utan identitet då, man inte väljer att delta, i varken eller?

 

16 minutes ago lindgren sa:

Är man utan identitet då, man inte väljer att delta, i varken eller?

Syns man inte, finns man inte, finns det dom som påstår...

När det gäller sociala medier ska jag inte uttala mig. Jag har valt att hålla mig ifrån allt som är mer "socialt" än internetforum som detta.

Jag är rätt säker på att de flesta i bekantskapskretsen och bland mina arbetskollegor vet att jag jagar. Det är inte så att jag försöker skriva det på näsan på omgivningen -- men jag gör heller inga som helst försök att dölja det.

Om jag har en legitim orsak att bära omkring ett vapenfodral i valfri centralort, då gör jag det. Jag tror att det finns en fara i om jägare börjar försöka gömma sig, och bär vapen i gitarrfodral etc. 

Det är ingenting felaktigt med det vi gör. Det är snarare bättre att vi syns. Så länge jakt är en folkrörelse kommer den att accepteras. Den stora faran är om jägare blir marginaliserade och inte syns. Då kan det i framtiden bli svårare att jaga. 

Hmmm.... jag ser sociala medier som ett bra sätt att hålla kontakt med vänner som jag inte träffar så ofta. Jag har endast folk jag känner på fb. Sen Instagram är lite öppnare i sin natur....

jag hymlar inte med att jag jagar. Publicerar jakt och fiskebilder med viss urskiljning och respekt . Och gärna matlagning med resultatet av jakt eller fiske. Har faktiskt inte fått en enda negativ kommentar däremot mycket positivt...

Militanta Veganer och miljöpartister prenumererar oftast inte på taggar som #jakt . 

3 hours ago, lindgren said:

Kanske är min egen aversion emot sociala medier då? 

Varför ska man lägga upp saker publikt?

Är strävan efter att ha en grupptillhörighet så viktigt att man måste välja sin ecco chamber?

Visst, trevligt med grupper som är emot andra grupper, och vi är minsann bättre än dom mentalitet...?

Är man utan identitet då, man inte väljer att delta, i varken eller?

 

Självklart måste man inte använda sociala medier och lägga upp saker om vad man gör. Personligen avskyr jag egentligen sociala mediers existens. Tråden handlar inte om att skryta på sociala medier.

Men frågan är hur du / vi / alla bemöter just grejen med jakten i jämförelse med andra saker vi gör. Tror det är bra många som pratar öppet och brett och visar foton och delar med sig om massvis av saker de gör, förutom just jakten som de håller mer tyst om.

Men som sagt, jag skapade inte den här tråden för att fråga om jägare inte borde ta och skryta mer på sociala medier. Den handlar inte enbart om sociala medier utan om hur man pratar eller "skyltar" med att man jagar eller om man håller det diskret, och isf varför.

2 hours ago, Arctic said:

När det gäller sociala medier ska jag inte uttala mig. Jag har valt att hålla mig ifrån allt som är mer "socialt" än internetforum som detta.

Jag är rätt säker på att de flesta i bekantskapskretsen och bland mina arbetskollegor vet att jag jagar. Det är inte så att jag försöker skriva det på näsan på omgivningen -- men jag gör heller inga som helst försök att dölja det.

Om jag har en legitim orsak att bära omkring ett vapenfodral i valfri centralort, då gör jag det. Jag tror att det finns en fara i om jägare börjar försöka gömma sig, och bär vapen i gitarrfodral etc. 

Det är ingenting felaktigt med det vi gör. Det är snarare bättre att vi syns. Så länge jakt är en folkrörelse kommer den att accepteras. Den stora faran är om jägare blir marginaliserade och inte syns. Då kan det i framtiden bli svårare att jaga. 

Precis såhär jag tänkte också i mina funderingar. Det måste såklart inte vara i just sociala medier, det är bara ett av flera exempel på var där folk syns och finns idag. Personligen ju mer jag tänker på det desto mer övertygad blir jag att det vore bra om jägare i allmänhet inte kände att de behövde vara diskreta på nått vis.

För som du säger, sålänge det är en folkrörelse så.. Men jag tror att jakten är betydligt mindre etablerad bland "folkets" samvete så att säga idag än den var förr.. Dvs mer en obskyr sak som icke-jägare är alltmer avskärmade från. Och då bryr sig heller inte folk så mycket om jägare drabbas på nått vis.

4 hours ago, MrT. said:

Precis så är det. Dessutom umgås dom säkert inte särskilt mycket med naturen, på naturens egna villkor själva, utan är sannolikt mestadels skrivbordssoldater i ämnet. Sedan kanske engagemanget (som djurrättsaktivist) ger dessa individer någon mening i livet för individen i fråga, det skulle inte förvåna mig ö h t att många drar sig till div. obskyra organisationer för att fylla sitt eget tämligen innehållslösa liv med någon mening, samtidigt som det utgör en plattform för social interaktion. Men det är bara vad jag tror.

Sen gillar jag inte heller att de termerna ska vara reserverade för dem på nått vis, ungefär som såna människor förtjänar det. Tror inte det finns alltför många jägare i Sverige som inte är djurvänner. Inget konstigt att bry sig mycket om djurhållning och djurrätt och samtidigt vara jägare heller.

Jag är lyckligt lottad att bo i ett mindre samhälle där jakt är något lika naturligt som fotboll och ishocky, fy tusan vad trist det måste vara att bo i mer Urbaniserade delar av landet där jakt ses som en avart som måste förklaras och försvaras för människor som samtidigt utan eftertanke och glatt humör köper sitt kött på ICA.

 

2 hours ago sexfemåtta sa:

Sen gillar jag inte heller att de termerna ska vara reserverade för dem på nått vis, ungefär som såna människor förtjänar det.

Det är väl ingen som reserverat någon term specifikt till denna gruppen av människor, tills dess att du drog upp det !?