Hej,

Hittade en tråd av den alltid så träffsäkra Henrik i ett ämne som berörde kulvapenskalibrar som är såväl intressant som för mig aktuellt. Den var jättebra tills den av någon anledning bangade ur lite av folk stärkta av för mycket Whisky, hoppas jag. ???

Hoppas härmed att Henrik m.fl kan fortsätta där dom slutade.

Sitter själv som många andra på en .308W som skjuter sådär förbannat bra, kort sagt den gör mig till en bättre (läs träffsäkrare) jägare än jag egentligen är. ;D Håller med om att .308 fixar de flesta situationer en normal jägare ställs inför. Men jag vill mer än så

Surrade med Henrik i en annan tråd om möjligheterna att uppgradera den (Heym SR20) till en 300WSM eller dylikt men fick klart för mig att detta var mer eller mindre omöjligt då det krävs mycket mera än bara ett modifierat patronläge. Har nu börjat prova lite lättare kulor och högre farter  för att upphjälpa den tidigare krokiga kulbanan något. Men faktum är efter ha provat flera kulor i både 130 och 150g att bössan trivs bättre med de gamla 180g laddningarna. Vad beror detta på egentligen?

Med fx Oryx fixar jag serier på 18 mm medans med TSX och Scirocco får jag plötsligt en spridning på 35-38mm på 80m? Vilket är mina ögon är för mycket för den jakt som jag ämnar bedriva med vapnet. Först rannsakade jag naturligtvis mig själv och min bristande vana för handladdning, faktiskt till den mildaste grad att jag åkte 10 mil i lördags för att få tag i fabriksladdad ammo i 150g, men samma resultat (Remington)

Byt bössa då för fanken blir det naturliga svaret :- Men, vissa saker byter man bara inte bort. Har utan att räknat exakt skjutit riktigt många klövvilt med denna bössa och till det kommer en radda rävar, bävrar, gäss och grävlingar. Antalet jaktminnen tillsammans med denna bössa är helt enkelt för många för försäljning. Ett annat alternativ är pension och en plats långt bak i skåpet med en annan nyare 270WSM eller 7mmRM framför?

Har ni bössor som ni har kvar pga affektion? Vad skall jag göra med min 308? Ett alternativ är att blåsa till tyskland och köpa en ny pipa mekanism och låda för att stoppa i min custombyggda vänsterstock. Tyvärr är inte Heym vad dom har varit för 20 år sedan heller, enligt mig lockade i samma fälla som exempelvis Merkel och Blaser...från smedja till bulkproducent, skillnaden är Merkel och Blaser lyckades till skillnad från Heym.

Sidspår, halvtysk som man är borde man inte snacka skit ö.h.t om tysk vapenproduktion.

I landsproblem detta, medveten om det. Men dessa tankar har följt mig länge. Mina övriga vapen förutom drillingen är bara spett som funkar bra men som alltid mer eller mindre är till salu. Men min Purschbössa har varit densamma sedan 1990 även om den gått igenom åtskilliga facelifts genom åren.

Hoppas sådana tankar tas på allvar.

MVH

Ja du detta är inte lätt! Att sälja bössor vill man ju aldrig men man måste ibland, om man vill ha en annan alltså. Jag har också sagt ett par gånger att "den här säljer jag aldrig". I andra sammanhang har jag också lärt mig att man skall aldrig säja aldrig... Så nu har jag sålt de nämnda, i första fallet min första Sako, en Fiberclass 6,5x55. Den sköt jag min första bock med, min största också (så sent som för ett drygt år sedan), samt en hel del andra bockar och hjortar, rävar mm däremellan. Sedan kom blydebatten... och sedan ville jag ha en dubbelstudsare... Tvungen att rensa i garderoben och för att få pengar eftersom man inte badar i dem så åkte den iväg till en likasinnad. EN bössa ångrar jag att jag sålde - en Sako Safari .375H&H. Resten kunde jag idag leva utan, för jag har ändå ganska bra täckning i min garderob. Ändå så funderar man hela tiden på nya roliga saker som dyker upp, eller gamla roliga saker för den delen... EN bössa har jag kvar sedan jag köpte mina första och det är en Sako Fiberclass .300WM. Om jag säljer den kan jag ju inte kalla mig Mr Fiberclass längre (hade 4 st som mest)... men den kan också klara av det mesta i kuljaktväg om någon annan är på översyn samt att den skall min son få om han vill när han skall börja jaga har jag tänkt. Så den blir nog kvar.

Kul att flera delar mitt upplevda dilemma. Jag bär på många jaktrelaterade böjelser, inte så grova som Olas kanske men ändock ;D

Kan man ha en bössa kvar av bara affektion? lite grann som att ha kvar en gammal jakthund som man älskar fast den tyvärr inte fyller sin 100% funktion längre.

För faktum kvarstår, klarar den inte träffbilderna jag önskar med lättare kulor fyller den inte mina krav jag har som allround långskjutare tyvärr.

Värdet som inbyte är faktisk egal, bössan ren inbringar inte mer än 6-7' då den börjar bli rätt sliten i blåneringen efter alla dagar i skogen. Sedan har jag precis som flera andra en fru med jägar examen och ej full garderob så avyttring behöver ju inte ske av den anledningen. Dessutom tycer jag att min son Edward 16 månader verkar bli vänsterhänt, isf den 4 rakt nedåtstående på min fars sida som blir vänsterskytt

Trevligt lämna en sådan bössa så full av död efter sig isf.

Bubblar inombords på tanken att leta upp och komma över rätt långskjutare i någon rolig kaliber....har sneglat på en 202 varminter i 270WSM mfl, mfl, mfl.

MVH

om garderoben är obegränsad och plånboken riktigt fet så skulle man ju aldrig sälja nått. Nåväl vad är roligare än nya projekt och nya bössor. Sen når man sitt mål och då är det inte lika skojj längre. Lyssna på ditt hjärta är mitt råd du märker snart själv vilket sug om tar överhanden, hr kvar eller avyttra 

Enda bössan som jag är riktigt nöjd med är min Remington 870 men skulle direkt byta den om jag hittade en winchester modell 12 riot eller trench gun i riktigt bra skick.

Ok då ska jag tycka lite med..

MKJ.. mot bakgrund av det sätt som du beskriver den här bössan så tycker jag inte du ska sälja den. Tycker istället att du ska byta krut och göra ett nytt försök med lättare kulor och på så sätt få den till den flackskjutare som du önskar. Visst, även jag är lite sjuk på en flackskjutare typ 270WSM så det kan jag helt klart förstå men då skulle jag nog hellre ta en titt i vapenskåpet och se efter vad som kunde avyttras i stället.

Själv har jag nog nu, har fan ingen koll och har inte räknat, möjlighet att köpa nytt! Det känns som jag avyttrat rätt rejält ett tag nu och då borde jag ha platser lediga. Min plan är att byta ut min drilling mot en annan drilling och därefter köpa en Sako 85 i kal.243.. Ser ingen mening med att byta Finnlighten .308 till något annat, trivs så pass bra med den.

Mvh!

Trots min profession som inte helt oäven handelsresande och daytradare är jag riktigt dålig på att göra vapen relaterade affärer, köpa för dyrt och sälja för billigt har blivit min lott i livet :-

Jag precis som dom flesta andra människor har inte obegränsat med pengar. Men med kunskapen vad denna .308 kan inbringa är svaret glasklart, den blir kvar av gammal hävd. Frugan skall sälja sin Remington 30-06 för att komma över en Forrester i stället i .308W, således finns det en viss åtgång av 308 ammuntion för framtiden också. Om hon bara kunde bli klar med det här barnafödandet och bli jägare igen :

Har hämtat alla mina .308w recept från grannforumet, men skall prova med nytt krut.

Annars, mina vänner, om vi bortser från pengar vad blir det som skall inhandlas? Har en 6,5-06 1900 sporter med Ictus pipa på G också. Finns mig veteligen bara en sådan i vänsterutförande i hela sverige. Vad kan man säga om den kaliberns prestanda som flackskjutare i jämförelse med ovan nämnda? Nackkdel är lång repetering och ingen köpeammo samt att den är tung som ett as, gillar det knubbiga och uppkäftiga bättre, läs WSM

Ser en otrolig uttunning av Fiberclass på sidan , först Olas och nu Jimbos. Skulle behålla 6,5 och .375an och köpa en ren drevpang som du är inne på, dock en lätt och smidig i 8x57IRS. Den trippeln skäms inte för sig.

MVH

Har själv en 6,5-06, det är en flackskjutare av rang ;D

Hör av dig om du vill ha laddata!

Jimbo - om du vill ha en Krighoff med Big Five kolv så finns det en på Blocket...

Jamen, ni som brukar tycka en massa, vad skall man ha för att bli en god "varmint"/gås skytt bortom 200 meter. Bössa, kaliber, glugg ???

MVH

Sako Varmint .243 win och en glugg med mycket förstoring  ;D ;D

Mvh!

6,5-06 8) i övrigt medhåller jag föregående talare

Hur är 222 , 223 i jämförelse med en 243 ? För , nackdelar?

Hur är 222 , 223 i jämförelse med en 243 ? För , nackdelar?

Vad jag kan tänka mig utan att provat en 243 är att 222 o 223 har mindre rekyl. Sen är väl 6mm mindre vindkänslig. Ska prova min 222:a på gås till hösten, sen kan jag uttala mig om den i alla fall

Ojojoj,

här händer det grejer när man slappnar av och försöker sköta sitt jobb Det var länge sedan jag ramlade över ett ämne med så många olika trådar som var för sig skulle kunna bli egna trådar men med tanke på att det verkar vara "the usual suspects" som deltar i diskussionen tar jag mig lite friheter och försöker bena ut problematiken.

Om vi börjar med din nuvarande 308:a så borde den kunna skjuta bra med 150 grains kulor om den skjuter bra med 180 grainare. Däremot kan det vara så att den har tydliga preferenser när det gäller friflykt etc.. Det vill säga du kan behöva gå lite mer metodiskt till väga när du hittar laddningen till din bössa. När det gäller proceduren för hur man tar fram en bra laddning så finns det några olika metoder som funkar men det viktigaste är att man går systematiskt till väga. Utan att för den sakens skull starta ett nytt ämne kan jag mycket kort beskriva den metod jag använder.

1. Välj den kula du vill använda, låt oss säga 150 grains accubond.

2. Välj ut några lämpliga krut, t ex 202, 203-B,N-140 och N-150 (eller åtminstone 2 av dem)

3. Leta igenom tillgängliga laddata för de valda kruten och bestäm dig för vilken hastighet du vill uppnå rimligen mellan 850-890 m/s beroende på vilket krut du valt.

4. Ladda upp tre skott med varje laddning i lämpliga intervaller typ 45.0, 46.5 och 48 grains d v s totalt nio skott med varje krut.

5. sedan traskar du iväg till skjutbanan och skjuter laddningarna över kronograf samtidigt som du har koll på hylsexpansion, tändhattens utseende och alla andra klassiska tecken på höga tryck.

6. Välj den laddning som ger den önskade hastigheten med så hög fyllnadsgrad som möjligt. OBSERVERA att jag ännu inte tittat på träffbilder överhuvudtaget.

7.När du hittat en laddning som du tror på börjar du variera friflykt och kanske byta tändhatt etc i jakten på den bästa precisionen

Detta var en väldigt kort beskrivning men som sagt tråden rymmer ju mängder av olika fråge ställningar. Rent generellt kan man säga att både TSX och Scirrocco är hårda kulor som ofta skjuter bäst när de ligger nära maxtryck. MKJ om du skickar ett PM skall jag försöka dela med mig av mina laddata till dessa kulor.

Ett alternativ om du inte får bössan att skjuta med lättare kulor är att pipa om din Heym antingen till en ny 308pipa eller till något annat roligt till exempel 7-08 eller 260 rem. I dessa fallen har du ju kvar bössan och kan njuta av den och dess minnen samt dessutom låta den gå i arv. Den typen av ompipning går väl på i storleksordningen 6 000 kr vilket kan vara välinvesterade pengar i en bössa man verkligen trivs med.

Annars kan man precis som du konstaterat ställa bössan på kära hustrun i väntan på insikt i hur man vill göra, jag har själv vandrat den vägen och det har sina fördelar. När du om ett par år kommer på att din nya fina flackskjutare tappat sin attraktionskraft kan du damma av din gamla trotjänare som om inget hade hänt.

Vad som är flackskjutare eller inte har vi diskuterat tidigare och kommer med all sannolikhet att fortsätta diskutera tills vi blir utslängda från forumet som halvsenila gubbar : 

Allt kulskytte handlar om att kunna vara säker på att träffa (detta är inte skrivet som en pekpinne utan bara som ett konstaterande) och att få tillräcklig effekt i viltet när väl skottet tar på avsett ställe. Det som behövs är följdaktligen en kombination ett vapen och en laddning som du som skytt klarar av att träffa med och som ställer till med "lagom" mycket oreda i viltet. Som du vet går det fint att träffa helfigurer på 800m med 308win och med rätt bössa kan jag garantera att en tränad skytt klarar av mer än 95% träff på lerduvor på 400meters vallen med en trött 308 win. Fördelen med de kalibrar som vi kallar "flackskjutande" är istället att de har kraft kvar att få en bra effekt i viltet när det blir dryga håll. När du skall välja kaliber är det mest intressanta för långhållsskyttet att titta på vid vilket avstånd kulans hastighet sjunkit till 600 m/s. En annan parameter är att du skall kunna skjuta bra med bössan, d v s stockning och patronval skall upplevas som lättskjutet vilket ofta innebär att magnumkalibrarna kan vara till nackdel.

MKJ, du skriver att du vill ha tips på utrustning för "varmint"/gås skytte bortom 200m, när du ställer frågan på det viset kommer jag osökt att tänka på när "Kurt Olsson" hade Patrik Sjöberg i intervjusoffan och ställa den lysande frågan "Vilken är den lägsta höjd du hoppat?". Det som dimensionerar vilken utrustning du behöver är inte din närgräns utan den bortre gränsen för hur långa håll du kan tänka dig att skjuta på

När du svarat på det lovar jag att jag skall ge dig ett svar efter bästa förmåga, sedan är det ju en del andra parametrar att ta hänsyn till. Jag har bland annat för mig att du ställa som krav att du vill ha klass 1 kalibrar på grund av att det är tjyvtjockt med nassar i dina hemmatrakter?

Ett vettigt alternativ kan vara 6.5-06 alternativt 6.5-284 men jag skulle avråda dig från Ictuspipor å det bestämdaste! Men jag spar hela kaliberdiskussionen till nästa inlägg  ;D när jag fått lite mer kött på benen.

Sedan kan man konstatera att jag tror att de flesta av oss går igenom olika faser med olika inriktningar finbössor ersätts av funkisbössor som ersätts av brytvapen som ersätts av magnumkalibrar som ersätts av gamla trötta trotjänare och sedan tar vi ett varv till. Jag har haft jaktbössor i olika konfigurationer i över 20 år och inte en enda av de ursprungliga bössorna finns kvar. Vare sig den lille dubbelstudsaren eller Blasern lever säkert i vapenskåpet ;-)

Ha det go vänner!

Henrik

Hej, lysande!

Ett sådant inlägg förtjänar rejäl eftertanke innan jag svarar. Men du har rätt att ämnet är spretande så det första jag bör fundera över är vilken väg jag vill vandra.

1. jobba vidare med laddningar 150g?

2. Byta vapen, nej komplettera med ett till ?

3. Pipa om?

Efter det kommer ytterligare vägval på nästa nivå, avstånd etc.

Återkommer så fort jag rett ut mina tankar. Min sambo och jag har pulsat 5 kilometer på morgonen med hundarna i hopp om att få igång en barnafödsel. Men svar kommer, om så från BB

Tack så länge

Mvh Magnus

Hej igen Magnus,

jag håller tummarna för dig och din sambo!!

Dessutom ser jag fram emot många spännade frågeställningar och diskussioner när förökningen är avklarad

När det gäller tråden är det precis som du konstaterat många olika tankar och möjligheter som måste belysas och analyseras innan vi nått gåtans lösning.

LYCKA TILL!!

//Henrik

Hoppas det sätter igång MKJ! Vi åkte in efter att M gått två veckor över tiden för igångsättning.. Rätt skum upplevelse men det gick bra iaf tillslut!

Grymt bra svar av Henrik förövrigt, på gränsen till elakt då man börjar fundera på om Finnlighten gjort sitt och kanske borde ersättas av en bössa som bättre kan leverera precition på 200m..

Denna tråd skall följas!

Mvh!

Henrik - kom igen - nån kommentar om principen om övervintrande bössor har du väl?

Vi är ett antal människor på denna sida som har ett mycket stort vapenintresse, detta är på gott och ont framför allt när man kombinerar det med den stalinistiska synen på jaktvapengarderoben som våra myndigheter har.  >

Ofta hamnar man i situationen att man vill ha en ny bössa eller prova en ny kaliber, anledningarna till att sådana tankar dyker upp kan vara mycket mångfasetterade men det kan handla om allt ifrån den egna utrustningens tillkortakommande till vanligt hederligt dagdrömmeri... med tanke på såväl fiskala överväganden som vapenlagstiftning och husfrid handlar det då ofta om att väga befintligt vapeninnehav mot nyinskaffningen.

Eftersom jag själv varit i den situationen flera gånger har jag omsatt min egen garderob ett antal gånger vid det här laget och vant mig vid den krassa verkligheten som dels innebär att man förlorar pengar vid bytena och att man är tvungen att göra sig av med sina ögonstenar. För egen del handlar det ofta om att man vill prova något nytt för att ytterligare förkovra sig och skaffa sig en djupare insikt i vad som fungerar och hur detta fungerar men konsekvensen blir att bössorna i min garderob måste kunna motivera sin existens mot presumptiva nyförvärv.

Ett bra sätt att dra ut på det oundvikliga är att skriva över någon av sina ögonstenar på sin bättre hälft, detta är en utmärkt lösning åtminstone i det korta perspektivet. För mig har detta än så länge bara inneburit att jag har skjutit upp avgörandet, till dags dato är det ingen bössa som återkommit i aktiv tjänst efter att ha pensionerats till hustruns vapengarderob 8)

En ny bössa innebär ju en massa nya roliga stunder både på skjutbanan och i skogen för att inte prata om alla trevliga stunder man får när man skall söka mer information om det planerade nyförvärvet. Ofta är det ju resan som är viktigare än målet, när jag har skaffat mig en ny bössa och skjutit ett antal vilt med den och därmed bevisat det jag ville bevisa eller lärt mig det jag var nyfiken på har det i varje fall till dags dato varit dags att gå vidare till nya projekt.

Detta beteende säger förmodligen mer om min egen läggning än något annat, jag har en bror som jagat med samma 30-06:a sedan han tog jägarexamen för 20 år sedan utan att han ens funderat på att byta den Själv har jag genom årens lopp haft ett 20-tal olika bössor utan att jag funnit frid i själen. Å andra sidan är min kunskap i ämnet många gånger större än den gode broderns, nyfikenheten att prova något nytt och att testa sina teorier och teser leder ständigt till nya projekt.

Ett led i min sjukdomsinsikt är att jag insett att jag förmodligen aldrig kommer att kunna köpa någon ny fabriksbössa rakt över disk utan alla nya vapeninköp är snarast att se som embryon till den slutgiltiga formen som dessa kan anta efter diverse förbättringar och modifieringar.. Stocken måste bytas ut, nya riktmedel skall på, laddningar skall tas fram etc... När jag köpte en ny 22:a var det för att undersöka vad en ljuddämpad 22LR med subsonic ammunition kan prestera men när bössan väl kommit på plats insåg jag att pistolgreppet var för kort och att trycket måste bytas ut, som sagt "good enough is never enough".

En annan sida av samma mynt är insikten att skillnaden mellan olika klass 1 kalibrar inte är så där avgrundsdjup som vi ofta föreställer oss, medan skillnaden mellan en bössa du verkligen trivs med och en som bara är OK är som skillnaden på natt och dag.

Kontentan av allt detta svammel är att jag kommer att ha en massa synpunkter och tips på olika lösningar på Magnus problem men att jag är fel person att ge några råd i frågan om en bössa skall övervintra, byggas om eller avyttras.

Hoppas att detta åtminstone till någon del verkar vettigt???

Henrik

Henrik.. jag kunde ha sparat pengar åt dej, du hade kunnat "prya" hos mej när jag åker på katt/duvjobb med min Quad så hade du fått veta hur mycket/lite det låter  ;D

Annars låter det som ett litet ekorrhjul det där.. när du tar steget ut och börjar bygga egna så är du riktigt i träsket för då kan du på allvar snida om och ändra och böka.. tja du är väl där redan såvitt jag förstår  ;D

Mvh!

Huvudet på spiken Hipshot,

min första utsvävning på custom bössornas fördärvliga område var den 7-08 imp som Leif Eliasson för ett antal år sedan satte ihop åt mig. Det var ett projekt som gav mersmak ( det är en av de få bössor jag verkligen saknar även om rem 700 lås inte ger mig några varma känslor).

En av anledningarna till att jag så smått övergett Blasern är att jag där mött vägs ände och hittade en bössa som inte lämpade sig för ombyggnader, bortsett från modifiering av fästena... ;D

Visst är det ett ekorrhjul man hamnat i men jag njuter av varje sekund att få prova sina egna idéer är jäkligt roligt även om det knappast är vettigt, men jag tvingas att vara vettig och logisk varje dag på jobbet så nån stans behöver man ge utlopp för det inneboende vansinnet.

Samtidigt ser jag fortfarande verkligen fram emot att få jaga med min Sako trippel där jag försökt hitta den (för mig) optimala avvägningen mellan funktion och form.

//Henrik

Henrik - principfrågan på om man skall behålla en bössa bara av sentimentala skäl har du dock svarat på på ett som vanligt uttömmande sätt... vad sedan MKJ gör av sin .308 i slutändan i praktiken är ju en annan fråga. Jag tycker frågan är solklar - sälj! .308 är ju så tråkig, som en Volvo V70! För gåsskytte på 200+ kan jag annars rekommendera 6PPC och Zeiss 6-24x56. Och i klass 1 - varför inte en .270 Win eller 7mmRM?

Henrik - principfrågan på om man skall behålla en bössa bara av sentimentala skäl har du dock svarat på på ett som vanligt uttömmande sätt... vad sedan MKJ gör av sin .308 i slutändan i praktiken är ju en annan fråga. Jag tycker frågan är solklar - sälj! .308 är ju så tråkig, som en Volvo V70! För gåsskytte på 200+ kan jag annars rekommendera 6PPC och Zeiss 6-24x56. Och i klass 1 - varför inte en .270 Win eller 7mmRM?

Fan, jag har ju en V70 diesel också :-

Okej, så här resonerar jag idag, hur det låter imorgon får vi se.

Jag har ett problem kopplat till funktion som kompliceras ytterligare av att jag är en mespropp som inte vill skilja mig från min första sanna förälskelse här i livet.

Först vill jag bena ut vem jag själv är för att på så vis motivara mitt ställningstagande.

Vi kan hänga på sidor som denna av egentligen 4 skäl, alla sekundärt relaterade till det övergripande begreppet och intresset jakt.  Dom 4 är enligt mig Hundar och hundträning, vapen och skytte, fällfångst och handladdning.

Alla här utgår jag ifrån är jägare som får kickar av att överlista djur och att vara i naturen men det finns falanger, eller dominanta anlag hos varje individ som slår igenom. Hos de flesta av er är de dominanta generna vapen och skytte oftast kompletterat med handladdningen.

Min profil är lite annorlunda. Är väldigt bred i mitt jaktintresse och jagar allt efter jakttabell, helst ihop med mina hundar. Till det har jag genom åren kopplat ett antal funktionella vapen. Har dom passat mitt syfte har dom stannat, om inte har dom bytts ut utan knussel. Två heliga kor har dock alltid funnits .308an och farfars gamla drilling.

Vapnen som används har egentligen bara funnits för att fylla mina upplevda behov och det har ofta betytt vapen utan själ i bra funktionella kalibrar typ .308W och 9,3x62. Dock insåg jag tidigt värdet av god optik, men detta återigen kopplat till funktion och inget annat.

Känner nu på gamla dar att ett tidigare nerprioriterad gen börjar ta mer och mer plats i min tillvaro. När min handladdare från studietiden fick jobb i Canada tog över hans grejor och har nu trevande börjat ladda själv. Det är inte så att blodet tansporteras av upphetsning när jag sitter och handladdar men faktum är att det är rätt kul har jag upptäckt. Dock kommer jag aldrig bli en fanatiker när det gäller handladdning, visst lite test på kammaren mörka vinterkvällar men inte mer tror jag. Därmed faller nog lite av det där med 3 krut i olika mängder och olika kulor för egen del om man inte kan ta hjälp av någon? Min förra handladdare tyckte jag var bland det tråkigaste åbäke han haft med att göra och hade formligen älskat ett uppdrag som Henriks, tyvärr är vi olika.

OK,weiter. Jakten på predatorer är också nåt som jag har insett kan vara rätt kul. Det började egentligen med en vikande rådjursstam och efterföljande riktad vrede mot rävarna.

Sköt bl.a 7 rävar i trösksträngarna i Augusti-September. Hade jag bara haft en mer lämpad utrustning istället för min 308 med 180g kulor hade jag skjutit det dubbla då det blev många bommar. Senare på hösten var det gässens tur, återigen var jag missnöjd när hållen närmade sig 200+ trots benstöd och Z 3-12x56. Sköt jag in på 200 var den obrukbar på 60 och vice versa.

Nu har jag två nya kikare liggandes hemma som optiskt skall ta mig närmare på resan, En Zeiss conquest 6,5-20 och en Swarovski 4-16 tds. Har förvisso också en nyköpt Sako 243a som kommer få en av dom men är insnöad på klass 1 för egen del, just med tanke på nassarna som också trivs i halmsträngarna.

Bössan övervintrar således av sentimentala skäl ett tag till. Frågan är då ompipning eller pension. Skall sägas att i fallet ompipning skall det fortsatt vara klass 1 standard. 7-08 har jag hört talas om, eller jag förstår vad det handlar om. En 6,5-08 blir väl för klen antar jag? 260 Win, håller inte klass 1 eller? Hmm, gärna pipa om till nåt roligt i klass 1 som klar det jag vill och som jag strax skall komma in på. Bössan är som en förlängning av min kropp och den känslan tar många 100 skott innan du ens kommer i närheten av med ett nytt vapen. Vilken fabrikör/smed skall man vända sig till då? Har rätt bra kontakt med mina tyska kusiners smeder, men har dålig kläm här i Sverige.

Men visst finns också tankarna på en ny bössa, inte så lite roligt vore det allt Nåt argt och farligt skall det vara som tar tankarna tillbaka till prickskyttet. Nämnde 1900an men litar blint på Henrik om Ictus inte håller måttet, något som jag var helt omedveten om.

Angående vad som är önskemålet på precision. : Ser jag en räv vill jag att den skall dö på ett effektivt och etiskt sätt även om den så befinner sig på 250-300 meter, det är visionen och önskemålet. Gässen som har ett träffområde på ca 8 cm i diameter skjuts aldrig under 150 meter, oftare 200+ pga en gåsflock är det varskaste som man kan närma sig. Sätter jag inte denna önskade standard påfaller hela grejen som löjlig.

Lite insnöad på en 300WSM ändå. Ser mig själv i Skottland i höst skjutandes kron på 250 meter mellan bergen :P Finns det några direkta egenskaps skillnader mellan en WSM vs en normal magnum i säg 300? Krutmängden är väl densamma i en 300WSM som i en 300WM?

Skickade ett mail till Torsbo idag med en enkel krav specifikation.

- Vänstermekanism

- Tung pipa, gärna varmint

- 20 mm prestanda@3skott@100m

- Snygg kolv med ställbart kindstöd. Komposit ej undantaget

- Ej Blaser

- Klass 1

- WSM

Det troliga är att svaret blir T3 varmint eller Sauer 202 varmint, men vi får se.

Ett sidspår till, LYNX är mer än ett skitdjur och en skoter. Min jaktkompis har beställt en sporter från detta finska företag i 338LM, har sett bilder på det pågående projektet, dyrt men ack så personligt och snyggt. Känner ni till detta företag?

Hoppas detta ger nåt att spåna vidare från, väldigt tacksam för era bidrag.

MVH