Govänner!

För ett drygt år sedan startade jag en tråd angående drevjaktsbössor men eftersom vi har fått en del nya medlemmar sedan dess kanske det kan vara dags att starta en ny tråd i detta ämne?

http://www.jaktsidan.se/forum/index.php?to...g19410#msg19410

Vi har ju på senare tid diskuterat dubbelstudsare och halvautomater men vad är egentligen er definition på drevjaktsbössor?

För mig finns det ett antal viktiga parametrar när vi pratar om bössor avsedda för skytte mot vilt i rörelse dessa är ( enligt mig )bland  annat:

Formfaktor, d v s balans och storlek.

Anatomi, bössan måste verkligen passa skytten när det går snabbt och viltet dyker upp där man minst anar det.

Tryck, för mig är det otroligt viktigt med ett rent tryck när det går undan.

Riktmedel, eftersom jag med åren insett att jag i stort sett i alla lägen skjuter bättre med optiska riktmedel än med öppna riktmedel är det en förutsättning att bössan är anpassad för skytte med dylika.

"Snabbrepeterad", möjlighet att kunna skjuta ett hyfsat snabbt andraskott även om detta inte skall överdrivas.

Kalibern skall anpassas för det valda viltet men under drevjakt eller skytte mot rörligt vilt kan skottet ibland bli lite sämre vilket gör att lite extra marginal kan vara bra att ha. Samtidigt är det viktigt att kalibern på grund av rekyl eller dyra komponenter inte avskräcker från flitigt övningsskytte.

Om vi börjar med formfaktorn vill jag ha en bössa som är hyfsat smidig, dels på grund av att man ofta bär denna bössa och att passen under rörlig jakt ganska ofta blir lite improviserade. Om man sitter i torn med väl röjda skjutgator funkar det bra med lite större och tyngre bössor men när viltet dyker upp från oväntat håll och utan större förvarning är det viktigt med en bössa som är snabb till axeln. För mig innebär detta vapen som väger runt 3.5kg med kikare och inte är för långa.

Anatomin är otroligt viktig för den här typen av skytte, bössan måste dels passa dig som handen i handsken. det finns ofta ingen tid att justera ögats position i förhållande till riktmedlet utan allt måste passa skytten perfekt. När vi har tränat löpande skytte mot björnfigur på 30m eller mot rullande bildäck blir detta ganska uppenbart. den vanliga 4.5 kg klumpen med för låg kolv duger helt enkelt inte till dylikt skytte. Balansen och en låg tyngdpunkt blir helt plötsligt mycket viktigare än vapnets egenprecision.

Om man har gott om tid kan man lära sig att skjuta med ett tungt eller orent trycke men när skytte blir mer instinktivt kommer bommarna som ett brev på posten med ett undermåligt trycke. Detta märks ofta till och med på älg banans 80meters skytte men blir ännu tydligare när det går undan lite grann.

Vid lite snabbare skytte är det viktigt att man direkt hittar rätt i siktet men också att riktmedlet har en sådan utformning att man "ser det utan att behöva titta på det". Ett rejält synfält är också bra att ha men efter att ha skjutit en väldig massa "grisbaneskytte" på 50m med 14-16 gångersförstoring utan problem inser man att för att "hitta rätt" i kikarsiktet är det viktigaste att vapen och kikarsikte är anpassade till skytten. Vid jaktskytte tillkommer dock kravet på att man har uppsikt över viltets omgivning för att se hundar eller annat vilt varför synfältet blir viktigt.

När skottet inte tar riktigt 100% gäller det att snabbt kunna få iväg ett eller flera ytterligare skott. Jag har i och för sig aldrig varit med om nån situation där en vältränad skytt med cylinderrepeter inte hinner med men givetvis är det en fördel att så snabbt som möjligt kunna få iväg ytterligare skott om detta skulle behövas. Dubbelstudsaren eller halvautomaten är givetvis bra val ur denna aspekten liksom bygel eller pumprepetrar men eftersom det inte bara handlar om att ösa iväg så många skott som möjligt har jag aldrig kännt mig handikappad av vare sig min gamla Sako eller min R-93:a.

När det sedan gäller kalibern finns det en anledning till att de olika 9.3:orna är populära och vid drevjakt i olika former kommer de verkligen till sin rätt. Jag har flera gånger råkat ut för att jag missbedömt vinklar och fart på viltet varför skotten tagit lite sämre än vad de borde göra att då ha lite extra kraft kan vara skillnaden mellan att djuret ligger i anslutning till skottplatsen eller ett eftersök. Samtidigt kan en kraftig kaliber innebära att det tar emot att övningsskjuta så ofta som man borde dessutom kostar det mer att skjuta en grövre kaliber vilket också kan vara avskräckande.

Nu är jag säker på att herrskapet har en massa synpunkter på detta och jag både tror och hoppas att de skiljer sig från mina uppfattningar!

Lev väl,

Henrik

Hej Henrik

Som du säkert förstod finns det en grupp här på forumet som absolut inte inte kan låta bli ett sådant ämne, många är kallade, få är utvalda ;D

Nu är det ju så att flera delar i detta mycket mastiga ämne blivit idisslat i andra trådar på sistone, denna tråd handlar om att katalysera och knyta ihop säckar en gång för alla..nåja en stund iaf. :

Fram till svinens inträde på allvar hemma för ca 5-6 år sedan var mina skott lossade på löpande vilt ganska lätträknade trots en ganska diger skottlista på klövvilt, i huvudsak rådjur och älg. En älg är lätt att vissla fast eller ialla fall få att lägga i en lägre växel. En lunkande älg är en i mitt tycke mycket lätt måltavla som inte behöver mycket specialutrustning. Min första sköts med en Hva 8x57 med en fast Pecar 2,5x.

En kombination som fortfarande hanterar 90% av alla etiska lägen i älgskogen. Stor måltavla, inom 100 meter och maklig fart utan risk för gräs ivägen.

Att svinen innebar förändring visste jag efter ett antal år i södra sverige där villebrådet funnits längre och där jag också provat att jag det flertalet gånger under studietiden.

Med student ekonomi utrustade jag då min 412S med ett dubbelstudsar pipset och en hakad Zeiss 1,5-6 vilket slukade ca 3 månaders ersättning från CSN, men naken kunde man ju inte stå. Detta vapen vägde 5,8 kilo vilket gjorde det angenämt att att skjuta med men odugligt att släpa runt på utan lavett :

Studietiden tog slut och med det kneget och en livsstil med lite mer spending money. Kjell i Götene böt då in min Valmet/tikka mot en Heym 55a i 30-06 år 2000. (Hade en Heym studsare sedan tidigare som jag älskade) Detta var nåt annat. Snygg, lätt, smäcker snabb till axelen.....och totalt missanpassad för min kropp. Sköt en del vilt till trots med denna bössa men den funkade inte som jag hoppades. :-

På en drevjakt på gris i Polen 2004 kom jag så i kontakt med min första halvautomat. Detta pga att ett av slagstiften på Heymen hängde sig. Detta var en helt vanlig Browning Bar med rak kolv och svart låda i kaliber 338WM som jag fick låna av den polske jägaren (hans eftersöksbössa). Med öppna riktmedel kände jag mig naken kom jag ihåg. 30 minuter senare låg min livs första trippel på grisar nedanför hochsitzen och kärleken till halvautomaten som drevjaktsvapen var med ens grundad.

Min 30-06 Heym är nu ersatt med en annan Heym i 9,3x74R. En Sako Finnbear 9,3 har också passerat som drevjaktsvapen, men denna var ingen snabbskjutare och därav föll det. Men i min ägo finns därför också en Browning Bar Evolve med vänsterkolv i 9,3x62. På den har idag en varipoint 1,5-6x42. Idag skjuter jag betydligt fler jaktskott i farten än på stillastående vilt. En gris går inte att vissla fast på samma sett, den bara ökar farten när du visslar.

OK, skärpning! Nu var det ju inte mina kärlekshistorier som skulle ventileras utan grundläggande krav på en drevjaktsstudsare. :-[

Vi valet av drevjaktsvapen eftersträvar vi harmoni i skyttet, vapnet skall vara en förlängning av din kropp. Personligen är jag rekylrädd och skjuter dåliga skott med vapen med för kraftig rekyl, likaså är jag man nog att erkänna det. Så för min del vill jag ha en så kraftig standard kaliber som möjligt utan att lida av rekylen. Att går från Finnbear till Browning i samma 9,3x62 var en oerhörd skillnad. Halvautomater kallas ju lite skämtsamt för frökenbössor då en karl förmodas hantera rekylen, repetera sitt gamla felstockade as och få iväg ett perfekt andra skott på den löpande grisen genom sin fasta Weaver 4x duplex utan vidvinkel.

Kalla mig gärna fröken men jag koncentrerar mig hellre på att att bara skjuta en så bra andra skott som möjligt med minimal pipstegring och rekyl och utan att släppa bössan med en hand. Detta gäller också för skott 3 och 4 om så behövs.

Kaliber på gris eller generellt drevjaktsskytte är egalt så länge skottet tar där det var ämnat. 9,3an som kaliber är inte busktåligare än 308W oavsett om du använder premiumkulor eller ej. Fördelen är istället när dåliga skott skjuts. En bukad gris med 9,3 är mindre stöddig 45 minuter efter skott än en med 6,5x55 och det är värt mycket. Tryckfallet i kroppen skiljer väldigt lite mellan dessa kaliber vid lungträff men blodflödet efter ett genomslag med 9,3 är kraftigare vilket underlättar ett ev. eftersök.

Jag kan idag inte utrusta ett vapen för drevjakt med riktmedel utan röd punkt. Därvidlag finns det idag många fabrikat varav jag tycker Zeiss och Meopta har bäst riktmedel för sysslan. Förstoringen bör kunnas vridas ner till närmare 1, 1,5 är ett absolut minimum i mina ögon. Mina drevgrisar skjutas oftast på avstånd mellan 0 och 40 meter varför synfällt är viktigare än förstoring. Jag har valt 1,5-6x42 för att bredda bössan till pursch egenskaper kvällstid. 6x42 med bra optik funkar utmärkt på nattåteln också.

Som vi talade om i en dubbelstudsartråd är vi överns om att träning och stocken på vapnet är viktigast oavsett vi har en DS, repeter eller halvautomat. Många köper tyvärr vapen utan att ha provat dem, men ett drevjaktsvapen är som en kostym som man kan växa ur  Har man dessutom ett vapen som sparkar och en kaliber som är dyr att skjuta med, typ 9,3x74R blir också övandet lidande.

Vikten när du väl står på passet är kanske inte så viktig men vapen över 4 kilo är jobbiga att släpa runt på.

Oj-oj måste nog sluta här nu, men det blir säkert fler inlägg längre fram

MVH

Då ekonomin är som den är så lever jag med en kompromiss... Efter att ha provat ett knippe bössor så har jag nu EN (nåja, har två, men bara en jag använder) studsare, Sako 75 Finnlight .308w, lätt att bära, skjuter treklöver, passar mig bra vid snabbskytte. När väl bössan var hemma och toppad med optik som "blivit över" så jag liksom kunde komma igång. Dock så gick sökarlampan ständigt efter en kikare som kunde tjänstgöra. Efter 3 månader snubbla jag över en belyst Zeiss Diavari V 3-12x56, casha upp och allt var frid å fröjd. Belysningen använde jag EN gång så till sommaren dök det upp ett Zeiss VariPoint 2.5-10x50 rktm 0 på Torsbo... Pling i luren och dagen efter var det jag som satt i bilen de 28 milen enkel resa för att nu jävlars skulle det skjutas med rödpunkt, jajjemänsan. Den punkten användes vid TVÅ tillfällen och i november samma år var jag inne hos lokala krämarn och spanade lite efter ett mindre sikte då 2.5x var lite väl saftigt när viltet kommer springande runt fötterna. Så VariPointen byttes in mot en knappt beggad Diavari V 1.5-6x42 med TYSKA ETTAN...  och så fick jag en flong ny Leupold VX-III 1.5-5x20. Perfekt, två studsare med varsin fin liten kikare. Men Zeissen var ju ljusår trevligare än Leupolden så den fick stryka på foten. Tyska ettan var det ja... Om nån har hatat och ondgjort sig över detta riktmedel och sågat vid fotknölar både till höger och vänster så är det jag  ;D Men vafan, tyska ettan är ju allt man behöver  8) Grovt så det räcker för mörkret, slipper all jävla blajj med lyse hit å lyse dit, för starkt, för svagt, aschjävlar, batteritorsk... you name it. Perfekt för snabba ryck på ettriga grisar och hjortar på alldeles för nära håll och osannolikt lika passande på den betande dovhjorten 200 meter ut på vallen.

Så jag klassar mig nog som bakåtsträvare  ;D

//Micke

Nejdå mbohman

På min 308W sitter alldelses strax en Swarre PVII 4-16x50AO med just det... tyska 1an. Trijicon är väl en jättebra kikare med ett suvärent riktmedel för både drev och pursch, tyvärr finns dom bara till 10x. Accupointen är ju säkert utvecklad med den tyska 1an som bidragande förlaga.

MVH

MKJ, det är efter inlägg som ditt som man känner sig manad att prestera något riktigt tänkvärt :-*

En av de stora poängerna med ett forum som detta är att vi delar med oss av våra egna erfarenheter och då givetvis vilka bössor vi använt och hur vi har upplevt dem. Bortsett ifrån att jag blivit permanent botad från allt vad automater heter efter tjänst hos kungen delar jag de allra flesta av dina slutsatser, det är samma fenomen som gjort att jag inte ätit ärtsoppa sedan jag blev civilist :.

Precis som du jagade jag fram till för ungefär 10 år sedan i stort sett bara älg och rådjur av våra klövvilt men de senaste 10 åren har inneburit stora förändringar i min jakt. För tio år sedan hade man studsaren till älgjakt eller rådjurspürsch men så snart de drivande hundarna kunde släppas blev det hagelbössan eller drillingen som följde med. Det första som hände var att jag allt oftare började jaga dov då jag under -90 talets andra hälft jagade på en mark som gränsade till koberg. Det innebar att det lika gärna kunde vara dov som rådjur när det blev drev. Sedan var jag iväg på några jakter i polen och även på hemmaplan började det bli en del grisjakt. Idag skjuter jag som regel både älg, rådjur, dov, kron och gris under en säsong vilket är fantastiskt roligt men det ställer lite andra krav på beväpningen.

Rekylrädsla är något som vi alla lider av i större eller mindre omfattning, jag själv inberäknad. Under 10 års tid har en Blaser R-93 varit basen i min vapengarderob och att när jag byter pipa från 6.5x55 till 9.3x62 tar det 50-100 skott innan jag vant mig vid den kraftigare rekylen. Numera vet jag att en extremt viktig ingrediens i den upplevda rekylen är stockens utformning och hur väl bössan passar dig, min första 9.3x62 var en 1900 "lätt" som var riktigt jobbig men när jag bytte till r-93:an förbättrades skyttet med 9.3x62 avsevärt. Men att jag skjuter allra bäst med min 22LR är ställt utom allt rimligt tvivel .

Nyckeln för att få avsedd effekt i viltet är givetvis att träffen sitter där den skall och det är lättare att åstadkomma med en mer "lättskjuten" kaliber. Jag har skjutit allt jaktbart klass 1 vilt (utom björn) med 308 win och 150 grains TSX och det är inga problem så länge som träffen är acceptabel MEN skytte mot rörligt vilt är svårt och chansen för en träff på marginalen är större än vid andra mer stillastående skytteformer och att en grövre kaliber vid sådana tillfällen är guld värd är jag den förste att skriva under på. För min egen del skulle jag säga att optimala kalibrar för den här typen av jakt ligger någonstans mellan 308 win och 9.3x62 baserat på både rekyl och effekt men det är bara mina personliga erfarenheter, säkert sitter det framgångsrika drevjaktsskyttar ute i stugorna som svär på att bygelrepetrar i 45-70 är den optimala lösningen .

Av en massa olika anledningar kommer jag förmodligen att göra mig av med min dbs och då behöver jag på sikt fylla "drevjaktshålet" i min vapengarderob. Nu ligger detta förmodligen 1.5-2 år framåt i tiden eftersom Sakotrippeln måste bli färdig först. Om jag idag skulle specificera den optimala lösningen för mig och min jakt så tror jag att en liten forester i 358 win skulle komma väldigt nära idealet. Det som talar emot den lösningen är givetvis att en cylinderrepeter aldrig kan bli lika snabb att ladda omsom en dbs eller halvautomat men baserat på tidigare erfarenhet tror jag att den är tillräckligt snabb. Att repetera en cylinderrepeter snabbt går bra med lite träning och en lämplig mekanism, med min gamla sako gick det bra att få iväg tre bra träffar på ett löp vilket är fullt tillräckligt enligt mig  8)

Magnus, vi har nog ganska likartad syn på det här med optiska riktmedel även om jag upplevt min lilla Helia 1.1-4x24 med P Dot som riktigt användbar. Sedan verkar  Swarovski vara något på spåren med sin nya Z6i 1-6x24 men innan jag har sett den i verkligheten är det lite för tidigt att veta  

För mig har det blivit allt viktigare att vapnen är så smidiga som möjligt, dels för att det gör dem trevligare att hantera men också för att jag kommer snabbare till skott med en liten smidig bössa...

Ser fram emot fler synpunkter!

Henrik

Henrik: jag brukar jämställa drevjaktsskytte med hagelskytte och jag kan inte påmina mig om att jag nån gång direkt funderat på trycket på hagelbössan under jakt. Ändå så är många tryck på hagelbössor rent bedrövliga men man träffar ändå eftersom det handlar om snabba skott utan finlir. Ett bra tryck skönt o ha men inget som jag ser som avgörande vid valet av drevjaktsbössor.

När det gäller pipuppslag/sidslag så kan man knappast komma ifrån att en automat fungerar bra, pump o "cowboy" bössa vetefassen eftersom jag skjutet för lite med sånna för att uttala mig. Vanlig cylinderrepeter och dubbelstudsare är väl sämst i detta avseende. Hurvida detta påverkar snabbheten i praktiken, ja jag har då aldrig haft problem med min SBS hagelspruta och snabba andraskott.

Omladdning för andraskottet eller tredje o s v är helt klart ds:s stora fördel, såvida man inte behöver mer än två skott, där man kan dra bägge skotten samtidigt om man så vill. Automaten kommer på andraplats tätt följd av pumpen o "cowboy" bössan med cylinderrepetern klart sist. Om sen skillnaden vid jakt är så otroligt stor tror jag inte men om man samtidigt ser på att pipuppslag o s v är inte cylinderrepertern det bästa valet vid drevjakt. Balans på bössan bör falla under samma kriterier som hagelvapnet där man vill ha tyngden koncentrerad mellan händerna och inte för långa pipor eller kolvar. Valet av riktmedel bör bli nån form av rödpunkt och låg förstoring. Att som vissa välja ett lågförstorande kikarsikte med dagbelysning gör att man blir med allround men det är inget plus över ett rent rödpunktssikte vid drevjakt. Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga att automaten är det bästa valet tyvärr, eftersom jag gillar SBS dubbelstudsare. Riktmedlet tror jag att en Doctor Sight är det bästa, lätt och snabbt men ändå tillräckligt för skytte ut till 80 m.

Hej RW,

jag håller med till viss del om jämförelsen mellan mellan drevjaktsskytte och hagelskytte och det är när det är de allra kortaste hållen men det finns ett par väsentliga skillnader. För det första är svårighetsgraden egentligen större på drevjaktsskytte än på hagelskytte utan flera olika anledningar, det är bara en projektil iställe för en hagelsvärm, träffområdet är mer begränsat och det kan vara längre håll. Samtidigt kan vi inte acceptera 70% som vi gör när vi jagar fågel med hagelbössan. När vi tränar drevjaktsskytte är det främst typ "björnskytte" eller rullande bildäck som står på programmet och avståndet oftast runt 30m och det blir betydligt mycket fler bommar än vad det blir på en hageljaktstig det kan jag lova dig.

Rent objektiv finns det stora fördelar med automater även om jag ganska ofta stött på skyttar som får problem med omladdningen på sina automater när man sitter som skjutledare. Att de är snabba att ladda om och ger en lägre rekyl och därmed mindre pipuppslag är såklart odiskutabla fördelar. De rent objektiva nackdelarna jag kan se är halvtaskiga tryck och en känsligare funktion. j

Den enda bygelrepetern jag har erfarenhet av är en kompis win m88 som var ruskigt snabb att repetera men med vapenhistoriens sämsta tryck  >

Att cylinderrepetern är långsammast att ladda om är ställt utom all rimlig tvivel men samtidigt går det att genom träning ladda om ganska snabbt, ett välriktat skott varannan sekund går bra så länge som rekylen inte är alltför kraftig.

När det gäller balansen är vi 100% överens! Jag vill dock tillägga att det gäller att inte bygga kulvapnet på höjden utan försöka hålla hela ekipaget så lågt som möjligt.

Så långt är allt bra men eftersom vi har den stalinistiska vapengarderoben att ta hänsyn till vill i varje fall jag ha vapen som är så allround som möjligt framför allt om de skall användas under varierande förhållanden, därför föredrar jag lågförstorande belyst kikarsikte. Under ren drevjakt har det ingen fördel över ett aimpoint men jag har den ovanan att jag inte vill släppa rävarna förbi mig även om skotthållen är över 100m. Nu är det en invändning som i o f s inte har med drevjakt att göra men för mig är den tillräckligt viktig för att jag skall inse att jag nog tyvärr inte är någon dbsjägare :-[

Go Kväll (och dags för blöjbyte för undertecknad vilket innebär att detta inlägg blev lite rumphugget)

//Henrik

Här är blöjbytena klara och småjägarna är förpassade till sängen. (sen drog jag som en avlöning ut till kontoret innan dom började skrika) ;D

Den stalinistiska garderoben på 6 vapen...hmm. Nja, en god jägare skall använda sina vapen så frekvent som möjligt. Som jag ser det är det nog jäkligt att hålla 6 bollar i luften egentligen. Eftersom jag ser rådjur som min favorit sysselsättning blir drillingen med klass 1 kaliber valet i minst 50% av de rörliga jakterna och kanske så pass ofta som var tredje jakttillfälle över säsongen. Det är så man blir kompis med ett vapen. Vi har hitills pratat om vilket vapen som har det långsamaste andra skottet, men kombivapnet eller drillingen kom aldrig på tal.

Där kan börja snacka om vikten med bra kolvinpassning och gott första skott när andra skottet kanske ibland föregås av ett febrilt letande i byxorna bland hagelsmällar och hundkoppel. : Häri har också RW rätt att studsaren används som en hagelbössa då ialla fall min drilling är stockad efter att fungera optimalt som hagelbössa. Min Beretta köpte jag motvilligt då slitaget på S&S drillingen blev för stort på trapbanan.

Hur träna då? Bildäck och björnmål är helt OK. Själva har vi jaktstigsprincipen med masonitgrisar på stålvajer. Första skottet skjuter vi på en stillastående gris på 100 meter med fältmässigt stöd, sittande eller knästående. Sedan har v ien fördröjning på ca 2 sekunder så kommer första löp grisen från vänster följt av en från höger på skott. Detta avstånd är ca 40 meter. Detta ger 3 skott på ca 8-10 sekunder vilket brukar göra gubbarna lite svettiga men mycket upprymda och gliringarna haglar åt alla håll. Upplever det som väldigt realistiskt då det inte hinns ställa om några förstoringar mellan skott 1 och 2. Idag har huvuddelen av gubbarna konverterat till halvautomat i spridda kalibrar och fabrikat. Min uppfattning är att skyttet hos dem har utvecklats otroligt av denna träning och vapen skifte, framförallt är dom idag pådrivande för ökat övningsskytte.

Och sämre kvällsnöje kan man ha en sommarkväll med en avslutning runt grillen ihop med en Virre eller 2.

Avsalu av DS, he-he ser jag spår av mognad eller bara sund insikt Henrik ;D Iden med den korta Forrestern är nog inte så tokig iofs. En av Sakos mer lyckade modeller generellt. Trodde den fanns i .308W och .222 bara, men du ämnar väl bygga nåt eget kanske?

En DS är mer fåfängt smycke än pontent viltdräpare på drevjakt är ju min åsikt som du vet.  :-* Men även jag åker ibland på jakter där grabbarna som inte bryter sitt kulvapen hamnar i division 2 direkt. I fjol blev jag vuxen och sket i det och bar min kära halvautomat på alla representationsjakter och dom snackar med mig fortfarande.... så kom nu med mig ut ur garderoben alla DS ägare det är helt ofarligt där ute. 8)

Duckar kära vänner...

MVH

"För det första är svårighetsgraden egentligen större på drevjaktsskytte än på hagelskytte utan flera olika anledningar, det är bara en projektil iställe för en hagelsvärm, träffområdet är mer begränsat och det kan vara längre håll."

Rätt & fel, visst är det en svärm kontra en kula men du måste ändå lägga svärmen på rätt ställe och sen är ju målet oftast mycket mindre vid hageljakt, då menar jag inte långsamtgående rådjur/hare för en hund utan det är fåglar eller upptrampade harar som gäller. Är det längre håll ska man inte skjuta om man inte räknar med att träffa. Folk är generellt för skjutkåta.

"Samtidigt kan vi inte acceptera 70% som vi gör när vi jagar fågel med hagelbössan."

Jag accepterar inte 70%, det tycker jag är en dålig träffprocent. 90% är ok.

"När vi tränar drevjaktsskytte är det främst typ "björnskytte" eller rullande bildäck som står på programmet och avståndet oftast runt 30m och det blir betydligt mycket fler bommar än vad det blir på en hageljaktstig det kan jag lova dig. "

Tror jag också och det skall provas när jag hittar ett lämpligt ställe att träna på. Vi får nöja oss med vildsvinsbanan o då med 22lr.

"Rent objektiv finns det stora fördelar med automater även om jag ganska ofta stött på skyttar som får problem med omladdningen på sina automater när man sitter som skjutledare. Att de är snabba att ladda om och ger en lägre rekyl och därmed mindre pipuppslag är såklart odiskutabla fördelar. De rent objektiva nackdelarna jag kan se är halvtaskiga tryck och en känsligare funktion.

Den enda bygelrepetern jag har erfarenhet av är en kompis win m88 som var ruskigt snabb att repetera men med vapenhistoriens sämsta tryck"

Jag ser fortfarande inte ett mindre bra avtryck som nåt som påverkar drevjaktskytte om det nu inte är RIKTIGT dåligt. Om man däremot samtidigt lägger in att man ska kunna skjuta på längre håll så kommer saken i ett annat ljus. S 303 fick dock väldigt bra kritik för sitt tryck vad jag vill minnas. Risken med en automat är att skytten fortsätter skjuta eftersom det är så lätt och så blir djuret genomborrat av 3-4 skott och är bara att kassera köttet.

"ett välriktat skott varannan sekund går bra så länge som rekylen inte är alltför kraftig."

..rekylen blir inte besvärlig med 375HH om bössan väger 5kg, den är dock lite väl tung att bära. De gånger jag testat olika Sakobössor så klarar jag inte att skjuta 2 ggr/sek p g a byrålådseffekten men med en R93 skulle det nog gå.

"men jag har den ovanan att jag inte vill släppa rävarna förbi mig även om skotthållen är över 100m. Nu är det en invändning som i o f s inte har med drevjakt att göra men för mig är den tillräckligt viktig för att jag skall inse att jag nog tyvärr inte är någon dbsjägare"

rävj-larna ska hållas efter, rätt så! Själv har jag gett mig f-n på att skjuta fler rävar än rådjur varje år sedan fem år och de sista tre har jag lyckats. Säger kanske inte så mycket eftersom rävstammen verkar ha ökat samtidigt som rådjuren minskat. :-

Jag märker att vi är överens om mycket men att vi i vissa detaljer har olika uppfattningar vilket är uppfriskande

MKJ, jag håller med om att det finns en poäng att att jaga med en eller några få bössor så mycket som möjligt. Dock har jag en teori som jag ännu saknar belägg för och det är att man genom att ha flera olika bössor som är så lika varandra som möjligt skall kunna tillgodoräkna sig träning på den ena bössan när man jagar med den andra (det är en stor del av tanken bakom min Sakotrippel). Som vi har talat om tidigare är jag ingen vän av hagelskott mot rådjur och därför ser jag ingen användning för en drilling för egen del "been there, done that and moved on" Under de senaste tio åren har jag i stort sett bara använt min r-93:a till allt klövvilt med lite olika kalibrar(ett par rådjur har det trots allt blivit med med hagel).

Vi har funderat på att fixa till din typ av "jaktstigsmål" men än så länge har det stupat på att vi inte lyckats lösa kulfånget på ett tillfredsställande sätt men skam den som ger sig!

Att jag gör mig av med dbs beror bara på att jag har en krasst praktisk syn på min vapengarderob, jag har inte plats för några hyllvärmare! I och med att dbs är den bössa som används minst är det den som får maka på sig inför kommande nyanskaffningar.

När det gäller forestern har den såvitt jag känner till funnits i "308 storlek" men för 222 var det vixen som gällde. Nån 358 win har såvitt jag känner till aldrig tillverkats av Sako utan det gäller att bygga om nån befintlig bössa  Något annat har jag heller aldrig funderat på eftersom det gäller att få till både balans, kolv och allt annat så att det blir perfekt och det har jag aldrig upplevt hos nån fabriksbössa.

RW, min jämförelse haltar lite grann eftersom jag delvis jämfört äpplen med päron. Den första delen av jämförelsen handlade egentligen om skytte mot hårvilt d v s att det är svårare med kulskytte än hagelskytte mot till exempel rådjur. Jag och MKJ har tidigare diskuterat hagelskytte mot rådjur och det är något som jag i princip inte ägnar mig åt längre :-* Anledningarna till detta är flera men jag kan bara konstatera att på min hemmamark där rådjur inte jagats med hagel på över tio år har fortfarande cirka hälften av de rådjur vi skjuter med kula hagel i sig!!!! Enough said!!! När jag sedan tog 70% som exempel tänkte jag på våra andjakter men även om vi säger 90% är det en procentsats som vi inte skulle vara nöjda med vid jakt på klövvilt eller vad säger du?

När det gäller trycket är det nog två saker som skiljer oss, för det första är jag personligen förmodligen överkänslig för dåliga tryck och för det andra så vill jag ju kunna knäppa den där räven på 120m 8) Tidigare hade vi två identiska 1900 studsare på skjutbanan med den enda skillnaden att den ena hade fått ett nytt trycke medan den andra hade originaltrycket och det var ganska stor skillnad i resultaten på älgen. S 303 är en studsare som jag aldrig kännt på och än mindre provat men jag skulle inte blui förvånad om den innebär ett stort steg framåt, tyskarna brukar ju vara minst lika kinkiga som jag med sina trycken.

Gällande sako och byrålådseffekt så är det i mångt och mycket en fråga om träning och teknik, som skolad i FSR har jag fått lära mig att repetera med handflatan och inte med fingrarna vilket gör stor skillnad. Jag bytte in min gamla sako forester mot en Blaser r-93 för tio år sedan och kan egentligen inte påstå att jag repeterar snabbare med r-93:an än vad jag gjorde med sakon, däremot finns det en tendens att en cylinderrepeter "tippar åt sidan" vid repetering som inte finns hos en r-9. Hur mycket bössan tippar varierar dels på hur topprank den är men också på vilken mekanism det är, i särklass värst i denna aspekt är de nya mannlichrarna men även en mauser mekanism är besvärlig att repetera snabbt (även om det går att lära sig det med) allra mest snabbrepeterad av cylinderrepetrarna är nog en 1900:a.

Precis som du anser jag att det är viktigare att skjuta räv en rådjur och här tror jag att även MKJ håller med?

Ha det!

//Henrik

Precis som du anser jag att det är viktigare att skjuta räv en rådjur och här tror jag att även MKJ håller med?

Fusk, du sitter på insider info ;D

Ok, din Sako trippel är säkert genomtänkt och kan väl ge dig presumt rätt att en trippel gravt customiserade och person anpassade kulbössor kan ge vissa fördelar. Dock tvivlar jag på att man egentligen blir en bättre .375a skytt för att man skjuter mycket med sin likstockade 6x45a, men jag kan ha fel som så många gånger förr. ???

Rekyl är ett gissel och skall till varje pris minimeras. Tvivlar på att jag nånsin kan bli en bra Buffel-kaliber jägare trots allt vad Pachmayer må bidra med. Känner man det minsta oro för sin rekyl är det bättre att steppa ner till en klenare drevjaktsbössa, eller åtminstone överväga en annan stockning då rekylrädsla torde vara en drevjaktsjägare största fiende.

Repetering är ett fenomen som är svårt att komma runt med en repeter studsare..dagens sanning ;D Om man promt år 2007 skall reptera sin drevjaktsbössa måste en rakrepeterare innebära mindre konsekvenser för sving och skytte rythm än en tradiotionell cylinder mekanism. Har skjutit en del R93 och gillar egentligen mekanismen (oj, satt långt inne) men vägrar inhandla en pga att alla andra också har en och att det finns bättre vapen för sysslan. Tror att R93 hypen snart kommer att övergå i en S303 hype. 

Helt riktigt är det pga trycket som man kommer att sno köpare från segmentet som aldrig kunde tänka sig en halvautomat tidigare, som typ Henrik. Har ett modifierat trycke på min Browning men trots allt är SAuerns bättre. (S202) Sedan har man plockat säkringen ur den förhatliga varbygeln och placerat den på kolvhalsen a la Blaser.

Hagel och rådjur, håller med, det som är sagt i ämnet räcker. Vi förstår varandra även om jag praktiserar fortfarande ;D

MVH

Magnus,

fördelen med att använda samma typ av bössa när det gäller repetering, trycke och förhoppningsvis balans är givetvis att det skall göra byte mellan bössorna enklare. Sedan tror jag inte för ett ögonblick att jag ökar min rekyltålighet för 375 H&H genom att skjuta 6x45, för det finns det bara en väg att gå och det är att skjuta mycket med 375:an. Genom handladdning går det också att succesivt öka rekylen så att man lär sig hantera den men visar det sig att jag inte kommer att kuna skjuta tillräckligt bra med 375:an så är det bara att pipa om den  ;D

Däremot så vet jag att rätt stock gör under för rekylen och med en riktigt anpassad och som du uttrycker det "gravt customiserad" bössa så är jag ganska säker på att jag kommer att kunna skjuta med den bössan utan större problem med rekylen, precis på samma sätt som jag idag skjuter med r-93:ans 9.3x62 pipa

Att en automat är snabbare att ladda om med en vad en cylinderrepeter är håller nog alla med om så även jag MEN min poäng är att en cylinderrepeter som reperteras med riktig teknik (d v s handflata och inga fingrar) är enligt min erfarenhet tillräckligt snabb. Det handlar ju inte bara om att tömma magasinet på kortast tänkbara tid utan en viss observation av viltet i samband med skottet och ett avgörande av om det skall avlossas några mer skott bör komma innan det är dags att kröka fingret runt avtryckaren igen.

Att jag aldrig kommer att bli en automatjägare handlar inte om automatens objektiva egenskaper som dålig balans, halvtaskigt tryck och osäker funktion utan mer om att jag inte ser jakten som en sysselsättning där det handlar om att på kortast tänkbara tid bärga största tänkbara mängd vilt med effektivaste tänkbara  beväpning. Trots att automaterna blir bättre på alla de objektiva punkterna så är och förblir dem själlösa slaktmasker utan förmåga att framkalla något habegär hos undertecknad, förmodligen saknar jag någon gen som behövs för att uppskatta dessa tingestar ???

När det sedan gäller hagel och rådjur så kan vi väl konstatera att "we have agreed to disagree" och då vill jag tillägga att jag inte lägger nån värdering på alla dem som väljer att skjuta hagel med rådjur men precis som i fallet med halvautomaterna är det inte "my cup of tea"....

Försöker svara på PM:et i morgon eftersom hunden kallar på uppmärksamhet...

Ha det så bra!

//Henrik

Henrik: kalibern 358W är i mitt tycke en mycket intressant kaliber. Jag är ju vän av grova men långsamma kalibrar, åtminstonde på större vilt.

När det gäller hagelskytte på rådjur så är inte jag nån förespråkare men jag har sett rådjur rasa ihop som slagna av blixten, så det funkar utan tvekan.

Att acceptera träffprocent som är under 100% är ju egentligen fel eftersom allt därunder kan vara nån form av skadeskjutning och sånt kan man faktiskt aldrig vara nöjd med så jag reviderar mig till 100% vid allt skytte.

Att man kan repetera snabbt med en Sako tror jag säkert men jag har personligen aldrig förstått varför man ska göra det svårare för sig själv än nödvändigt. Jag kan t ex inte förstå varför du försöker customisera Sakobössor till att bli lika bra som R93:an som du tydligen har och skjuter bra med och som man egentligen bara behöver en bössa av i de olika kalibrarna du nu måste ha. För mig verkar detta vara en aggresiv form av Sakofanatism. :-*

När det gäller att tycka om automater eller inte så kan man inte komma ifrån att de är effektivare vid viss jakt. Jag har ju en sån själv (hagel) som används vid gömslejakt där den korta och lättladdade bössan fungerar bättre än min handbyggda SbS.  :'(

Magnus: man behöver inte bruka mer våld än nöden kräver så du klarar dej nog som jägare i sverige även om du inte är en buffelkaliberjägare.

S202 kom med säkringen på kolvhalsen för ganska många år sen o förövrigt har jag aldrig förstått vad som är så fel med att ha säkringen i bygeln. Jag har säkringen på olika ställe på olika bössor och har aldrig under 15 år haft problem med att osäkra när ett hastigt läge uppstår.

Sammanfattningsvis troir jag nog att man med ren fakta kan säga att den ideela drevjaktbössan idag är en S303 med nån form av lågförstorande dagbelyst kvalitekikare troligen då Swarre 1-6. Nu är ju vår hobby inte bara basserad på ren fakta och effektivitet utan av en hel del känslor och man skjuter troligen bäst med en bösa man tycker om...

S202 kom med säkringen på kolvhalsen för ganska många år sen o förövrigt har jag aldrig förstått vad som är så fel med att ha säkringen i bygeln. Jag har säkringen på olika ställe på olika bössor och har aldrig under 15 år haft problem med att osäkra när ett hastigt läge uppstår.

Huvudet på spiken RW, men jag är ju vänstervriden (dock ej politiskt) och då är det inte bra att ha säkringen i varbygeln, prova håll bössan med vänster hand så får du se hur smidigt osäkring går...men jag är jäkligt snabb på att säkra ;D Att ha säkringen på kolvhalsen är således mer neutralt då tummen sitter uppåt på bägge händerna

MVH

Huvudet på spiken RW, men jag är ju vänstervriden (dock ej politiskt) och då är det inte bra att ha säkringen i varbygeln, prova håll bössan med vänster hand så får du se hur smidigt osäkring går...men jag är jäkligt snabb på att säkra ;D Att ha säkringen på kolvhalsen är således mer neutralt då tummen sitter uppåt på bägge händerna

MVH

Hmm, för några år sen fick jag in nåt skit i säkringsmekanismen och rengjorde då den och smorde upp den för första gången på 10 år :-[. Resultatet blev en säkring som blev ytterst lätt & tyst att osäkra med så om du haft bekymmer med trög säkring så gör rengöring och uppsmörjning underverk. Eftersom tangenten sitter i mitten av bössan så kan jag inte riktigt förstå vad vänster eller höger skulle göra för betydelse. ???

Vad jag däremot kan tycka är kasst med S200 är att det inte går att plundra säkrat. Min ännu äldre S90 har denna finnes så de vet hur man gör. Den har dessutom säkringen på "rätt" ställe.

Jag håller med om att teoretiskt är det smartare att ha likartade system men praktiskt har det ingen betydelse. Det är väl som med halvljusspakens funktion i olika bilar, man svär första gången men sen går det utan problem.

Min hagelautomat med Aimpoint gör succe på avstånd under 30 meter! Det ända klagomålet är att man inte får ladda med fem skott. Jag använder Brenneke och de går kanon upp till 60 meter. Men framförhållningen blir för stor, så jag håller mig under 30 meter. För längre avstånd har jag min Cylinderrepeter i 8.57JS.

RW, den dan du kommer upp i 100% träff med hagelbössan är jag den förste att gratulera!

Givetvis är det en riktig målsättning men att nå dit är sannerligen inte lätt. Jag har under ganska många år haft labrador och detta har gett mig möjlighet att få medverka på en massa andjakter. En skytt som ligger på över 70% på andjakter är mycket duktig men skyttar som ligger under 50% är dessvärre många gånger vanligare >

Hagel och rådjur har vi som sagt diskuterat förr och vi är alla överens om att rätt utfört innebär hagelskottet ett stendött rådjur varenda gång, det är vad som händer när allt inte är 100% perfekt som har varit grunden till våra olika ståndpunkter.

När det gäller 358win så är det en skapelse som jag varit sugen på i över 10 år men andra projekt har alltid kommit emellan. Det känns som en väldigt "lagom" patron för svensk "blandjakt" så som den ser ut för mig. Det vill säga drevjakt plus hundjakt i olika former, i dagsläget är det 308 win eller 9.3x62 som gäller för de jaktformerna men eftersom jag alltid vill prova nya saker skulle en 358:a förmodligen sitta som en smäck.

Jag vill än gång för alla dementera ryktet att jag skulle vara en Sakofantast för så är inte alls fallet. Sako 75 eller Sako 85 hade jag inte velat ha om du så gett dem till mig till exempel. I mina ögon har sako fram till dess att Sako 75 kom gjort skapligt bra bössor med fördelar och nackdelar som alla andra. Jag är en nyfiken person som alltid försöker lära mig något nytt och se om jag kan hitta en bättre lösning på ett problem än den nuvarande. För mitt vapenägande har det inneburit att jag provat en massa olika vapen i massa olika kalibrar. allt från ett antal dubbelstudsare till de flesta studsarmärken på marknaden men också drillingar och enkelpetare har passerat revy i mitt vapenskåp. För de allra flest vapnen har gällt att de haft bra och dåliga egenskaper och i slutändan har jag alltid lockats av ett nytt projekt i ena eller andra formen. Den bössan som blivit kvar längst i vapenskåpet är nog r-93:an som jag haft i 10 år. Numera är den skriven på hustrun så den står inte ivägen för några andra projekt och ger en form av grundtrygghet som gör att jag kan chansa lite och prova andra spännande projekt som till exempel en sakotrippel eller min lilla dbs. Det största anledningen till att jag valde sakolås till min trippel är helt enkelt att de fanns i tre olika storlekar som inte bara skiljde i längd utan där låsen verkligen var anpassade till respektive patronklass. Dessutom har jag inte själv upplevt eller hört om några större problem med de gamla sakolåsen alltså blev det L461, L579 och L61R som blev basen för mitt projekt. En annan aspekt är att jag och smeden delar uppfattningen att dessa lås ihop med gamla Mauser och Win pre 64 tillhör de få lås där linjerna flyter fint mellan stock och mekanism men det är en ren utseende fråga. Hela mitt projekt handlar om att hitta en kompromiss mellan utseende och funktion som är optimal för mig.

Om S303 är en bra konstruktion eller inte får framtiden utvisa, jag vill se att de verkligen har fullgod funktion och inte slutar ladda om när man gått igenom en grantätning innan jag blir övertygad men så är man ju också stockkonservativ...

I grund och botten handlar det en hel del om vilken inställning man har till jakt och varför man håller på med denna fantastiska sysselsättning. För mig är det inte odelat positivt att ett vapen är "effektivt". Effektiv är jag på jobbet men när jag är i skogen är jag en livsnjutare, ni börjar låta som min bror som med emfas hävdar att "grogg är ett effektivare sätt att bli tankad än dina rökiga jävla single malt" men om ni går igång på effektivitet så inte mig emot ;D. Själv sitter jag dock lugnt kvar och likt tjuren passar på att njuta av livet och mina "gravt customiserade" men ack så ineffektiva bössor :-* :-*!

Ha det så bra så hörs vi!

Henrik

"RW, den dan du kommer upp i 100% träff med hagelbössan är jag den förste att gratulera!

Givetvis är det en riktig målsättning men att nå dit är sannerligen inte lätt. Jag har under ganska många år haft labrador och detta har gett mig möjlighet att få medverka på en massa andjakter. En skytt som ligger på över 70% på andjakter är mycket duktig men skyttar som ligger under 50% är dessvärre många gånger vanligare >"

Jo, jag vet att det nog är en utopi sålänge man skjuter på vilt MEN jag kan inte se att man etiskt kan särskilja sin målsättning för träffprocent mellan olika arter för vem avgör vilket vilt som är viktigast.

"När det gäller 358win så är det en skapelse som jag varit sugen på i över 10 år men andra projekt har alltid kommit emellan. Det känns som en väldigt "lagom" patron för svensk "blandjakt" så som den ser ut för mig. Det vill säga drevjakt plus hundjakt i olika former, i dagsläget är det 308 win eller 9.3x62 som gäller för de jaktformerna men eftersom jag alltid vill prova nya saker skulle en 358:a förmodligen sitta som en smäck."

Jag har läst några artiklar om denna kaliber och ser många fördelar med den dock inte vid gems jakt o liknande.

"Jag vill än gång för alla dementera ryktet att jag skulle vara en Sakofantast för så är inte alls fallet. Sako 75 eller Sako 85 hade jag inte velat ha om du så gett dem till mig till exempel. I mina ögon har sako fram till dess att Sako 75 kom gjort skapligt bra bössor med fördelar och nackdelar som alla andra. Jag är en nyfiken person som alltid försöker lära mig något nytt och se om jag kan hitta en bättre lösning på ett problem än den nuvarande. För mitt vapenägande har det inneburit att jag provat en massa olika vapen i massa olika kalibrar. allt från ett antal dubbelstudsare till de flesta studsarmärken på marknaden men också drillingar och enkelpetare har passerat revy i mitt vapenskåp. För de allra flest vapnen har gällt att de haft bra och dåliga egenskaper och i slutändan har jag alltid lockats av ett nytt projekt i ena eller andra formen. Den bössan som blivit kvar längst i vapenskåpet är nog r-93:an som jag haft i 10 år. Numera är den skriven på hustrun så den står inte ivägen för några andra projekt och ger en form av grundtrygghet som gör att jag kan chansa lite och prova andra spännande projekt som till exempel en sakotrippel eller min lilla dbs. Det största anledningen till att jag valde sakolås till min trippel är helt enkelt att de fanns i tre olika storlekar som inte bara skiljde i längd utan där låsen verkligen var anpassade till respektive patronklass. Dessutom har jag inte själv upplevt eller hört om några större problem med de gamla sakolåsen alltså blev det L461, L579 och L61R som blev basen för mitt projekt. En annan aspekt är att jag och smeden delar uppfattningen att dessa lås ihop med gamla Mauser och Win pre 64 tillhör de få lås där linjerna flyter fint mellan stock och mekanism men det är en ren utseende fråga. Hela mitt projekt handlar om att hitta en kompromiss mellan utseende och funktion som är optimal för mig."

Haha, första tecknet på fanatism är att man saknar sjukdomsinsikt Jag respekterar att man valt t ex Sako om man kan motivera på ett bra sätt vilket jag tycker att du har gjort. Förövrig har jag förstått att höjden av tekniskutveckling av Mausersystemet skall vara nån BRNO (ZG47?)

"Om S303 är en bra konstruktion eller inte får framtiden utvisa, jag vill se att de verkligen har fullgod funktion och inte slutar ladda om när man gått igenom en grantätning innan jag blir övertygad men så är man ju också stockkonservativ..."

Hmm, hörde just att Sauer ytterligare en gång återkallat 303. Denna gång p g a matningsproblem.

"I grund och botten handlar det en hel del om vilken inställning man har till jakt och varför man håller på med denna fantastiska sysselsättning. För mig är det inte odelat positivt att ett vapen är "effektivt". Effektiv är jag på jobbet men när jag är i skogen är jag en livsnjutare, ni börjar låta som min bror som med emfas hävdar att "grogg är ett effektivare sätt att bli tankad än dina rökiga jävla single malt" men om ni går igång på effektivitet så inte mig emot ;D. Själv sitter jag dock lugnt kvar och likt tjuren passar på att njuta av livet och mina "gravt customiserade" men ack så ineffektiva bössor :-* :-*!"

Själv känner jag mig som en nytänkare när jag går på jakt i Tweed o SbS . Själv har jag gått mer o mer från single malt till Conjak.

"Ha det så bra så hörs vi!"

Dettsamma o trevlig helg!

Henrik

Hej

Termer som "fettodirre" och "gravt customiserade" är målande och användbara kraftuttryck ;D

Kan väl berätta en hemlis så här på fredagen, det blir ingen S303 för mig heller till våren. S303 tillför troligen inte tillräckligt utöver deta jag redan har. Såg en Heym SR 20 vänster i den exellenta kalibern 8x68S till salu på nätet, mycket talar nu för den i stället. En man med tyskt blod i ådrorna skall skjuta tyskt i den mån det går. ;D Med tre Heym i bagaget tenderar väl jag också att luta åt favorisering.

Känner mig inte helt färdíg i detta ämne ännu, men hinner inte riktigt mer idag. Pengar skall lånas, barn skall hämtas, resor skall bokas och det kanske viktigaste av allt...päronsodan måste värmas upp och slås av till kvällens groggande på jaktmötet ;D ;D Nädå, jag är en single malt kille jag med.

Trevlig helg, i morgon dör en bäver...minst 8)

Kan väl berätta en hemlis så här på fredagen, det blir ingen S303 för mig heller till våren. S303 tillför troligen inte tillräckligt utöver deta jag redan har. Såg en Heym SR 20 vänster i den exellenta kalibern 8x68S till salu på nätet, mycket talar nu för den i stället. En man med tyskt blod i ådrorna skall skjuta tyskt i den mån det går. ;D Med tre Heym i bagaget tenderar väl jag också att luta åt favorisering.

Trevlig helg, i morgon dör en bäver...minst 8)

Heymfanatiker var en ny sjukdom . Själv riskerar jag väl att kallas Sauerfanatiker med mina två.... 

Trevlig helg och jag kör nog MC om vädret tillåter... 8)

RW,

jag håller med om att det är ett moraliskt dilemma att vi vid vissa typer av jakt accepterar att vi ibland bommar. När vi genom åren har diskuterat långhållskytte på olika forum får man ofta höra kommentarer av typen att det inte är etiskt försvarbart att skjuta på vilt bortom 100m eller 150m eller kanske 200m eftersom man aldrig skall avlossa ett skott om man inte är säker på att få viltet (eller i varje fall minst 99% säker) samtidigt accepterar dessa människor att 70, 80 eller 90% träff vid fågeljakt är helt OK???????

Om jag skall ställa saken på sin spets kan jag konstatera att jag hittills aldrig bommat ett klövvilt som stått längre bort än 80m men efter 20 års jakt har jag skadskjutit eller bommat 7 vilt på närmare håll än 80m, skall jag då dra slutsatsen att det inte är etiskt försvarbart att skjuta på djur förrän de står minst 80 m ifrån pipan? Som parentes kan det nämnas att av de 7 djuren så återfanns och avfångades 5 efter eftersök, 1 djur konstaterades av tre personer vara oskadat (och när det sköts 4 veckor senare visade det sig att jag bommat) och ett djur återfanns aldrig :-[

Sjukdomsinsikt har jag nog men det handlar snarast om att jag inte kan låta en bössa vara i sitt originalskick utan att jag alltid hittar en massa saker jag vill "förbättra". Dessutom vet jag numera att i varje fall när det gäller bössor är det inte alltid som gräset är grönare på andra sidan staketet.

För ett par år sedan skaffade jag en ZG 47 som skulle byggas om till ett riktig custombössa men eftersom jag har just sjukdomsinsikt så var jag såpass klarsynt att jag provade den i originalutförande under en säsong (totalt 4-500 skott på bana och i skogen) innan jag beslutade att sånt skit gör sig bäst hos skrothandlaren. Hantverket var säkert oantastligt och mekanismen är såklart oöverträffad i vissa människors värld men jag har aldrig varit med om fler matningsproblem och konstiga handhavandeproblem än med den bössan.

Genom åren har jag suttit en väldig massa timmar som skjutledare på olika skjutbanor och två olika vapentyper utmärker sig när det gäller problem i skjutbåset nämligen gamla mauser 98:or i olika konfigurationer och halvautomater : Visst kan man hävda att det beror på handhavande fel men faktum återstår att dessa mekanismer står för en stor del av alla "eldavbrott" i olika former som jag stött på det har varit matningsproblem, klick, utkastade hylsor som inte lämnat vapnet, vapen som avfyrats utan skott i pipan eller automater som vägrat ladda om.

8x68s är en mysig kaliber men vad är syftet bakom den? I mina ögon pratar vi om jakt efter större klövvilt på avstånd över 200m? Är det älgarna på de norrländska myrarna som lockar? Det är dessutom lite mer "drag" i den än vad det är i en 308:a och eftersom du kommit ut som rekylkänslig är väl frågan om det är mödan värt? :-* Men att de lite äldre Heymarna innan de ekonomiska svårigheterna slog till är trevliga bössor skriver jag verkligen under på!

Att termer som "fettodirre" och "gravt customiserade" både är målande och berikar vårt svenska modersmål är vi fullständigt ense om ;D

För egen del skulle jag tro att det blir en Talisker efter maten och den obligatoriska skytteträningen på baksidan, men nån jakt är dessvärre inte inplanerad i helgen 

Ha det så gott!

"Fettodirren"

"jag håller med om att det är ett moraliskt dilemma att vi vid vissa typer av jakt accepterar att vi ibland bommar. När vi genom åren har diskuterat långhållskytte på olika forum får man ofta höra kommentarer av typen att det inte är etiskt försvarbart att skjuta på vilt bortom 100m eller 150m eller kanske 200m eftersom man aldrig skall avlossa ett skott om man inte är säker på att få viltet (eller i varje fall minst 99% säker) samtidigt accepterar dessa människor att 70, 80 eller 90% träff vid fågeljakt är helt OK???????

Om jag skall ställa saken på sin spets kan jag konstatera att jag hittills aldrig bommat ett klövvilt som stått längre bort än 80m men efter 20 års jakt har jag skadskjutit eller bommat 7 vilt på närmare håll än 80m, skall jag då dra slutsatsen att det inte är etiskt försvarbart att skjuta på djur förrän de står minst 80 m ifrån pipan? Som parentes kan det nämnas att av de 7 djuren så återfanns och avfångades 5 efter eftersök, 1 djur konstaterades av tre personer vara oskadat (och när det sköts 4 veckor senare visade det sig att jag bommat) och ett djur återfanns aldrig :-["

Själv har jag provat på ett halsskott på en bock, stående på tå (för att komma över några buskar), när bockfebern brämde som värst. Givetvis bommade jag den gående bocken (ca 50 m). Att jag bommade vet jag därför jag sköt den några dagar senare. :-[

"Genom åren har jag suttit en väldig massa timmar som skjutledare på olika skjutbanor och två olika vapentyper utmärker sig när det gäller problem i skjutbåset nämligen gamla mauser 98:or i olika konfigurationer och halvautomater : Visst kan man hävda att det beror på handhavande fel men faktum återstår att dessa mekanismer står för en stor del av alla "eldavbrott" i olika former som jag stött på det har varit matningsproblem, klick, utkastade hylsor som inte lämnat vapnet, vapen som avfyrats utan skott i pipan eller automater som vägrat ladda om."

Jag ser att puschfeed mekanism är vad man ska ha!!

"För egen del skulle jag tro att det blir en Talisker efter maten och den obligatoriska skytteträningen på baksidan, men nån jakt är dessvärre inte inplanerad i helgen  "

Talisker är lite väl rökig för min smak, Glenngoyne (?) däremot kan det bli. Blev just tillfrågad om jag kan skjuta lite kråka i helgen. Är ju lite halvprofsjägare (kommunjägare) så man får väl ställa upp!

"Ha det så gott!

"Fettodirren""

Dettsamma

"skåningajäveln"!

Ett litet sidospår kanske, men vill någon utveckla varför det skulle vara bättre attt repetera med slutstyckskulan i handflatan istället för att hålla den mellan tummen och pekfingret. Jag har under åren praktiserat båda varianterna och även läst div utläggningar om vilket som är bäst. 

Hej Pelle,

det är väldigt mycket enklare att visa en att förklara i text jag hinner bar ta ett par snabba punkter i kväll så får jag utveckla det efter helgen.

Fördelarna i kort är :

I och med att du inte behöver ha plats mellan slutstyckshandtag och ockularet för tummen kan du montera kikaren lägre, på min gamla Sako klagade de flesta som lånade den på att kikaren satt så lågt att de inte kunde repetera.

Sedan är det helt enkelt en snabbare rörelse!

Tendensen att tippa bössan vid repetering minskar när du inte drar upp och sedan bakåt utan låter rörelsen sitta i handleden.

Det blir en kraftfullare rörelse som är mer distinkt vilket i sin tur gör att risk för "short stroking" o dyl elände minskar.

Mycket av detta låter flummigt och kan vara lite svårt att beskriva i ord men det är ganska enkelt att förklara när man kan visa rörelsen. Om du är intresserad skall jag försöka förklara det bättre när jag har lite mer tid.

Go Kväll,

Henrik

Henrik - varför säljer du egentligen din dbs? Om det bara är det faktum att du med den optik du har inte klarar att säkert ta räven på 100+, så är det väl optikens och inte bössans fel? En bössa som är perfekt på såväl 10 m som 100 och 200m existerar ju inte. Men har man en variabel kikare så kan man ju hantera det mesta. Nya Swarowski är kanske då ett alternativ? Med 1,7-10 kommer man långt... För mig är en drevjaktsbössa en som kan hantera skotthåll på upp till knappa 100m och då duger en 1-4 bra för mig. Blir skotthållen längre - ta en annan bössa med annan optik eller ha flera kikare?