Leaderboard

Till alla gnällspikar....låt killen få en chans att visa vad han går för innan ni sågar honom med fotknölarna. Jag personligen tycker ålder är oväsentligt i sammanhanget. Han kanske blir den bästa ordföranden på år och dag.

Helt enig med dig. Jag skiter i hur gammal han är - det är vad han kan göra som är intressant. Och de två hör inte ihop. -- Mats

Låter onekligen som ett trevligt projekt, små marker har oxå ha sin charm. Och har vi svenskar suttit och skjutit vuxna älgar på mindre marker än det i "alla" år så du kan utan dåligt samvete plocka dig ett rådjur om året, framförallt om du idkar viltvården som du planerar. Går det inte att ansluta till nåt VVO vid intresse ?

Information är på väg ut på såväl emsida som i Svensk Jakt mm. Den nya försäkringsleverantören är If. Det blir inte en enda försämring vad gäller belopp eller någon annan detalj. Däremot kommer några förbättringar, t ex en del självriskelimineringar mm.

Hej, om du ska ha en grishund så behöver du ha tillgång till mer mark än du har. Dina hektar kommer snabbt att tömmas på gris om du börjar träna där titt som tätt. Annars låterde som om du ska ha en wachtel. Den kan, rätt tränad, fungera som eftsökshund på den pyrsch o vakjakt som dina mindre markar lämpar sig för, den kan vara en en god hjälp om du kommer med i det större laget. Jag tycker att en bra wachtel ska tränas på allrounduppgifter, den ska apportera, den ska spåra och avlsuta eftesök, den ska driva. Så du har mycket arbete framför dig. Men du ska leta länge för de flesta wachtalr är inte bra. Det har avlts på skithundar i Sverige och de goda stammar vi en gång importerade från Tyskland är sönderavlade. Man kan också vända på alltihopa o säga att den som har en god stövare numera har jakt överallt eftesom goda stövare är sällsynta, men en stövare behöver ju också mycet mark tt gå på. Har du tittat på alpenländische dachsbracke. Jag ahr haft en själv och den jagar som en wachtel men spårar bättre. Dock finns det lite ojämnheter i mentaliteten. Men det är en god klövvilthund som är kortdrivare o oftast lätt att ha hemma.

Jag har in hos min lokala handlare igår och klämde på en 20a svs på drygt 2,2kg. Vilken underbar skapelse att bära i skogen. Dock hade just denna en avskräckande prislapp, korta pipor och ett för mig ganska okänt namn. Men trots att jag trodde jag var klar med bössbytandet nu så fick den fick mig att tänka; Gud så klumpigt 2,7kg är i skogen. Det är nog snart dags för en riktig skogsbössa. pmt: Har du något tips vart man ska leta för att hitta en lämplig bössa?

Problem solved! Spännande licensansökan!

Jo, men vad säger denna hint? Spontant tolkar jag, och säkert alla andra, det som att vi ska bli tydligare och skarpare i rovdjurs- / vargfrågan. Börjar man då analysera Hedin, Svenljungagruppen, Dalastrejken m fl så upptäcker man att de i grunden tycker exakt som vi. Då måste vi ha misslyckats med kommunikationen då, eller? Riktigt jobbigt blir det sen när vi kopplar på medlemsundersökningar och medlemsstatistik. Vi ökar idag i rovdjursområdet men sjunker som en sten i storstadsområden. Frågar vi medlemmarna vill väldigt många att vi ska lägga mindre krut på vargfrågan. Då står vi helt plötsligt i ett vägskäl, är det möjligt att göra den snabbt ökande kategorin storstadsjägare som skiter i vargen och allmogejägaren i Rättvik nöjda samtidigt? Jag vet faktiskt inte men tar gärna råd i frågan... Lite av vårt problem blir att vi alltid måste ha en helhetssyn och blicken i horisonten. Ta det här med eftersöksstrejker som exempel. Det kanske kan vara en finurlig grej om man bara fokuserar på vargfrågan. För oss, som samtidit ska jobba med t ex jakttiderna, är dessa aktioner ett elände. Att driva tesen att vi värnar det vilda och förtjänar frikostiga jakttider med "frihet under ansvar" blir svårt när jägare låter skadat vilt ligga i diket och lida... Vi ser idag en snabb diversifiering av jägaren och en starkt ökad fokusering på sakfrågor. Det är ganska logiskt och naturligt men förbundet har inte hittat redskapen att hantera denna utveckling. Det är inte mnst rovdjursfrågan ett bra exempel på...

Mats: Om vi skulle leka med tanken att vi faktiskt valt alternativ 1, vad hade du svarat då?

Henke: Jag köper helt ditt resonemang och det kanske inte är en slump att vi nyss anställde en helt ny funktion - en kommunikationschef! Vårt problem är nog väldigt mycket det du beskriver, kommunikation, och särskilt intern sådan, är förbannat svårt i dagens samhälle. Det tror jag i stort sett alla ideella organisationer skriver under på. Vare sig vi eller någon annan har funnit lösningen. Visst, det finns föreningar som vänt trenden, t ex SNF. Men, det har man gjort genom att helt byta kundgrupp. Från en folkrörelse med en fältorganisation till en stockholmsbaserad livsstilsrörelse. Jag är liiite orolig att vi kanske också dras ditåt. Allt färre av våra medlemmar bor på landet och jagar i vargrevir, det sätter förr eller senare sina spår om man ska vara demokratisk. När det gäller Björn så har jag inte begärt att man ska komma med konstruktiv kritik nu. Min poäng är att man kanske ska avvakta och se vad karln tänkt göra och vartåt han vill innan man bildar sig en uppfattning. Att diskvalificera någon på grund av ålder, bostadsort eller annat i sammahanget lätt ovidkommande (i mina ögon) är nog tyvärr lite som att pinka på sig när det är kallt ute - det blir varmt en stund men sen blir det skitkallt... Sist men inte minst så sätter du fingret på en mycket viktig punkt. Vi måste bli bättre på att tala om vad vi gör. Det är lite av vår förbannelse eftersom mycket av det vi åstadkommer är beroende av förtroende och arbete i kulisserna. Ta jakttidsfrågorna som exempel. Vi har nu tagit bort alla de föreslagna inskränkningarna som föreslagits, vilka var fler än någonsin. Om vi berättar för medlemmarna i detalj hur detta gick till kommer vi inte lyckasd med samma metoder om 3 år när nästa förslag ska behandlas. Samma sak med rovdjursfrågan. Vi har på en månad lyckats få regeringen att besluta om att komplettera Liljelunds rovdjursutredning med en sårbarhetsanalys och en konsekvensanalys. Hur detta gick till tänker jag nog inte avslöja... Det blir dock snabbt en börda eftersom den absoluta majoriteten av medlemmarna där ute tror att vi inte gör något, när vi i själva verket är de enda som åstadkommer något i t ex rovdjurs- och jakttidsfrågorna...