För sisådär 5 år sedan tog jag jägarexamen. Fick då min svärfars älgbössa, en HDF (voere) titan II i 6,5x55. Efter några misslyckade vändor på älgbanan så slutade svärfar med älgjakten innan han orsakat någon skadeskjutning. Han gick över på renodlad rådjursjakt med några andra gubbar som hade hund, behovet av en 6,5-a fanns liksom inte längre.
När jag fick bössan skulle jag nog säga att den var i fint bruksskick, kanske till och med mint condition. Visst hade den varit i skogen (max) en vecka om året, men svärfar håller efter sina grejer. Jag har i ärlighetens namn svårt att tänka mig att svärfar skjutit så mycket mer än 200 skott med bössan.
När jag fick den var den toppad med ett sikte märkt Huskvarna (made in Japan). Förstoringen var 2-7x32. Siktbilden var rektangulär.
Bössan sköt för djävligt....
...eftersom pipan tryckte hårt mot stocken. Så det första jag gjorde var att sitta några kvällar med grovt sandpapper för att slipa upp pipkanalen. Det räckte inte så jag placerade ett par brickor under den främre rekylklacken för att få upp pipan. Det funkade.
Därefter gjorde jag ett ordentligt och dyrköpt nybörjarmisstag. Jag beställde ett noname kinasikte på nätet från en svensk web-butik. Ett sikte som jag iofs fällde en del småvilt med, men som inte var skottfast. För varje skott flyttade sig riktpunkten någon kvarts mm uppåt. Inga problem så länge man skjuter lite, men jag försökte få tid att öva en del och då märktes det ordentligt. Att riktpunkten flyttat 5 cm uppåt efter ett pass på älgbanan är oacceptabelt. Siktet returnerades (ej REK) och kom bort i posten. Eller om web-butiken på ett illslugt sätt utnyttjade min dumsnålhet att inte skicka REK. Hursomhelst. Siktet fanns inte längre och jag var fattigare. Kunde klämma på det gamla Huskvarnasiktet igen, men det lockade inte utan jag köpte ett beg Helia L 3-12x56 istället. Stort och tungt men ett fenomenalt lyft gentemot det tidigare siktet.
Nästa projekt blev att plocka bort brickorna vid rekylklacken för att istället plastbädda bössan. Det gick betydligt enklare än jag trodde det skulle vara. Nu är pipan ordentligt frilagd. Satte i den vevan på en större slutstycksknopp. Jag repeterar definitivt fortare och säkrare med en sådan än utan. 3 godkända skott på älgbanan under ett löp är inga problem, att försöka skjuta magasinets 4 skott under samma löp har jag inte provat ännu....
Sedan gick en tid innan fixardjävulen satte in igen...... När han väl kikade fram var det bara att ge sig hän. Kolla runt och tillslut beställa en ljuddämpare. Det blev en T-40 från RCC. Inte minst därför att jag utan problem kan passera Roger på väg till/från jobbet.
Det är alltså i detta skick bössan är just nu, och även på den sunkiga bilden nedan (nedre bössan). Men vad har jag för framtidsplaner? Jo Jag har som personlig målsättning att med bra stöd inte tveka om jag får en räv inom 200 m. I dagsläget håller jag mig inom 150 m men jag skall sträcka ut detta vad gäller predatorer. Men hur löser jag det? Jo:
1/ träning träning träning
2/ en kraftigare kikare ("morot", det är kul med prylar, men lite senare skall jag förklara att det finns andra skäl också)
3/ ny kolv
Punkt 1: pågår kontinuerligt. Men kanske skall göra detta lite mer målinriktat. Är inne på att kontakta en klubb i närheten för att få tillgång till åtminstone en 300 m bana. Har även planer på att till våren gå någon av Long Range Designs kurser.
Punkt 2: har kikat runt en del. Startade en tråd om trijicons 5-20 kikare i slutet av sommaren och har kikat i de tillgängliga kikare i det förstoringsomfånget som finns hos handlarna i min närhet. Nu användr dessvärre inte någon av mina jaktkompisar utrustning som liknar denna, jag vet inte ens hur många som har en 3-12.... Nåja. I veckan kommer en kikare för påsyn att ramla in.
Punkt 3: en ny kolv har jag funderat ordentligt på. Den nuvarande kolven har väldigt låg kolvkam. Den funkar, med en improviserad förhöjning, bra så länge jag inte vill ligga ner och skjuta. Men kolven som sitter på är ju så förbenat tråkig. Alltså har jag beställt en klassisk varmintkolv från Boberg. Om inget konstigt händer så ramlar den också in någon gång denna vecka. Dessvärre hade Boberg ingen fräsmall för Voere bössor så det blir till att gröpa ur den själv... Men något skall man väl syssla med i vinter.
Som fjärde punkt kanske man borde lägga till styrketräning. Bössan har börjat väga en del vid det här laget.....