Haft en rätt rolig avslutning på jaktveckan, ja även träning innan jakten har varit skoj.
Innan jakten så har min ungtik hittat älg 8 gånger av 10. 2 stånd på 30-40 min.
Det första var jag in på 25m och såg hur hon jobbade. Efter 3-4 minuter gick det loss men tiken fick stopp på kon och kalven igen. Var in på 40m men en gren rispade i jackan på dottern som var med. Då gick det loss i 300m innan det blev stopp igen i ca 10 min innan tiken släppte och kom in.
Andra bra ståndet hade hon veckan innan jakten. Då hade hon ett upptag 400m bort. Det resulterade i ett 1km lång gångstånd som avslutades med 30 min fast stånd.
Två gånger hade hon ca 15min långa stånd.
4 gånger blev det bara ett upptag med ett kort förföljande.
Söket var innom 100m i början av träningen, med några utsvävningar på 3-400m.
När jaktveckan startade så var hon om möjligt trängre. Med färre turer ut på 3-400m.
Kändes också lite hopplöst med älgarbetet. 1 upptag på 3 släpp. Men 2 rådjur skallade hon iväg. 2-3 10min stånd på fågel klämde hon i med. Tror också att hon skällde räv eller grävling i ett stenrammel som även resulterade i ett hyffsat sår på knät på ett av bakbenen.
För 2 dagar sedan blev hon vilse på skogen. Hon var ute på en 150m sökrunda. När hon skulle tillbaks så bakspårade hon sig själv, trots att hon passerade mitt spår några gånger. Det slutade med att hon var ca 1 km ifrån mig i sina egna spår. Men jag satt still och till slut tog hon mitt spår och kom in. Dock skällde och ylade hon på invägen, men jag satt still och följde henne på pejlen.
Igår hade jag en ny hund! Kände igen sökrundorna som hon presterat tidigare, fast nu lite längre och oftare. Det var en stormig dag och passarna började gnälla om att jag skulle skynda mig att bryta. Så när den andre hundkarlen var färdig och jag hade ca 1km kvar, så sa jag att jag inte behövde passare på marken för att gå klart. Jag ville inte bara avsluta, utan jag ville ge tiken chansen att gå klart den tänkta rundan. Särskilt den dagen eftersom hon jobbade så bra i skogen.
Passarna åkte ner till kojan. Jag kunde fortsätta min runda i lugn och ro. När jag har ca 500m kvar innan jag är framme vid kojan, så kollar jag pejlen för att se vart tiken var. Då var hon ca 300m bort. När jag plockar ner pejlen så ser jag en tjur bland träden. 1/3 del av bogen samt hals och krona var synlig, ja även bakdelen syns... Men det "rätta" träffområdet skymdes av träd. Han står och tittar i samma riktning som tiken är, han har även vinden rakt från tiken rätt upp i näsan. Jag tar beslutet att jag väntar inte in att tiken ska hitta honnom. Kikarförstorningen åker upp på 9x och jag sätter bössan till axeln. Tjuren faller ihop på plats. Tiken rusar på smällen och är framme före mig vid tjuren. Jag tar några bilder och en kort filmsnutt när tiken skäller död älg. Men han var inte helt död. Han klipper lite med öronen och benen fladrar lite. Jag vill inte skjuta igen med hunden som hoppar och skäller på och runt tjuren, så jag går fram och sticker. Jaktlaget har hört smällen och hör av sig på radion. I väntan på att dom ska komma för att drafram älgen så kollar jag skjutavståndet via pejlen. 215m. Konstaterar att jag snuddat halskotpelaren långt fram i bogen, sedan har kulan fortsatt och tagit högt i framkanten av lungan på motsatt sida.
Tiken är med och luggar och grejar och ser allmänt lycklig ut.
Idag låg hon ute på 2-300m hela tiden. Förutom några turer ut på 6-800m. Ett älgförföljande i ca 1km med ett tyvär för kort stånd som avslutning. Jag hann bara in på ca 300m innan det gick loss.
Helt klart verkar gårdagens upplevelse stärkt hennes självförtroende. Kanske även det att hon själv lyckades lösa äventyret som vilsen, dagen innan...
Imorgon är det styckning som gäller, men på sön ska tiken ut igen.
Kan bli en spännande höst med min ungtik! :wub: