Inleder med en kort retrospektiv analys, min underbara och kära sambo faller stilla i koncentriska cirklar allt närmare, att bli "jägare" men för tillfället är det snarare njutningen av viltköttet, av naturen och dess tillgångar som jag får glädjas åt.
I lördags, vilken underbar dag förresten kom vi oss för att packa ryggsäcken, buren av mig, samt fara med bussen ut på Ekerö med målet att gå minst en mil och sedan även fika lite i skogen.
Det kom vi att göra, för dem som inte vet så har Ekerö ett par rejält schyssta backar, det blev runt 400 höjdmeter gångna under vårt pass, min ryggsäck vägde iofs bara 8 kilo men det kändes ändå efter att vi kört på och klippt lite mer än 11 km i spåren,
vid paus,
som åts på en fin picknick filt i multicamo kom jag att ta en lite promenad bort för att, tja ni vet vad.
Inte fick jag kissa där inte, blev att hålla inne, om så blott för en stund. Efter fika kunde jag guida en överlycklig och entusiatisk sambo mot skogens guld och en knapp halvtimma senare hade i varje fall jag fått nog,
en ICA-kasse full blev det, mer än nog för oss att stå och rensa igår för sluttorkning.
Vad har då detta med resor och jakt att göra, jo då om jag så bara fått svinga min benelli eller låtit sakon stilla pttttssssscccchhhta, så hade vi en total spaning av 3 dov, hind, kalv, spets, 3 rå, get och dubbelkid, en skräll med duvor, en räv, ett gäng med underbart skränande nötisar, en fjoling, samt en sugga med grisar.
En helt perfekt miljö för "indoktrinering" och lite lagom påverkan från min sida.
Slutsatsen i allt detta är att även om Ekerö är typ "staden", så är det knappast överexploaterat och gott om både vilt, svamp och bär.
/CHristian