Jag har ingen erfarenhet av att skjuta gris, men en del andra kanske relevanta kunskaper och hoppas kunna tillföra något. För att lungorna ska kollapsa krävs ingen kommunikation mellan brösthålan och omvärlden, det räcker med att göra hål på luftförande delar av lungan. Ska en övertryckspneumothorax som det heter utvecklas så är en förutsättning att trycket inte kan utjämnas med atmosfärstryck, utan luft sugs in för varje andetag för att inte kunna evakueras vid utandning. Detta föranleder ett högt tryck i brösthålan med katastrofala effekter då blodet inte kan komma tillbaka till hjärtat från de stora venerna - trycket i dem är lågt och kommer i ett sådant här läge att överstigas av trycket inne i brösthålan- och blodtrycket faller. Detta är ett av sätten penetrerande våld dödar. Ett stort hål utåt ger en sammanfallen lunga som inte kan ventileras, men detta är enbart dödande på några minuters sikt då syret i lungorna tar slut. Med viss bevarad ventilation av lungorna kommer det ta än längre tid.
Vidare lär storleken på hålet i bröstkorgsväggen inte göra någon större direkt skillnad på blödningen, utan det är storleken på skadan på träffade organ och därmed sannolikheten för att ett av de många stora kärlen i brösthålan träffas. Om blodet hamnar i brösthålan eller i vitmossan gör nog ingen skillnad för blodtrycksfallet så att säga, även om det senare lättare gör att man kan leta upp vad man nu skjutit på.
Ett stort utgångshål lär förstås vara föregånget av en stor sårkanal...
Vad detta skulle föranleda för val av kalibrar osv vete katten, men en del av resonemangen i tråden stämmer inte helt och grumlar kanske bilden lite för den med mer erfarenhet än mig.
Med vänliga hälsningar
Jacob