Och ikväll vid 19:40 föll första viltet, en liten rödgris på 23kg levande, skottet plockade båda lungorna och flyktsträckan blev ca 1m fågelvägen, fick plocka ur och flå under översyn av min desto mer rutinerade kollega..
Pulsen gick upp i 300 när man hörde hur de var påväg in, men såfort de var framme och hade sig och man greppade bössan så var det precis som om allt saktade ner, riktmedlet låg stadigt och utan att tänka på det så hade jag kompenserat för vinkeln skottet skulle gå i, grisen gick fri från sina kompisar och utan att jag själv tänkte på det så gick skottet, repeterade och hade grisen i sikte igen innan den ens landat..
Kändes konstigt nog väldigt naturligt att hänga upp grisen och börja ta ur och flå, det bara flöt på, iofs inte så knepigt med en så liten gris..
Nu sitter jag hemma i soffan och känner mig jävligt nöjd faktiskt även om det inte var en bjässe, en gris är alltid en gris