Gräfling eller Gräfsvin (Blaireau)
Gräflingen förekommer temligen allmänt i våra skogar, der han har sitt tillhåll i stenkummel och bergbackar. Han är för våra jägare en gammal bekant, som vanligen får bestå sin raggiga hud till deras skjutväskor. Hans kött, beredt på följande sätt, liknar äldre harars, men är något gröfre. Hösten är bästa årstiden att använda gräfling, ty liksom björnen tillbringar han vintern i ide. Helstekt GräflingEn ung gräfling, kryddor, smör. Då gräflingen är flådd, urtagen och putsad, lägges den i vatten, som på 24 timmar ombytes en gång. Det feta tranaktiga borttages. hvarefter köttet förvälles två gånger och skummas; kokningen bör fortgå några minuter varje gång, så att lukt och smak av tran försvinner. Därefter lägges den i nytt vatten med kryddor, såsom salt, peppar, nejlikor, lagerblad, lök, enbär och något ättika, samt får koka tills köttet känns mört; spadet frånsilas, och gräflingen insättes i ugn, stekes hel med smör, öfvergjutes ofta med något af det frånsilade spadet och påspädes med grädde efter smak. Upplägges, serveras och är lika god varm som kall. Stufvad gräflingGräflingen flås och kokas i saltadt vatten, hvarunder fettet afskummas med noggrannhet. Sedan sönderstyckas köttet, kryddas och stufvas på vanligt sätt samt bör serveras mycket varmt. Fettet skiras och förvares till stekning m.m., och spadet kan med tillsats af morötter och andra grönsaker användas till soppor.
- See more at: http://www.gravling.se/recept-pa-gravling#sthash.4RfJ3dP1.dpuf