Hösten 2004 blev en gård till salu på Linderödsåsen. Jag hade letat ganska länge men tyckte först att den var för liten, 38 ha, men efter att varit och kollat samt undersökt marknaden insåg jag att det gällde att slå till innan priserna steg ännu mer. Jag fastnade direkt för marken efter att gått omkring där och funderat och min sambo tyckte också att vi skulle slå till. Då alla byggnader var i dåligt skick var intresset inte jättestort utan det var mest grannar som var ute efter mer mark som bjöd på den.
Vi satte ett tak prismässigt och la ett bud, var näst högst och i andra omgången så la jag vårt max bud och då var det bara en kvar som senare inte fick låna mer av banken så vi vann budgivningen.
Efter att alla papper skrivits och vi fått tillgång till gården så var lyckan stor och planerna många. Men med nytt jobb, starta upp företag vid sidan av och så skaffa hund blev det inte så mycket gjort de första åren.
Skogen hade stått orörd sen 80-talet och gamla betesmarker hade växt igen och klassades numera som skog men vi gav oss på att röja upp de gamla beteshagarna som dessutom var fulla av fornlämningar. Arrenderade ut 10 ha åker till en granne som inte betalade mest men var villig att låta oss vara med och ha synpunkter på brukandet. Sen ställde han upp med djur till hagarna så vi kunde få dem betade när vi var klara där.
Nu snart 10 år senare med två små barn och ett liv där inte riktigt allt hinns med är det fantastiskt skönt att ha ett eget ställe att åka ut till och kunna gå omkring och planera allt man vill göra. Att kunna släppa allt stadsjäkt och sitta med kikaren, eller bössan, och spana ut över vallen/skogen.
Det enda jag fortfarande är lite irriterad över är att marken är väldigt smal och att hjortarna och rådjuren hoppar över till grannarna så fort jag kommer med bössan.
Så varför skriver jag det här egentligen?
Jo, planer blir aldrig som man tänkt från början, både på gott och ont, och vill man göra något så bara kör. Ha inte för bråttom, men känns det bra så brukar det bli bra. Och till sist, mark är alltid en bra investering.
Som en gammal bonde sa till min fru, hon är läkare, när hon berättade att vi köpt en gamal gård, "Det är det bästa ni någonsin gjort, kommer orostider kan ni alltid odla potatis där."
Liten bild på marken från skogsplanen.