Leaderboard

Följande textstycke kan kanske inte klassas som en regelrätt jaktresa (bilresa på 1h), men är min berättelse om en av det bästa jaktdagarna i mitt liv. När jag klev upp ur sängen på morgonen prydde moln himlavalvet. Ovetandes om att jag stod på tröskeln till en av mina bästa jaktdagar släpade jag sakta men säkert upp ur sängen. Kängorna var smörjade och matsäcken var förberedd och stod i kylen när jag satte mig till bords för en snabb frukost. Pappa hade varit uppe lite tidigare och förberett bilen med hundbur, gps-pejl och radioapparater. Sedan bar det iväg, mot skogarna kring Hova. Vi samlades på min brors gårdsplan och där smiddes planerna för dagens jakt. En jaktgäst skulle först släppa sin basset, så vår tax Ludde fick hålla sig i skinnet ett tag till. Jag fick instruktioner att gå och ställa mig i kraftledningen, “där kommer det ju alltid djur så småningom” skojades det. Om de bara hade vetat hur rätt de skulle få. Vi skulle huvudsakligen jaga rådjur, men vi bar alla med oss vetskapen om att det fanns såväl kronvilt som vildsvin i såten. Med studsaren på ryggen tog jag mig så sakteliga fram till mitt pass. Kraftledningen var nyröjd men kvar hade de tjusiga enbuskarna sparats. Nedanför mig till höger, cirka 60 meter bort, fanns en liten mosse. På min vänstra hand var en liten höjd belägen, där hade rådjuren visats sig förra gången vi jagade i såten. Tankarna flög fram och tillbaka, “där kan rådjuren komma” och “hur långt är det dit?” samtidigt som jag fantiserade om hur galten skulle smyga över nere i mossen. Förväntningarna var höga när hundföraren släppte hunden. Tidigt i såten rapporterades viltkontakt och hundens skall kunde höras i fjärran. Men tråkigt nog drog det åt “fel” håll och snart så var drevet ur hörhåll. På radion dividerades det fram och tillbaka hur eventuella förflyttningar skulle göras. Det bestämdes att min bror skulle ta bilen och försöka ta sig närmare drevet. Jag stod och njöt av den sköna höstdagen och faktumet att jag hade hade höstlov. Solens strålar började skönjas genom de täta molnen i öster . Samtidigt kröp det i kroppen av min relativt rastlösa situation, jag antar att det var min ungdomliga otålighet som visade sig. Jag hade dock blivit lärd att det är när det är som lugnas det händer. Så sant som det var sagt. Plötsligt small det till i skogen på andra sidan kraftledningen. Sinnena var på max, adrenalinet började pumpa. Jag hör då över radion hur min bror ropar: “Pass upp Johan! Hjort påväg, pass upp!” Då min bror förflyttade sig har han nästan fått en kronhjort över motorhuven och nu rusade den rakt mot mig. Det tog inte många sekunder innan hjorten visade sig i kanten på ledningsgatan. Han stannade upp i innebland enbuskarna. Jag kunde se att han var stor, riktigt stor. Sedan satte han full fart mot andra sidan av kraftledningen. Jag sköt, hjorten tecknar inte, jag skjuter igen, ser att benen börjar gå i otakt, jag skjuter ytterligare ett skott som fäller hjorten just som har når kanten av ledningsgatan. Jag rapporterar över radion, med en lätt upphetsad röst, att en kronhjort ligger samtidigt avancerar framåt. Han sparkar fortfarande så jag beslutar mig för att avfånga honom. Plötsligt är allt över, på ett par sekunder har mitt hittills största jaktögonblick utspelat sig. Jag börjar räkna taggar, en, två tre… 12. Vad som framförallt slår mig är hur ofantligt stor han är i kroppen. Det är bara hjortens ljusa kastanjebruna färg som skiljer honom från en älg i kroppsstorlek. Jag börjar se efter hur skotten har tagit, två i bogen spridda på handflata ungefär och ett i ryggen strax över bogen samt ett i halsen. Jag lutar mig mot ett träd och sedan släpper all spänning i kroppen och jag får den berömda “darren”. Det beslutas över radion att vårt lilla sällskap på fem jägare ska ta återsamling vid hjorten. Det skämtas fram och tillbaka och stämningen är på topp. Jag får frågan om jag skjuter med halvautomat och svarar skämtsamt ja och pekar på studsaren, en repeter-studsare, varpå jaktkompisen utbrister “men det där är ju ingen automat!”. Bevisligen har skottet duggat tätt och all tid på skjutbanan betalat sig, något som i efterhand känns roligt. Vi forslar ut hjorten och avslutar med ett sista drev. Efter en stunds jakt bestämmer vi oss för ge oss för dagen. Det är en förmån att få vara ute i skog och mark och varje gång jag är ute gör jag en inre resa, en inre resa som ibland får belönas med otrolig lycka. Det är det som är tjusningen med jakten. Gemenskapen, naturen, spänningen och en plats där alla kan vara sig själv. Personligen är jag nog aldrig mer mig själv än när jag befinner mig i skog och mark. -“En fantastisk dag må sorgligt nog vara till ända” tänker jag, “men den kunde knappast ha varit bättre”. /Johan

Bra skytt kanske, men allt är ju lätt med en helix!!!!

Det känns som att det både är hög tid för en uppdatering och dessutom finns det nu lite att skriva om. I fredags var jag och hämtade min T3 i 358 win/6.5x47 hos Robban, på grund av en hel del förändringar i livssituation etc. hos Robban har detta projekt dragit ut lite grann på tiden men nu var det i alla fall klart. Det här är såklart ingen nyskapande bössa både KKC kolvarna och T3:orna finns väl snart i var mans hem. Mitt initiala intryck är att balansen blev riktigt lyckad, bössan landar på 3.6 kg utan kikare men med en betydligt bättre balans för frihandsskytte än vad den hade när den var en T3 varmint. Den något smäckrare 60 cm pipan i kombination med KKC kolven gör att jag är rätt positiv inför drevjaktsskyttet. Den vakne läsaren ser snabbt att det har hamnat en Leica Magnus 1.5-10x42 på bössan, det siktet blev resultatet av en bytescirkus men jag tror att det kan vara ett rätt vettigt alternativ för det aktuella skyttet. Riktmedlet är L-3D vilket väl får sägas vara ett rätt utpräglat drevjaktsriktmedel. Summa summarum känns det som att konceptet håller än så länge det vill säga: En bössa som underlättar lite trixigare jaktskytte, antingen frihandskytte eller från jaktligt relevanta skjutställningar. Bössan skall också leverera en "lagom" effekt både med avseende på kulvikt, hastighet, kulans diameter och inte minst rekylen. Det går såklart inte att uttala sig om dessa parametrar uppfyllts innan jag använt bössan ett par säsonger men "so far so good". Jag var intresserad av att testa två olika kulor för jakt, dels 180 grains TTSX som jag från början hoppades kunna få upp i närmare 850 m/s och 225 grains Accubond där hastighetsmålet låg på ca 760 m/s. Nu blev throaten något kortare en vad jag initialt hoppats på vilket framför allt påverkar TTSX med sin knubbiga ogival, kontentan av detta är att jag inte kommer upp i mer än max 840 m/s om jag inte skall laborera med en massa krånglig logistik för att få fram med eller mindre obskyra jänkekrut. Nåväl, jag är rätt säker på att ttsx kulan kommer att funka bra även i dessa något lägre hastigheter. Idag bar det av till skjutbanan för break- in och en första kontroll av laddningarna, från början hade jag planerat att testa laddningar med 201 krut vilket kändes som förstahandsalternativet till dessa kulor men jag tänkte också testa 202 vilket jag tog för givet att jag hade hemma. Nu visade det sig att så inte var fallet och jag fick nöja mig med 201 laddningar. Jag har bifogat en liten tabell på laddningar dels med QL simuleringen och dels med verkligt utfall som medel av fem skott. Nu hade jag inte någon ttsx i mitt QL bibliotek varför jag fick använda den gamla X kulan, denna ger i princip alltid högre tryck (och därmed hastighet) än vad ttsx kulor i motsvarande vikt gör så differensen mellan simuleringen och verkligt utfall för dessa kulor är ändå anmärkningsvärt bra. Nu vet jag att en del av er sitter hemma i stugorna och vill se träffbilder så det är väl lika bra att jag lägger in bilder på tavlorna också Femskottarna hamnade mellan 25-40mm vilket känns som en rätt bra start, för det första är de skjutna som del i en break-in vilket gör att varenda femskottare innehåller minst ett läskskott. Dessutom var inte någon del av dagens setup optimerad för att skjuta träffbilder, vare sig riktmedlet eller målmaterialet får väl anses vara speciellt lämpat för den typen av övningar. Jag tror att när jag fått fireformat hylsorna, breakat in pipan och för lägga mig på backen istället för en för dagen rätt glatt skjutbänk så kommer jag nog att kunna kapa en del på träffbilderna. Å andra sidan så "duger" de såklart alldeles utmärkt för en drevjaktsbössa redan där de är idag, accubonden levererade en träffbild på 25 mm och ttsx laddningarna låg på 30 resp 34 mm men dessa siffror fäster jag rätt liten vikt vid. Vad som däremot var glädjande var att samtliga kulvikter (170-225 grain) faktiskt hade mer eller mindre samma träffläge vilket brukar vara ett tecken på en väl sammansatt bössa. Det enda som egentligen strulade idag var att Sierra 170 fmj kulan som är en väldigt kort trubbnos inte ville mata ur magasinet, nu är detta inte så märkligt med tanka på att det är ett "långt" 6.5x55 magasin. Några av patronerna var också lite kärva att kamra i patronläget men det tror jag beror på att alla hylsor är engångsskjutna lapua 308 win hylsor som jag bara neckat upp men inte fireformat tidigare. Med andra ord känns det mycket lovande just nu! Henrik

Bula är bra och så även hans film!

Tragiskt.. de andra som man sett lockar, imponerande skytte osv.. Nu en amerikansk kärring som skjuter som en planta och någon producent drabbas av hål i huvudet och låter kärringen komma till tals även?? Bajs rakt igenom.. No way never.

Har en sps tactical i 223 och den lämnar inget övrigt att önska

Där har du iof sig en poäng Men bössan torde vara ruskigt trevlig kamrad för 223 å andra sidan. Jag gillar dock inte Tactical då jag tycker att man betalar en jäkla massa i onödan för fosfaterade looken. Dvs en möp-bössa Därför är T3 Super Varmint betydligt mer prisvärd. En LTR i 223 är jättetrevlig men tyvärr hatar jag Remington kulvapen "with a passion" efter att ha ägt: Rem 700 Safari - 458 Win Mag Rem 700 VSSF - 22-250 Rem 700 Classic - 6,5x55 Rem 700 Compact Tactical - 223 Rem Rem 700 LTR - 223 Rem Rem 700 Police - 300 Rem Ultra Mag Rem Seven - 243 Win Rem 700 LSS - 300 Rem Ultra Mag Rem 700 Sendero - 7mm Rem Mag Rem 700 SPS Varmint - 243 Win Rem 700 Police - 338 Lapua Mag Lycka till att överbevisa mig i mitt hat mot Remington efter denna lista

I nödfall är det bäst att vända in och ut på handsken, det tar bättre om man torkar med fodret. /Christian

Han passar väl på att utöva två intressen samtidigt? Drevjakt o bäverjakt:D

Det finns en anledning att alla brittiska guider jag har jagat med envisas med antingen en vanlig två bening, de numera klassiska som kan längas och kortas likt sådan där valking stavar, eller med en hemma byggd variant av två två beningar som sitter ihop, http://www.youtube.com/watch?v=8L2Kgmvs_PY jag har tagit skott i stående mot vilt på allt från 7 meter till 170 meter med sådana stöd med 1-skottsverkan. Aimsports produkt är en ren gimmick har sålts sedan 60-talet under ett stort antal namn/varianser, en mindre användbar/flexibel lösning har jag svårt att komma på, men det är många som har köpt en sådan, eller motsvarigheten därav, det tråkiga är att de inte kan användas till något, inte ens att klia sig i röven med. /Christian

Själv beställde jag Bulas Eftersök på mitt sätt och Torkel Norlings Eftersök i verkligheten igår. Räknar med att dessa kommer vara betydligt mer givande än "Aimpoint reklam 5". Det värsta med dessa filmer är enligt mig att många framförallt unga jägare tror sig kunna göra samma sak efter att ha spanat in Frans 3 kvällar i rad... Måste säga en sak till om Thams tysklands film. Jag stör mig nått så fruktansvärt på en person i filmen! Förstår inte hur Tham kan ha med stollen i filmen. Ni som har sett den vet säkerligen vem jag menar. OBS ingen svensk...

Vet first hand varför clausen tar med kvinnor och det har inget med att bredda målgrupp att göra ...

Att köpa en T3 Tactical i 223 är ungefär som att köpa en Scania F12 för att åka till kiosken för att köpa snus Remington 700 LTR alla dagar i veckan. /Mike

Väntar på att släppa, 4 grisar har redan gått ut.

Vålda inte i onödan, varför inte ta ett buntband istället, finns i flourofärger om så önskas och du kan variera kornets höjd genom att klippa ner det. Förövrigt går det lika bra att syfta längs hela pipan, men när du nu vill ta det ett steg längre så tveka inte, men för gud skull inga satans slangklämmor, har du sätt hur vassa o riviga de är. /Christian

För egen del har det jävliga varit att Remington är ett halvfabrikat som jag aldrig mer vill ha nåt att göra med.

Köp Tikkan alternativt en T3 Super Varmint som är mer prisvärd. Håll dig borta från Remingtonarn

Jag kör med Sako Hammerhead 11,7 grams skjuten i en Sako 85 Finnlight. "Mellanmjuk" blyspets, är supernöjd med den! Har skjutit allt ifrån älg, kronvilt, vildsvin, rådjur till räv med den. Ger god effekt utan särskilt stor köttförstöring. Har alltid gett genomskott och ett utgångshål på ungefär 2-3 cm. Finns till vettiga priser jämfört med Norma osv. En ask på 20 brukar gå på drygt 400 spänn

DET är ett helt okay skäl tycker jag

Haha! Ni har ju humor i alla fall! Ja, Hipshot - lite för att "jag kan" faktiskt! Tänkte ha den till gris med brenneke! Spången funkar fint till lerduvor med hagel men jag ville gärna ha lite mer precision för "kula" så att säga. Dessutom gillar jag tanken på att kunna flytta runt siktet lite då jag inte räknar med några jättelånga avstånd för annat vilt heller! Behöver jag ens nämna att jag är lite av en "prylbög"?

Är det så att man måste köpa och prova själv kanske =)

Kom ihåg att det finns inget farligare än en slö kniv! Såväl för dig som för andra!

Samma erbjudande som nyttjades här i helgen. Därav att det blir ärtsoppa denna torsdag med.

Icabutiken här sålde fläsklägg för 29,90/kg. På spisen puttrar nu 3 st av dessa för att sedan benas ur och frysas för senare behov, en blev middag, 2 skall kokas i morgon

Ja visst blir den lite seg. Men det är ju så eftersök går till, drevjakt är mer händelserikt och på så vis blir det roligare att titta på. Tror inte Bula var ute efter att göra en film med mycket action utan just att visa eftersök på vildsvin! Visst är han imponerande!

Fick inte länken att fungera, men här är en ny http://www.youtube.com/watch?v=bndCTMreeJg Håller med ovanstående, ingen har väl sett hela filmen. Men att de inleder trailern med att prinsen skjuter fyra snabba (okontrollerade?) skott rakt fram tyder inte direkt på något större djup i storyn. Om det nu är det man är ute efter...

Tja- detta med vapenvikt är uppgiftsspecifikt och jag tror att alla kan inse det, sen gör man egna val därefter, jag har en, kanske två riggar som helt enkelt är direkt olämpliga att ta skott i stående, utan stöd med, sen har jag ett par som inte är det. /Christian

Ytbehandlingen är lite gummi-aktig, så tror inte det kommer glida runt om jag får dit det rätt... men är värt att ha i åtanke

Isterband från lokala charkfirman, stuvad potatis med persilja lite purjo serverat med inlagda rödbetor. Vad fann man längst in i kylen? Jo en Bärnsten från Jämtlands bryggeri! Det blev att beordra hunden att gå och lägga sig, be dottern dämpa sig lite och ha en snudd på andlig upplevelse:)

Det är inte en jättelätt fråga tycker jag. Men några tankar kring ämnet har jag i alla fall. Först och främst så är det bästa stödet det som används, och de flesta kräver att man tränar lite med dem. Med det sagt så tror jag inte någon bråkar emot om jag påstår att ju mer stöd desto bättre, och ju lättare desto större är chansen att det används.. För stående statiskt skytte vill jag ranka stöden i ordningen: Christians dubbelklyka -bäst Tripod (utan att använt ett riktigt någon gång praktiskt) Två pinnar med klyka Pinne med eller utan klyka pinne mot höften -sämst Omvänd ordning gäller map vikt. Men så till tvisten: Jag presterar inte så imponerande träffbilder på friahand, låt säga 20 cm, med en pinne krymper de till ca 5 cm @ 100m och med två pinnar kanske 4 cm, tripod också 4 och dubbelklykan nästan som att skjuta i bänk. Pinnen mot höften ger inte heller mig så mycket bättre skytte, men jag orkar hålla upp bössan en längre stund, likt Christians erfarenhet. Ska man däremot skjuta på något som rör sig, och bara stannar till ett ögonblick som tex en räv på lock, så kan rörelsefriheten som en ensam pinne ger väga upp att man inte skjuter lika bra med den. Min tanke om detta är att jag bär med mig det stöd jag måste för att klara av de skott jag förväntar mig ta, och det leder oftast till en "två pinnar med klyka" som jag justerar så att bara ena pinnen når till backen i vanliga fall, och jag sätter ner den andra om extra stöd behövs.

Har en plott/jämt blandning som är 14 månader. Börjar fundera på om hon inte är renrasig ändå

Ser du dämparen något i din kikare? Har testat med buntband på min dämpare men det syntes för väl i kikaren så det vart störand. Bara några mm uppfattas som en väldigt stor höjning i kikarsiktet om du har 3x på den. Något som jag tror skulle funka är något smalare som kikaren inte uppfattar.

Finns inget värre skit än tunga bössor när man håller på med rörlig jakt.

har en .308 och tycker oxå att den är alldeles för tung för att bära omkring på så jag är inne på att byta... men ska först skaffa en annan rem och se om det hjälper upp den lite annars blir det att se sig om efter något annat, synd när jag förövrigt trivs med den. men man kan väll inte få allt kanske...

"kviga" å tvenne svin ligger, medhjälp till mord på älgen. Nu stå på pass.

Lite i stil med, blond, tuttar, läppar, stora vapen!! om man tittar lite på den stora europeiska marknaden förfaller det trots allt finnas behov för detta personligen har jag svårt för det, även om jag i övrigt inte har något som helst emot lite naket, lite blont, lite tuttar, osv, men jag föredrar det skilt från jakten, eller mer noggrant, en jaktform i taget. Nåväl vi skall inte spy galla över denna produktion, det klarar den av på egen hand. /CHristian

Jo visst, o min blivande fru har ett par SM-titlar i fotboll, tre medaljer från OS och WM men det betyder inte att jag kan spela fotboll, kvinnan i filmen är livrädd för pangen, håller den som en typisk nybörjare, ie som en 2 två tum 4 planka, en bit från sig och hon skjuter verkligen precis så sopigt som det går att göra. Nu förmodar jag att du mest av allt ville underrätta oss om vem hon är, snarare än att pusha för hennes kvalitéer vilka jag inte ser framkomma på klippet. Makens filmer från Sverige har jag sett på tuben och skyttet där är väl kanske inte det jag imponerades av, filmningen och kvalitén på den samma ja, men jaktens utförande, nej. P- det låter som en trevlighet det där, jag är självfallet på för en sådan sak. /Christian

Tja, fast är det ingen som ser en T3 tactical som ganska löjligt tung för en 223 Rem, om användningen är någon annan är rent bukskytte på bana så skulle jag köpa en/den billigaste modellen, se om jag kan ordna med en eftermarknadskolv alt köpa en i laminat och fräsa bort maximalt, allt jag kan ur den för att få en pinne som skjuter väl och som är smidig att ta med mig, helt sonika matcha pangen till kalibern/Christian

Av någon anledning kan jag köpa "canned hunts" ie jakt i hägn på vildsvin men jag har sjukt svårt att göra det med björn, vet inte varför, men detta är en film som jag inte känner lust att se, därtill var den där kvinnans?! skytte läskigt dåligt och det borde gå att hitta någon som är mer passant och kapabel. Skjutskicklighet i all ära osv, Pontus, angående rappel, du noterade inte att det byttes runt rätt friskt med modeller på pangarna? /Christian

Kör också hammerhead fast 13 grams. Nu har jag bara skjutit ett par rävar med den så jag kan väl inte uttala mig om hur den uppför sig i vilt. Men Eliasson kör med 11,7 grammaren och han skjuter ju älg och gris hela tiden med sin så visst funkar det.

Kom igen grabbar....kul filmer ju...jag har beställt en förhandsorder i alla fall. Gillar på något sätt att sitta och titta på duktiga skyttar då jag inser och förstår hur mycket övning det ligger bakom det där. Förvisso kan man tycka det upprepar sig men så är det väl nästan i alla jaktfilmer? Det intressanta är att de kör olika riktmedel och olika bössor....

Annars är Lapua Mega 185 gr ett säkrrt kort just i 308Win

4an var riktigt bra men trailern till 5an imponerade inte på mig i alla fall!

enda jag funderar över är var de har parkerat bussen som står med reservhelixar /P som väntar på licens på sin skrammelbössa

Det kommer gå galant Linus! Har varit i samma situation som dig, men det är bara fråga och pröva. Jag fick lära mig alltsammans av min far exempelvis. Övning ger färdighet, men det finns en första gång för allt! Första gången jag flådde en älg råkade jag exempelvis skära av hälsenan som man hänger i, men man lär sig av sina misstag och sedan dess är jag alltid extra försiktig när jag flår bakbenen Med det intresse du har för jakt kommer det inte vara några bekymmer

Du har väl glömt toarullen och använt vänsternäven ? Mvh / Johannes

Ja nu är suget stort efter att sitta och stirra ut i mörkret!! Har även lyckats få farsan att förstå att en lampa på baksidan av ladan är väldigt nödvändigt så han och morsan inte snubblar när dom går där!!

I det här forumet trodde jag inte att jag skulle skriva förens till nästa år. Men nu föll det sig som såhär... Jag kommer och min Münsterländervalp kommer ner till jaktmarken som jag delar med en kompis ca 20 mil söder om Sthlm. Anledningen att jag åkt ner var det var stor fest hos en gammal granne till föräldrahemmet och så tänkte jag passa på att motionera och träna valpen när vi väl var ute på landet. Grannen meddelar direkt när jag anländer vid 14-tiden på lördagen att han skjutit på ett kid sent på fredagseftermiddagen/kvällen. Han hade i skottet känt att han dippat med vapnet, så var direkt inne på riktigt låg träff eller ännu troligare bom under djuret. Han hade skottplatsundersökt, utan minsta tecken på träff. Inget hår, inget blod osv. Haft dit en klart rutinerad hund som följt spåren på gärdet fram till skogskanten (ca 200 m), men sen inte intresserat sig mer. Med detta i bagaget och ett par timmars tragglande så tog de beslutet som de hade på känn. Helbom. Djuret friskt. Till saken hör att min kompis är otroligt noggrann, aldrig skulle ta skott om han inte känner sig 99,9% säker. Så det är verkligen en toppenkille att ha jakten med. Hursomhelst. Jag går till skottplatsen med min 15 veckor gamla Münsterhane. Han behövde verkligen rastas efter resan och att ha honom lös på gärdena och i skogen var perfekt start! Vi kommer till skottplatsen Mitt ute på ett stort gärde. I det här läget pratar vi om ca 19 timmar efter skottet, inkl. lite småregn på morgonen. Blixten (hunden) går fritt och intresserar sig väl inte mer än vad en valp gör. Dvs far fram och tillbaka. Jag går mot skogen, och går längs skogskanten och rätt vad det är så piper han iväg in i skogen. Inte i nån rasande takt, men ändå målmedvetet på nåt sätt. Först ungefär 50 m in. Sedan en 90 gradare runt en gammal sommarstuga. Längs med staketet. In i ett ganska snåirgt parti. Det går inte fort utan jag kan enkelt gå med i tempot, men nåt följer han det märks ändå tydligt. När vi kommer ca 200 m in från skogskanten är det ett större dike, han tittar på mig och liksom väntar in mig. Sen hoppar han över. Stannar direkt efter diket och "väntar in" husse återigen. 10 m längre fram börjar en kraftledningsgata. Varvid det på bortre sidan av kraftledningsgatan är en inhägnad med viltstängsel (tallplantor). Han går tre-fyra meter före mig och VIPS så studsar ett rådjur rakt upp och RAKT IN i viltstängslet. 7-8 m från mig och 3-4 m från hunden. Sen går allt i 180. Djuret vänder och är istället på väg bort längs med kraftledningsgatan. Jag får iväg en hagelsmäll (som var det jag hade med mig in i skogen) Man kan väl lugnt säga att jag inte hade räknat med vare sig att hitta ett djur eller ännu mindre att Blixten (hunden) skulle hitta det och jag skulle få skottläge... Hursom; Djuret slår en volt och dödsrycker. Hunden blir helt skogstokig och skäller ute det dödsryckade kidet efter noter. Sen var det HANS kid kan jag lova. Han var både stolt, nervös och uppspelt som ett barn på julafton. Efter massvis med beröm, uttag och godis till Blixten så kunde vi när vi tog ur konstatera att ena frambenet var nästan helt avskjutet dagen innan. Halva leden var av men det hade slutit sig förhållandevis väl, så att hitta blodstänk från det dagen innan förstår jag om det inte var lätt. Fanns ex.vis inte en bloddroppe i legan, som jag antar att den legat i större delen av natten och halva dagen efter. Efter urtag syntes tydligt att såret var från dagen innan, då det infekterats ca 5 cm ner från leden och ett par cm upp från leden. Ja ni förstår själva, att man lär sig oerhört mycket av en sån här sak... Till saken hör att på söndagsmorgonen så stötte samma 15 veckors valp upp tre olika rådjur på en promenad i skogen på ett par km. Det sista följde han utan problem i fem minuter. Undra vad jag fått tag i för underbart litet eftersöks- och jaktmonster ? /MatsIMG_0976.MOV

Fast jag vet inte om jag skulle ha valt shorts, T-shirt och foppatofflor som klädsel om jag kört på en grusväg...

Med tanke på din avatar så skulle jag passa mig om jag bodde i dina trakter... Skämt åsido... Dagens röda ros går till alla er som visar på storhet genom att ge oss färskingar möjlighet att få följa med på jakt. Plus i kanten!