Då ser du ganska ytligt på historien........
Upplopp och samhällsomvandling blir det om du får hungersnöd eller massarbetslöshet. Titta på katolska kyrkan, den suger åt sig kapital som en svamp än i dag - och har gjort så i snart 1500 år.
Att vissa äger mycket är i sig ingen som helst destabiliserande faktor i ett samhälle.
Se det så här: hur många arbetstillfällen har de inte skapat om de skapat de förmögenheterna? Deras förmögenheter är noll sett till värdet av alla de arbetstillfällen de skapat, deras förmögenhet är ju bara vinsten av deras verksamhet - de omsätter minst det 10-dubbla årligen.
Tanken att alla har rätt till frukten av allas arbete är en vacker tanke, men det funkar bara i små samhöllen eller klaner med homogen struktur. Nu lever vi inte i små byar eller små klaner - vi lever i en global stad.
I en tid då vi rör oss från industrialismen mot informationssmähället så är det helt naturligt att de som går först i en utvecklingen kommer att tjäna kopiöst mycket pengar, det gjorde de första industrialisterna med. När informationssamhället med tiden kommer att stabiliseras och sakta in kommer det att jämna ut sig där med. Det har det nämligen gjort i alla andra faser under människans historia.
Då har du en betydligt högre arbetsmoral än jag kan jag lugnt säga...... Men nu har jag sett lite för mycket var mina skattepengar försvinner in i för meningslös dynga för att tycka att det är förnuftigt. Så länge skattesystemet i Sverige i synnerhet straffar framåtanda och stöttar menlös medelmåttighet så gör jag precis så mycket som jag tycker jag behöver - att tjäna mer genom att arbeta mer går inte så det gör jag inte utan jobbar hellre färre timmar än skattar mer. Det tycker nu inte systemet om för vi har ju arbetsmarknadslagar som stipulerar 40h arbetsvecka, så då kan man inte vara anställd - då får man vara egenföretagare......
Stick du ut hakan, jag kan punktera det påståendet direkt: socialdemokraterna anser att arbete är en rättighet, inte en skyldighet. Alltså har vi en ganska stor grupp i samhället som är bra över 10% som INTE håller med dig.
Om arbete är en rättighet och inte en skyldighet har du rättigheten att leva på andras arbete med........
Jag har aldrig sagt att jag inte betalar skatt, jag ägnbar mig inte ens åt skatteplanering eftersom jag anser att vi ska betala skatt. Till skolan, till vården, till socialförsäkringssystemen.... Men jag vill inte betala för de som väljer medelmåttighet och som hävdar att det är omoraliskt att vara rik och duktig. Den sammantryckta lönebilden i Sverige är just exakt det - medelmåttighetens premierande. Och därför sjunker det svenska företagandet, den svenska levnadsstandarden - för att vi hellre ser alla omkring oss vara medelmåttor liksom vi själva. Då är det ju ingen som stör ordningen, och vi slipper känna oss misslyckade......
Men som sagt: nu skriver snart Indierna och Kineserna regelboken för det ekonomiska spelet. Då får vi välja mellan att acceptera skillnader eller så slutar det med att vi får trycka billiga t-shirts i skitiga fabriker åt rika indiska och kinesiska turister. Det blir förmodligen väldigt jämlikt, men det blir då inte speciellt roligt.......
Det gör jag med - förvisso inte i räddningstjänsten men jag har med ställt upp och jobbat mer eller mindre ideelt till och från under hela mitt vuxna liv. Det är inte en fråga om att inte hjälpa sina medmänniskor, vad det handlar om är att det vi i Sverige ser som extremt önskvärt och som vi genom uppfostran och blind tro förmåtts inbilla oss är perfektionen är internationellt sett är udda, snudd på extremt udda.
Sverige liksom Norge har varit extremt homogena länder, vi har därför utvecklat en mycket udda konsensus syn på precis allt. Vi har klarat oss från krig i mycket stor omfattning, vi har däremot deltagit i krig annorstädes men i princip aldrig på hemmaplan. Vi har inte drabbats av speciellt stora migrationsströmmar innan 1960. Vi har med andra ord kunnat utveckla en tanke värld som bygger på den lilla, lilla byn på ett nationellt plan.
Well, happy days are over. Vi är inte längre ett slutet land med en sluten ekonomi. Vi är inte längre ett homogent land - 1/3 av Malmös befolkning är inte svenskar. Vi kan därför inte utgå från att vi ska kunna kosta på oss saker som omvärlden inte gör. Vi har en extremt ihoptryckt löneskala i Sverige, vi har en social spärr mot företagande (vi ligger uruselt till i nyföretagande). Konstigt nog har vi låga för att inte säga mycket låga företagsskatter, men vi har extrema trygghetssystem för de inom arbetsmarknaden - men väljer att blunda för de 10-12% som står utanför då att släppa in dem skulle kosta dess självklara rättigheterna vi anser oss vara berättigade till.
Vi lämnar industrisamhället och är på väg in i informationssamhället med stormsteg, inte för att vi vill utanför att de stora företagen vi skapat numera är globala och lokala - och de gör vad de kan för att klara sig i en internationell ekonomi, och lämnar sverige då det blri för dyrt och flyttar dit det som kan göras billigt. Problemet är att vi totalt sett har en vikande industriell bas att stå på - det är den som ska försörja resten av landet.
Jag har jobbat och jobbar en hel med Indier och kineser, vi har inget val annat än att anpassa oss - vi är 9 miljoner. För de ser inte världen som en liten by, de ser definitivt INTE världen som en liten liten by. Då kan man inte kräva att man ska få leva på andras arbete, då får man jobba själv.
/T