Nu kommer favoritsäsongen på åteln, tilltagande temperaturer och tilltagande ljus gör det enkelt att att sitta timvis, dropp stilla och bara lyssna på skogens ljud, när småfåglarna småningom väljer att söka nattkvist och tystna för nå'n timme, då blir det spännande på riktigt och varje knäckt liten kvist, minsta prassel gör att man blir ännu mer tyst och stilla och spanar energiskt ut genom kojans fönster för att om möjligt upptäcka en rörelse som kan avslöja vem eller vad det var som orsakade det "onaturliga" ljudet. Så, under tiden bockjakten pågår i Uppsala län, då ska det mycket till innan jag delar med mig, det är de vaknätterna som ger minnen att leva av under resten av året.
Ja, lite poetiskt beskrivet kanske men så är det med sådant man älskar högt...