Leaderboard

Helt med dig Ken! Högviltjakt lockar mindre och mindre för varje år som går och det egentliga småviltet(inte rådjur) lockar mer och mer. Jag kan bli nästan irriterad över folk som har superfina marker som är nedlusade med duva nu och ingen jagar dom för det är ju bock,kronkalv och dov på agendan för hela slanten. Det sköna med småviltsjakterna är friheten att börja när man vill-sluta när man vill-ingen djävla jaktradio som det tjattras i heeela tiden,köttlotter hit och dit osv. Alldeles för mycket focus på klövvilt. /Mike

Har gått med bössa sen jag va 9år och självklart va man helt skjutgalen från början. Man fick bara vara med på Gotland och någon enstaka vassrugge på fastlandet. Sen blev det rådjur med drivande hund följt av älg och grisjakt. Rådjursjakten har jag alltid tyckt varit kul speciellt när man skaffade egen hund. Älgjakt på dom marker jag varit med på är rena kräkmedlet, sitta och glo fy fan. Gris har istortsett bara vart vakjakt. Tycker att den så kallade högviltsjakten bara är en frysfyllare ( förlåt alla men jag tror ni vet vad jag menar). Högvilt för mej har ingenting med storlek på viltet att göra det är vad och hur man jagar. Typ vildänder på sträck ringduvor på sträck/bulvan rabbisjakt med drivande hund pyrsh på rabbis kråka för uv/bulvaner hare i månljus. Jag är helt klart en småviltsjägare. Blev lite konstigt skrivet va ute och försökte fylla frysen med hjort i morse, gick åt hel.... Tänkte dock klippa en ringduva men tyckte att 308 är lite overkill. Trött nu. Skjut o njut //K

Jag har använt muspip ett flertal gånger för att få in räven på mer anständiga avstånd. Nu senast såg jag den på 170 meter och lockade in den till 78 meter där jag lät skottet gå. Jag hade gjort likadant om jag suttit med en tung 22-250. Varför ta större risk än nödvändigt? Vi ska ju göra vad vi kan för att minimera viltets lidande.

Behöver inte på vara stjärnklart och fullmåne, bra optik trekvart måne alt fullmåne och molnigt ger bra ljus. Ang sittande med benstöd så går det inte att uttala sig generellt, beslutet fattas av skytten när denne ser hur stilla hårkorset ligger i räven. Redan 50 meter kan vara för långt. Problemet är inte avståndet tycker jag utan avståndsbedömningen samt kanske framför allt, räven är betydligt mer aktiv i rörelsemönstret jämfört med tex rådjur.

Helt ok start på jakten för egen del, fick skjuta en kalv idag, mitt livs andra älg totalt! [emoji1]

Jag har också svårt för jakter med massa folk. Har överlag svårt att komma överens med folk och i synnerhet när det gäller jakt då det för mig är viktigt att de jag jagar med har liknande etik. Min favoritjaktform är att smyga omkring lugnt och stilla, och att sitta på pass i några timmar - blir inte uttråkad. För några år sen var jag med på ett arrende på 480 ha där jag hade några mårdfällor. Det var en fröjd att vittja fällorna och smygjaga runt på marken på väg mellan fällorna. Så min jägartyp är grinig streber som gillar att jaga med noll till två personer, men personkemin är oerhört viktig. Att jaga älg med folk som borde börjat spela golf istället och lyssna på allt svammel på jaktradion är det värsta jag vet

Sen tillkommer ett faktum åtminstone för mej.. Räv är ett av ytterst få vilt som fortfarande kan ge mej ett jävla pulspåslag..

Ideala rävkalibern? Den man har i handen när man får syn på en räv........ /T

Har skjtit ett gäng rävar med Millforce ammo, laddad med Sierra varmint i 6,5x55. Har skjutit på avstånd mellan ca 50m upp till 250m nånstans. Ingen har varit speciellt sönderskjuten, så att de går i bitar med 6,5x55 dementerar åtminståne jag, men jag kanske bara haft tur/otur..... Har tom skjutit en bock med Varmint ammon, funkar perfekt om du sätter den bakom bog i spjälstaketet.

BS Mike.. rätt säker på att du har specialglasögon, ser inte ett skit inom .. 300 meter!

Kör själv med 223 och V-Max 50 laddade till 1005 m/s (för tillfället ). Men ska vi prata den "ultimata" så tror jag att 204 Ruger ligger riktigt bra till. Rävprofessorn Lindroth använder en slik om jag inte är felunderrättad. Jag skulle gärna vilja speca upp en rävkanon i 204, men då blir det också väldigt specialiserat. En fördel med 223 är att den funkar bra till rådjur också. Men det har givetvis inget med den ultimata RÄVkalibern att göra

Hmm har hört att jag kanske har en för mycket.. Men det tror jag inte på[emoji39] [emoji39]

Har kört Härkilas Kalmar jacka nu i en säsong! Riktigt nöjd med den måste jag säga! Även den är vändbar så man kan anpassa den efter jaktform och situation Står emot vatten mycket bra, riktigt skönt att slippa västen när man går i såtarna!

Ja det går säkert å jaga in hunden i skog om man är jävligt säker, det är ju inte jag[emoji13] . Min hund är fyra nu och det var först förra året som hon började sköta skogsfåglarna riktigt bra. Då jagar jag i fågelglesa mellansvenska skogar å det har säkert gått fortare på bättre marker. Nu har inte jag så stor erfarenhet av andras hundar men när jag varit på kurs/träning så har det varit en del hundar som varit injagade på skogsfågel som tjuvrest. De har helt enkelt lärt sig att det är roligt att köra upp fågel å jaga efter på egen hand. Sen är det som broder tuck skriver en fördel att veta var kullarna ligger. Tror att dom flesta som jagar in hundarna direkt på skogsfågel är norrlandsjägare med väldigt bra koll på markerna. Jag tror du är på helt rätt spår om du tränar in fågelarbetet på rapphöns för att sen åka upp å jaga. Det brukar behövas några komtakter innan dom förstår att man inte kan gå lika nära som på rappisar. /Lycka till!

Ett år tog det. Satte upp åteln förra augusti och hade första grisbesöket den 6 september 2013. Trodde nog jag skulle få till det lite fortare men i kväll (igår kväll) blev det premiär. Första grisbesöket som fångades på bild: Har haft gris alla nätter sen i måndags och haft sammanlagt fyra grupper senaste månaden som kommit hyfsat regelbundet. Kom ut med familjen i dag och tänkte att i kväll så blir det skjuta. När solen var på väg ner började molnen komma in och då belysningen inte fungerar för tillfället så såg det mörkt ( ) ut. Grisarna brukar komma tidigast kl 22.30 så jag hade inte bråttom men vid 21.30 gick jag ut. Hade riggat på några vita ensilagebalar i vallkanten då grisarna senaste tiden har gått och tittat i tornet innan de går fram. Han precis sätta mig tillrätta så hör jag hur grisarna kommer. Vinden låg inte helt perfekt och mörkt är det. Men någon enstaka reva finns i molntäcket så det är bara att hoppas. Kollar genom siktet och det är i mörkaste laget för att kunna skjuta. Grisarna tar en runda runt tornet och då det är tomt så hör man hur de börjar gå fram. Låter som tre fyra stycken vilket är bra då det troligtvis är galt-gänget. Hade lagt fram lite extra majs innan kvällen så de skulle hålla sig sysselsatta ett tag och jag ser två siluetter där majssträngen är lagd. Sitter och tittar i kikaren och kan inte bestämma mig för om jag skall skjuta eller inte då jag har svårt att se vad det är för gris. Men så sträcker den ena grisen upp sig och tar en titt på fodertunnan. Vaksamaste grisen i gruppen som brukar kolla in tornet på samma sätt: Då vet jag vem det är och låter rödpunkten glida in i bogen. Pang, helvete, grisen drog ner huvudet för att återgå till ätandet i skottögonblicket och det känns inte alls bra. Ser dock ut som om den ligger. Upp med pannlampan och visst ligger den. Går och kollar. Skottet har gått in högt upp i vänster bog i riktning snett neråt/bakåt. Rullar runt och konstaterar att det inte finns något utgångshål. Hämtar hunden så han får göra ett sök och han drar direkt när jag släpper ut honom raka vägen ner till åteln och grisen. Linus på plats: Plockar fram traktorn och kör och hämtar grisen. Hänger upp och vågen visar på 75 kg levandevikt. Bildbevis: Tar ur grisen och kan konstatera att inget är skadat i vare sig bröst eller buk-håla. Börjar sedan flå och kan konstatera litet inngångshål uppe i skulderbladet samt fullt med benbitar i skinnet på andra sidan. Flår klart och skär av huvudet och det ser inte allt för farligt ut. Börjar kolla hur mycket jag måste skära bort runt skotthål. Lyfter ut och skär loss vänster bog och kan konstatera att skottet tog precis i ovankant av ryggen. 15 mm högre så hade det varit i taggutskottet med ett långt och ovist eftersök. Inser att det är krossade benbitar överallt och när jag är färdig är högerbog kasserad samt allt efter nionde revbenet räknat från buken. Har aldrig sett så djäkliga skador på något vilt jag skjutit innan. Men slutet gott. Nu hänger där i varje fall en lite mindre gris i viltkylen och väntar på styckning och tanken är nog att försöka salta in åtminstone ena skinkan och sedan lufttorka den efter inspiration från den här tråden. http://www.jaktsidan.se/ipb/topic/17579-parmaprosciutto-paa-vildsvin/ Nu är det dags att sova.

Helt ovidkommande, hade 23st Sellier&Bellot bly 7:or till drillingen, testade en vända på skeetbanan, tappade 6 duvor, sköt ej 8:ans platta, kikaren monterad, klart över förväntan.

Har blivit otroligt frälst på jakten med ställande hund och har allt mer och mer blivit ensamgående från att ha uppskattat de större jakterna innan. Tycker fortfarande om all sorts jakt, men om det är något jag aktivt avstår så är det att skjuta rådjur på de stora jakterna som mina farbröder håller i. Det skjuts runt 30 rå per år hos oss och jag har liksom blivit mätt på att se alla dessa bukskjutna djur som blir hetsade ut ur skogen för att sedan läggas till vila så fult. Nej, det är något som inte tilltalar mig alls. Nu skjuter jag bara rå på pürsch eller med hagel för en hund med korta ben!

Jakter med mycket folk har jag inga problem med, därmed inte sagt att lite jakt på ensam hand är fel. Det är lite olika fomer av jakten, som ju har så många oliak former. Däremot har jag svårt för köttjägarna och snåljåparna som tror att hela planeten snurrar kring deras perversa önskan att fylla frysen - man kan ju tro att svält kommer att drabba dessa om det inte skjuts..... Trista typer som dras till klövjakten som sura getingar till fallfrukt. /T

Fågeljakt med trädskällare, den mest intressanta jakt man kan finna. Sitter av en vecka i skogen när min jakt är stängd för att få lite kött i frysen, men älgjakt är tråååkigt.

Vakjakt på rådisar i hönshuset med luftat is a blast :-)

Nystyckad färsk älgbiff med potatis och vitlöksmör, mmmmm.

Om de inte själva vill skjuta duvor/gäss är väl en sak, men när de säger nej till intresserade så känns det onödigt surt. Tack å lov är de flesta rätt vänligt sinnade här omkring och bjuder till, men ibland undrar man.

All jakt där man andvänder hund. Men favoriter är nog fågeljakt och rävjakt med stövare. Och rabbisjakt med hund, just detta är lite som F1. S.

Jag har lite svårt att svara vilken jägare jag ÄR eftersom jag är nybörjare men jag kan ju svara på vilken jägare jag skulle vilja vara, dvs. vilken jakt som intresserar mig. För mig är det egentligen bara fågeljakten som är intressant och då framför allt över egna hundarna. Det som har bubblat upp som det mest intressanta nu är skogsfågeljakt över stående fågelhund som jag bara har nosat lite på men som känns som något jag verkligen vill rikta in mig mot. Men fältfågel och ripjakt i fjällen är ju också väldigt intressant. Övrig fågeljakt lockar ju också förstås, så länge det är något som går att apportera.

Han som släpar på frukterna av ert skytte och goda jaktlycka, viss jakt är mest en plikt. Christian

150m känns ok idag. Liggande brukar de alltid va skit ivägen. Och går för sakta att vrida om. Många gånger när man lockat då räven kommi upp i rygg. Och de blivit skott på löp. S.

Så kom svaret från Benelli USA, det kommer nog ett svar från Benelli (Italien) snart. Kontentan är att det blir (som jag hävdat) tokfel av förbundet att åberopa en amerikansk sida som "gospel". Men finns inte viljan att söka "rätt svar" så kan man naturligtvis välja den väg som förbundet valt. Den press release Mr. Miller hänvisar till är den jag länkade till i ursprungstråden. Hello XXXX, Sorry to hear that the Swedish authorities are being troublesome. I think they are forgetting that our web pages are designed to advertise products to "our" customers and since the market in the US is for tactical guns that is what is emphasized on our web page. I would recommend that they go to Benelli Italy's webpage for a reference since Benelli IT is the manufacturer and not Benelli USA. They also must have been looking at an older webpage since we have discontinued the MR1 in the US and is not even on our current webpage. All I could find was an old press release in the media section (attached PDF) and it does not mention tactical or defense. I have copied the Benelli IT technical support manager on this email as I believe he can help you out more than I can over here. http://www.benelli.it/en/products/semiautomatic-rifles/mr1/mr1 Sincerely, Carter Miller Technical Support Manager 901 Eighth St Pocomoke, MD21851 Jag kommer att vidarebefordra detta mail till mannen som blev drabbad av licenshandläggare och förbundet, om jag fattat det hela korrekt ligger ärendet i kammarrätten nu. Dyker Benelli Italiens svar upp så vidarebefordrar jag även detta. Raggarö

Puss /Mike

En 40 eller 50 grains V-max inskjuten på 180 ger ca +30mm på 100m och ca -20mm på 200m. De dör oavsett då det är träff inom figur som räknas för att peta ikull dem. Så välj en 222. 223. 22-250 eller 220swift och de dödar räv på alla jaktbara avstånd. Skiter du i päls och är obekymrad om var kulan tar vägen efter träff så välj en 6x45, 6mm PPC, Br eller XC och de gör jobbet med lite mindre vindavdrift. Ska rävarna dö alldeles förjäkligt spektakulärt så ladda en 6,5 .270 eller 308 med en lätt varmintkula och se dem flyga i bitar på 200m. En 120 grains ballistic tip i en 6,5x55 skjuten framifrån i bröstet på en räv klyver räven längs efter. Det är inte vackert för jag har testat.

Har en sako vixen 222 rem med en Stalon dämpare. och den fungerar utmärkt. Längsta jag skjutit på är 165 m än så länge och det fungerade utmärkt.

Jag kör med en Tikka T3 lite 1:8 i 223 rem som är underbar... Laddar med 55gr sierra 1365.. Billig å ladda.. Kulor kostar runt 2kr st och jag pytsar i 1,6 gram krut,,, så en burk räcker lääänge. Knall o fall upp till 200m på räv. Funkar även bra på rådjur ut till 150m.. Ingen rekyl, låg knall även utan dämpare.. Vill inte ha dämpare på en räv/rådjursbössa då den ska va lätt liten och smidig.. Tikka t3 L är helt klart min favorit klass 2. Sent from my iPhone using Tapatalk.. Inte jag som stavar illa...

Nu är allt igång igen! Efter ett kortare driftstopp;-) De roliga är att dem har varit där utan att spridaren varit på!;-) S.

Jag jagar med öppna på min HVA 640 9,3x62 och kikarsikte på CG 1900 6,5x55. Det är oftast HVA som följer med ut när det vankas kuljakt, rävvak däremot så får CG jobba. Har än sålänge bara skjutit en gris med öppna riktmedel men det kommer mer. Känner att det är skönt att slippa fundera över om kikar stämmer, man behöver inte vara lika försiktigt med bössan och går man mycket så behöver men inte tänka på snö, regn och skit som hamnar på linserna.

Å lyssna på tucken angående pejl. Min hade ett lagom sök men när pejlen å skjutsuget kom in i bilden så försvann ju det.

223 remington faller min röst på med en 1:8 eller 1:9 stigning. Nu är jag part i målet då jag redan har en klass 2 bössa 223 rem och skjuter bra med den upp till 400 meter. Jodå jag har varit på GFX klass fältskytte med den och träffat bra upp till 400 meter med 55 grain fmj så varför skulle inte .224 varmint kulor kunna leverera till 200 meter?

Ska bli! S.

Är nog 22wmr han menar. S.

222.rem är klass 2, inte 22.long rifle, den är klass 4 och det är inte tillåtet......

Vad är det för ålder på tiken och hanen? Har dom gjort något vettigt i skogen, tex drevtider, vad jagar dom för djur, något som blivit fällt för dom?

Blev en fin älgko idag. Skickat från min SM-G900F via Tapatalk

Två fjällresor nu till handlingarna, den första till Jämtland ställde mest krav på tålamod, uthållighet och kondition, bretonen brydde sig dock inte om den magra fågeltillgången utan kutade på och sökte oförtrutet, kondition och intresse är därmed avbockat. Den andra till västerbotten gav betydligt fler fågelsituationer och avslöjade igen att träning och verklighet inte är samma sak. Hitta fågel och fast stånd inga problem, men när de vita vingarna vid resning prasslar iväg åt olika håll är all lugn i flog träning som bortblåst, visselpipsfrekvensen har plötsligt inte längre mottagning... iväg, tillbaka och rota och där gick det en till, efter den också....blir liksom svårt med apport i kaos. Spelar ingen roll hur många visionsripor man slängt på gräsmattan. Finns bara ett sätt att träna och det är i verkligheten!

Okej det visste jag inte. Tack för det, alltid roligt få lära sig något nytt. På de jaktprov med brittiska hundar jag varit på så har det enda som hunden får bära är ett varseltäcke som täcker ryggen, det får inte gå ner över bringa och pingla har jag aldrig sett på prov. Tvivlar på att vi får ha pingla men har inte lusläst reglementet. Ja Stockholm är verkligen avsides, när frugan och jag ner så var vi mest på skansen för där kände vi oss mest hemma

Arvingen med på pass för första gången igår. Föregått av övernattning i jaktkôja. Riktigt fint 'långsittarpass' i en långsträckt bäckdalgång i fjällnära skog på ca 750 m höjd. Dock ingen älg siktad, men väl renar och lavskrikor för lillkillen att kolla på. Å sen följa hundarna på Astron...med ett gångstånd som passerade ca 500 m ifrån oss. Han tyckte det var riktigt skoj

Då är det ju inte lönt att jaga dem.

Japp! Fan när du säger det, minns dej fr JJ "forum"... Förövrigt tycker jag detta har totalt tappat alla proportioner

Jag gillar vårat system med att jaktledaren sätter ut oss på pass. Det funkar bra hoss oss, och vi är normala Älgjägare i ett normalt jaktlag med vad allt detta innebär sådeså

Intressant tråd med många poänger från alla sidor. Min första tanke är dock att det verkar vara skralt med förståelsen för hur föreningsarbete fungerar, särskilt i stora organisationer. Sedan får uppenbarligen SJF bära hundhuvudet i många frågor där skulden rätteligen skall läggas på andra myndigheter. Och rykten utan grund borde inte spridas som sanningar. Nu är jag inte medlem, men om jag vore det skulle jag engagera mig i de frågor jag anser att förbundet för en felaktig politik. För det första så får man ju reda på om så verkligen är fallet. För det andra så blir det så småningom uppenbart hur starkt stödet är i förbundet för min egen uppfattning. För det tredje så har jag då ett forum för att försöka övertyga andra om att min egen uppfattning är den rätta. Det fungerar så att de mest hållbara argumenten faktiskt tenderar att vinna i längden. SJF är ingen vapenfrämjarorganisation. Dess syfte enligt stadgar mm är att främja jaktens långsiktiga överlevnad i Sverige och medlemmarnas möjligheter att utöva jakt. Det innebär ett icke ringa politiskt arbete, där förståelse för jaktens villkor och för den jaktliga verksamheten måste inpräntas i så många öron som möjligt. Det innebär också att hänsyn måste tas till samhällsutvecklingen. Det finns organisationer som fokuserar på liberalt vapenägande, att dessa är marginaliserade och i princip helt saknar inflytande kan man fundera på, men inte beror det på att de företräder en majoritetsuppfattning i samhället i alla fall. Engagemang inifrån genom föreningsarbete är det som gäller för att förändra förbundets politik och verksamhet. Jag köper inte alls de svepande formuleringarna om att man måste köpa förbundets politik först för att sedan inlemmas. Det är bara en dålig ursäkt för att slippa engagera sig och rätt typiskt för "jag-vill-ha-allt-nu-på-en-gång"-generationen som har krav på omedelbar behovstillfredsställelse. Som exempel kan väl nämnas den en gång så sympatiska och opolitiska organisationen Svenska Naturskyddsföreningen, som på rätt få år förvandlades till en miljöextremistorganisation långt ute på vänsterkanten - detta på grund av några få engagerade som satte igång ett förändringsarbete som åtminstone jag ser som mycket negativt men som uppenbarligen många andra såg som positivt. Dock - jakt är mer än vapen, och det är nog där skon klämmer i förbundets fall. Tack för läsvärd debatt allihop, det här är absolut ingen enkel fråga.

Grävlingsgalen Vorsteh Obs, skyddsjakt

Blir med Skäggig kille i höst. Här är en bild tagen när de små liven är 9 dagar gamla. En av dessa kommer hem till oss... Runt den 26:e åker vi och träffar dem för första gången. Då är de runt 6 veckor. // P

och varför hör inte en ar-15, ar-10, ar-25 till svensk/nordiskt jakt ?