Leaderboard

Jakt med hund efter klövvilt är det jag bedriver mest och det har liksom blivit den jakt jag gillar mest. Som många andra skriver så trivs även jag bäst när man inte är så många i skogen. Att gå som hundförare och själv bestämma sin rutt genom såten o läsa av naturen för att försöka räkna ut var drevet kommer att passera eller att smyga in på ett ståndskall är ren lycka för mig. När man sedan lyckas med det så kan det inte bli mycket bättre för mig. Eller jo det kan det! Att lyckas med ett svårt eftersök kanske flera timmar efter skottet/olyckan är nog ändå det bästa, då känner man att man som jägare och hunden har tillfört något. Både att djuret slipper lida mer och att skytten/trafikanten får veta att djuret inte lider mer är en skön känsla.

Intressant uppgift....... Har haft det stora nöjet att jaga med några samt träffat ytterligare några...! Några av dom jag känner är ju redan bjudna på jakt, eller har varit. Gör lite tvärtom, och bjuder med några jag skulle vilja jaga med...och lära känna.. Tror också jag måste ha någon form av förutsättning.....är ju ganska stor skillnad på vilka jag bjuder med på älgjakt resp duvjakt, och de som vore aktuella på duvjakt verkar ändå upptagna ....! 1. Grund En riktigt trevlig kille med en av sveriges finaste marker.... 2. Per gustavsson för ett riktigt jaktintresse, och bra hundar! 3. Mkj för en bra etik, bra hundar, fast gw inte är någon favvoras...! 4 qvarnhill för att det verkar vara en livsnjutare av stora mått, som förväntas ta tag i maten....! 5 Strävis har alltid en given plats i mitt jaktlag....ett stort jägarhjärta, som alltid tar ner en på jorden, om man råkar lämna en öppning...! Dessutom får han benämningen gubbe......för han är lite äldre..! Eftersom markerna inbjuder till långhållsskytte...måste jag ta med mm också.... Bara för att se paniken när han är groteskt långt borta från storstan...! Ni som inte fick plats.....hav förtröstan! mvh/Urban

Omöjligt att plocka fem stycken, men oavsett vilka jag skulle välja är det givna namnet på jaktstugan "Dårhuset".

Mej själv och fem till alltså.. Har ju bara träffat ett fåtal av forummedlemmarna på TDI så får gå på magkänsla och så som jag uppfattar personerna på forumet. 1. MKJ - Som hundförare för klövvilt och för jag tycker han för sunda tankar gällande etik och förvaltning av vilt. 2. Hipshot - Som hundförförare för fågel, småvilt, apportör och som mycket god hagelskytt. 3. Wizzard - Hundförare för fågel och annat småvilt med stötande hundar och som mycket god hagelskytt. Samt tillvaratagand och tillagande av vilt 4. Maichel - Duktig skytt oavsett hagelsmälla eller kulstötning. Sunda åsikter inom etik och viltförvaltning och han laga färsbiffar som inte är av denna värld. (Drömmer fortfarande om de biffarna du gjorde till sista upplagan av TDI [emoji4] ) 5. - En som inte är medlem på forumet! (så var kanske inte reglerna men jag gör ett undantag i MIN lista) - Han som väckte mitt intresse för jakt. Som lät mig vara med på bockjakt, älgjakt, morkullejakt när jag var liten fast jag hade svårt att vara still och tyst. Som lät mej vara men å gräva bland magar, lungor, hjärtan och tarmar. Som lärt mig sota och stycka. Som lärde mig spårstämplar, vem som skitit här och vem som skitit där. Som lärde mig skjuta luftgevär, salongsgevär, hagel och studsare. Som betalade min jägarexamen. Han lärde mig om etik och vikten av att ha tillgång till eftersökshund. Min jaktliga mentor som gjort mig till den jägare jag är idag. Min far! Tack Pappa för att du lät mig vara med! Jag har kanske sumpat några skottchanser för dig men vet att du inte är bitter för det [emoji4] Och sist då nr 6. Alltså lilla jag. Blekfet bonnpöjk med en hamiltonstövare som knappt duger något till.. Kan inte så mycket men försöker vara ödmjuk i det jag gör och tycker mig ha hygglig koll på mina begränsningar när det kommer till jakt!

Jag har försökt reda ut vad de olika partierna står för. Har kikat på partiprogram, hur de svarat på frågor i olika sammanhang samt i någon mån rotat bakåt för att försöka se om de är konsekventa i sin politik. Jag har begränsat mig till riksdagspartier och F! då de sistnämnda har en teoretisk chans att komma in i riksdagen. Bland de rent jaktfientliga så har vi två tydliga partier: MP: http://lipoptena.blogspot.se/2014/09/mp-infor-valet-om-jakt-och.html V: http://lipoptena.blogspot.se/2014/09/v-infor-valet-om-jakt-och.html Följande partier är neutrala och hänger på sitt block av bara farten: KD: http://lipoptena.blogspot.se/2014/09/kd-infor-valet-om-jakt-och.html FP (deras egen politik har fått stryka på foten till förmån för Alliansens samlade jaktpolitik): http://lipoptena.blogspot.se/2014/09/fp-infor-valet-om-jakt-och.html Följande partier driver en tydligt jaktvänlig politik: C: http://lipoptena.blogspot.se/2014/09/c-infor-valet-om-jakt-och.html M: http://lipoptena.blogspot.se/2014/09/nya-m-infor-valet-om-jakt-och.html S: http://lipoptena.blogspot.se/2014/09/s-infor-valet-om-jakt-och.html Följande två partier saknar jaktpolitiskt program: F! (publiceras på bloggen onsdag 10/9): http://lipoptena.blogspot.com/2014/09/f-om-jakt-djur-och-skytte-infor-valet.html SD: http://lipoptena.blogspot.se/2014/09/sd-infor-valet-om-jakt-och.html

Jag gillar all jakt jag kan komma över än så länge, bara det är etiskt och snyggt. Jag jagar mycket predator med både fälla ,vak,pipa och ibland hund. Eftersom jag tar en del Räv och grävling så känns det ok att skjuta lite frysboxkött också, Jag gillar viltkött men säger absolut inte nej till ett fint horn heller, inget att skämmas över!! Älgen jagar jag men som tidigare nämnts så är det samma visa med köttlotter som folk ser rött över som sätter en lite olustig prägel över det. Myror i brallan har jag men kan ändå uppskatta att sitta på ett pass som jag tror på, naturligtvis gör jag som jaktledaren säger men jagar helst själv och grillar fläsk vid elden gemensamt.

just hem kommen efter 4 dagars jakt samt snickrande på stugan med tillbehör. 8 släp och inga tom släpp 3 vuxna samt en kalv skjutna.

All jakt har sin tjusning. Trevligt med Älgjakt, jakt med trädskällare slår alla jakter. Gillar även att smyga ut o vaka bock.

Jag vet inte riktigt vad man skall kalla mig som jägare, vilken typ jag är. Det är vansinnigt roligt att prova sådant man inte provat tidigare. Nyfiken? Jag har ju inte jagat längre än typ 10 år och haft hund de senaste tre så det finns många och stor luckor i min jaktliga erfarenhet. Men jag fyller på så gott det går. Jag bejakar mina infall och ser hellre till att prova om saker och ting är genomförbara än att avstå. Åtminstone så länge jag slipper sitta på rumpan i mer än max 2 timmar, för då får jag krupp. Rastlös? Jag går alltså hellre med hund än sitter på pass. Jag tar i stort sett varje chans till jakt, om det så är att stå vid ett grävlinggryt i 30 minuter precis när ungarna nattats. Opportunist? Ja vad skall man säga? Hur skall man definiera mig? Jag tror jag lånar in hustruns benämning: Fanatisk! Och om jag själv får komma till tals så skulle nog definitionen snarare bli allätare (i motsats till specialist).

Det verkar gå skapligt med insamlingen. http://jagareforbundet.se/jakten/jakthund/hundnytt/2014/09/apportering-i-kampen-mot-cancer/

På fredag åker jag och farsgubben upp till jämtland för att för första gången i våra liv jaga ripa. Förutom kläder efter väder, bössa och mat, har ni några allmänna tips att komma med? Hur mycket ammunition tror ni man behöver? Jag vet att det är lite "hur långt är ett rep", men hur mycket hade DU tagit med för två dagars jakt? Detta blir årets först jakt för mig så jag är så där lagom övertänd, räknar dagar och har väl putsat bössan och smort kängorna fyrtioelva gånger redan...

Det stavas h-u-n-d-g-å-r-d.

Ja då har jag en super snäll kärring för jag har då vart ute 30gånger:)

Jag satte in 100:- proaktivt, om jag någon gång skaffar mig en hund som apporterar :-) telefonskrivet

Nu jagar jag rätt mycket i Danmark, där skjuter vi arterna morkulla och dobbeltbeckasin (som båda är beckasiner, iallafall i Skåne :-) ) När vi jagar beckasin i Skåne skjuter vi ju såklart bara arten morkulla. Jaktsättet är dock det samma.. Det är olika arter i samma släkte, och man skjuter ju givetvis bara det som är lovligt. Jämför gåsjakt.. Arter som är lovliga och andra som är fredade..

Fäviken game fair, och höga kusten

Höst och vinter utfodras det med hö, ensilage, spannmål och betor - sparsamt. Då hittar djuren mat och behåller sitt hull. Vid mycket snö ökar vi utfodringen efter hur mycket djur där är som besöker foder platsen. Slutar gör vi när snön är borta. I Skåne kan det vara tidigt eller som förr förra vintern då snön låg till början av april månad. Grisåteln går 5sekunder en gång varje natt, med vete och majs under höst och vinter och fram till skörden är avslutad. Då kanske jag sparar grannarnas odling något. Fast grisens besök är sporadiska under sommaren när det finns annat gott att hitta överallt Lagom och efter behov är bäst för alla. /M

Mycket sparsamt på samtliga marker jag är med på. Åtlar som sprider 2-5 sekunder en gång per dygn. Lösensilage vid behov. Jag vill nog påstå att ankan matar klart mer än genomsnittet, om än en bra bit kvar till "godsnivå". Observera att det är min bild av de marker som jag besökt under åren. Ser inga större bekymmer med att mata friskt så länge det sköts och sker på ett sätt som inte sticker i ögonen på allmänheten. Till syvende och sist handlar allt om tid och pengar. Jag personligen skulle vara mer aktiv med foder om jag hade mer av de två komponenterna.

Bohman, sheriffen Jansson , och min lärling Lill-Waxin , jag , sedan behövs någon med lite tid men mycket kapital......... Typ Zlatan Sedan finns det massor av folk med mycket kunnande och som dessutom är trevliga , så halva forumet skulle nog platsa.

Vi har fyra grisåtlar igång året om, vill dock inte kalla det för fodring! I övrigt så fodrar vi med ensilage och lite sockerbetor som extra godis! För att jämföra lite, när det varit hårda vintrar har vi kört ut 52balar, 16ton lösensilage och 9 ton sockerbetor. Föregående vinter som var mild gick det bara åt 15balar och 12 ton sockerbetor. Doven gick helt enkelt hellre och betade pä vallarna och dom balar vi fick tag på var inge bra så många blev ratade! Med bra balar hade det gått åt fler!

Har nog aldrig hört talas om att någon skulle jaga med en sådan. Kanske förr i tiden. Nä ska du jaga seriöst så välj en jakthundsras som passar ändamålet. Det skulle säker gå att lära den eftersök. Det tvivlar jag inte på men en jaktras med bakomliggande avelsarbete för uppgiften är garanterat ett säkrare kort om du frågar mig.

Sy in hos en skräddare. Gjort så på våra. S.

Brukar ta med 25 skott per jaktdag, bag limit är 8 ripor per dag. Har aldrig skjutit upp dem, men fy för att bli utan ammo!

O skillnaden mellan er fordring och godsens är? Nåväl låt inte det vara som en sten i skon men det är så lätt att skriva andra på näsan om hur de agerar, de lag jag har insyn i skåne har enorm varians, i ett sker ingen fordring alls, iofs hålls både häst och ko på den gården så visst vilt, rå och dov ser till att få den föda de behöver. I ett annat lassas det ut foder såsom om man skulle föda hela socknen och visst det syns och märks på antalet vilt på marken, särskilt när vintern är hård. Om man lägger till ordet stöd till ordet fordring så skapar man enligt mig en bättre målbild och förståelse för vad man sysslar med, dvs vi hjälper viltet att överleva när det är svårt, att viltet har svårt att klara vintern beror på att det moderna skogs/jordbruket har tagit bort mycket av den naturliga möjligheten att livnära sig. Om man på jaktfabriker ie gods osv har en anan högre utfordring så får det vara så, knappast något att lägga tid på, det är trots allt deras sätt att kapitalisera på den ägda egendomens möjligheter. /Christian

Det stämmer säkert. Men kolla ändå med Tobias direkt, han är serviceminded och kan säkert tänka sig att ta in om det frågas efter något. Detsamma gäller Tommy på wanderoo. Båda två brukar för övrigt gå ut med förfrågningar om vad vi kunder vill se i sortimentet.

Inte för att famhävda sig själv men här kommer en presentation om mig inför valet på söndag http://www.skelleftea.n.nu/peterforsberg

Så kan det absolut vara. För några veckor sen sköt jag två askar Gamebore Pure Gold på jakt, en 28g och en 30g. Bättre klipp och död i 28 grammarna än 30g. /Mike

Har inne en insändare idag i Norran om löhundsjakten. Blev inte den bästa jag skrivit men skrev från hjärtat. http://norran.se/asikter/insandare/vissa-partier-ar-jaktfientliga-261484

Spontant är det inte mycket som är rätt med nr 1 heller, jmfr med BK5 Magnum Camp i dess original variant i varje fall, jag kan ha fel och ålder, bruk samt en del utbyte av exempelvis skruvarna i handtaget kan vara det som gör att den avviker mer än normalt från ursprunget. Min samlade bedömning är att det rör sig om två Hobbex knivar, i frågan om slänga, behålla eller sälja så för man stilla fråga sig själv måste jag slänga, kan jag ge bort? Måste jag sälja, ie behöver jag typ 200 kr eller kan jag behålla dem? Mina gamla knivar ligger nedpackade, med små minneslappar, har en Mora scout som är helt fördärvad, det var min första kniv, har en även en EKA med svarta skållor som måste vara rejält gammal, rostad till döds efter att jag glömt den ute, en Mora Hunter som aldrig gick att få vass osv. En dag kommer man att vilja minnas. /CHristian

Tillägg: jag har fått en del hjälp av ett antal anonyma läsare och icke namngivna vänner. Jag har fått tips och råd samt kommentarer på utkast. Jag har nog inte lagt så mycket tid och arbete på några inlägg tidigare i bloggens historia. Påbörjade sammanställningen direkt efter EU-valet.

Varit ute vid 7 tilfällen totalt nu och samma bock har slunkit undan 4 av gångerna, men det är väl det som är jakt

det är isjonssons älgar från kalix som vandrat ner. de har hört rykten om den nybyggda vakkojan som jonsson ska sitta i hela hösten och äta torrkött

Inget slår fågeljakt med trädskällare.

det är därför han "Låtsas" tappa hagelpatroner i tid och otid /Mike

Hmmm, knivig fråga. Har ju haft nöjet att jaga med några av forumisterna, dessa är ju självskrivna men utöver dessa så skulle jag plocka ett dreamteam baserat på vilka jag gärna skulle jaga med. # Hippen, hundföraren och hagelnisse! # Lars, skytten # Christian N, etiken moralen och även han skytt! # Flex, The man! # Mbbohman, vi skulle garanterat dela några garv! Samtliga ovan tror jag skulle passa mig som person att jaga med, högt i tak och många garv tror jag skulle bli ett tema Mitt Team då, om än en hel jävla del andra gärna skulle få vara med!

Om hon skulle behandla sin kompis på det viset så tror jag att tullarna är det minsta problemet!!Angående exportlicensen så kanske ett gruppköp här på forat vore nåt. Från Tapatalk

Kan inte annat än hålla med, därför blev det en Frontline WB, Dundeen blir ren vinterjacka. WB räcker en tunn skjorta eller lätt underställströja. Vill ha tålig jacka i planteringar och törne eller på eftersöken.

Har även Dundee men oftast tycker jag den är för varm. Har den när det regnar eller är kallare. I övrigt en jävligt skön jacka

I Norge heter morkullor bekasin!? Fattar inte riktigt för jag har alltid levt i villfarelsen att morkulla, enkelbekasin och dubbelbekasin är tre olika fåglar.

Instämmer med er som tycker jakt är bäst med så få personer inblandade som möjligt. Bästa jaktdagarna har jag med min gode vän swecul som är aktiv här på forumet. oavsett vad det jagas. Visst är det trevligt med gemensamhetsjakten med övriga i laget. men det är mest fikastunderna som lockar. Sen är jag definitivt inte den "morgonpigga och glada jägaren" som beskrivs i jägar-skolans böcker. Fyfan för att stampa ut i sibiriska vinterkylan kl 5 på morgonen. bockjakt, rävjakt och fågeljakt i minst 10 plusgrader är min melodi. Då kan det t om vara trevligt att gå upp morgonen.

Jag är nybörjare och vet inte vad jag är för jägare än. Så jag gör som med fisket; testar allt jag kan tills jag hittar det jag gillar. Älgjakten har sin charm, även om jag några dagar funderade på vad fan jag höll på med... Att sitta på en ryggsäck en hel dag i ösregn och frysa röven av sig. Eller på efterjakten när det snöade på tvären, kaffet kallnade i samma sekund man hällde upp det och inte en älguslingen inom flera kilometer från mitt pass. Ska iväg i helgen och jaga ripa i fjällen, det ser jag fram emot. Sedan lockar toppjakten.... och så har jag fått för mig att jag vill ha en finnspets eller nobs, så just nu lutar det väl åt ensamjakt på fågel. Gillar inte folk så jag skulle nog trivas bäst ensam med hunden i skogen.

De år som jag harvade runt i förrförra jaktlaget så shit vilken kick man fick när man hämtade sitt älgkött som faktiskt räckte hela året! Visst var jakten kul men då hade vi flera bra hundar och vi hade både gris och älg.. Kul men det lockade fan inte att harva på hela säsongen! Nu har jag hittat en annan kran för köttet så då kan jag ägna mej åt det roliga bara.. dvs hageljakten på fågel. Sen tycker jag det är förbannat kul med planeringen och odlingen med mera kring gårdar som satsar på jakten som en näringsgren! Det har fan bubblat upp på senare år när jag fått se hur lätt en fasanjakt kan vara att genomföra för en som arrangerar om man har varit smart när man planerat vårbruk och grödor. Där tillkommer predatorjakten.. känns rätt jävla bra att pluppa räv där. Att bara sitta och bulkskjuta räv som MKJ beskrev det lockar inte längre lika mycket om det inte är extremt bra förhållanden, nu vill jag känna att det finns ngn mening med det. Tex skydda fasaner och kanske framför allt rapphöns. Men hur man än harvar runt så kommer jag i alla fall tillbaka till hageljakten på fågel.. Just därför så är man heltorsk på tex Gotland och Skåne, rätt typ av jakt för mej!

A.J att vara jägare är mer en sinnesstämning, en mental egenbild än något annat, sedan lever en del personer mer i sin jakt, Bohman, Bubba, Lindqvist, MKJ, Mad Mike, First Clas, Per G för att ta några exempel och inte utesluta andra som verkligen har jakt 24/7 för tankarna och händerna, dessa personer har i de flesta fall ett handlag för jaktens utövande som andra, läs, jag saknar, något man lär sig efterhand som man bygger erfarenhet och kunskap. Insikten om sina egna begränsningar och viljan att bättra sig är det som kännetecknar en god jägare. Utöver ovanstående finns det dock en komponent som jag tror att man föds med och den omtalas inte ofta eller enbart i förtäckta ordalag, det är att man har eller saknar en instinkt för att döda, en del har en osviklig förmåga att känna när de kommer att få ett bra skottläge och har kapacitet att förvalta det, andra kan träna ett helt liv och de når aldrig dit hän. /Christian

Fågeljakt med trädskällare, den mest intressanta jakt man kan finna. Sitter av en vecka i skogen när min jakt är stängd för att få lite kött i frysen, men älgjakt är tråååkigt.

Helt med dig Ken! Högviltjakt lockar mindre och mindre för varje år som går och det egentliga småviltet(inte rådjur) lockar mer och mer. Jag kan bli nästan irriterad över folk som har superfina marker som är nedlusade med duva nu och ingen jagar dom för det är ju bock,kronkalv och dov på agendan för hela slanten. Det sköna med småviltsjakterna är friheten att börja när man vill-sluta när man vill-ingen djävla jaktradio som det tjattras i heeela tiden,köttlotter hit och dit osv. Alldeles för mycket focus på klövvilt. /Mike

Ett år tog det. Satte upp åteln förra augusti och hade första grisbesöket den 6 september 2013. Trodde nog jag skulle få till det lite fortare men i kväll (igår kväll) blev det premiär. Första grisbesöket som fångades på bild: Har haft gris alla nätter sen i måndags och haft sammanlagt fyra grupper senaste månaden som kommit hyfsat regelbundet. Kom ut med familjen i dag och tänkte att i kväll så blir det skjuta. När solen var på väg ner började molnen komma in och då belysningen inte fungerar för tillfället så såg det mörkt ( ) ut. Grisarna brukar komma tidigast kl 22.30 så jag hade inte bråttom men vid 21.30 gick jag ut. Hade riggat på några vita ensilagebalar i vallkanten då grisarna senaste tiden har gått och tittat i tornet innan de går fram. Han precis sätta mig tillrätta så hör jag hur grisarna kommer. Vinden låg inte helt perfekt och mörkt är det. Men någon enstaka reva finns i molntäcket så det är bara att hoppas. Kollar genom siktet och det är i mörkaste laget för att kunna skjuta. Grisarna tar en runda runt tornet och då det är tomt så hör man hur de börjar gå fram. Låter som tre fyra stycken vilket är bra då det troligtvis är galt-gänget. Hade lagt fram lite extra majs innan kvällen så de skulle hålla sig sysselsatta ett tag och jag ser två siluetter där majssträngen är lagd. Sitter och tittar i kikaren och kan inte bestämma mig för om jag skall skjuta eller inte då jag har svårt att se vad det är för gris. Men så sträcker den ena grisen upp sig och tar en titt på fodertunnan. Vaksamaste grisen i gruppen som brukar kolla in tornet på samma sätt: Då vet jag vem det är och låter rödpunkten glida in i bogen. Pang, helvete, grisen drog ner huvudet för att återgå till ätandet i skottögonblicket och det känns inte alls bra. Ser dock ut som om den ligger. Upp med pannlampan och visst ligger den. Går och kollar. Skottet har gått in högt upp i vänster bog i riktning snett neråt/bakåt. Rullar runt och konstaterar att det inte finns något utgångshål. Hämtar hunden så han får göra ett sök och han drar direkt när jag släpper ut honom raka vägen ner till åteln och grisen. Linus på plats: Plockar fram traktorn och kör och hämtar grisen. Hänger upp och vågen visar på 75 kg levandevikt. Bildbevis: Tar ur grisen och kan konstatera att inget är skadat i vare sig bröst eller buk-håla. Börjar sedan flå och kan konstatera litet inngångshål uppe i skulderbladet samt fullt med benbitar i skinnet på andra sidan. Flår klart och skär av huvudet och det ser inte allt för farligt ut. Börjar kolla hur mycket jag måste skära bort runt skotthål. Lyfter ut och skär loss vänster bog och kan konstatera att skottet tog precis i ovankant av ryggen. 15 mm högre så hade det varit i taggutskottet med ett långt och ovist eftersök. Inser att det är krossade benbitar överallt och när jag är färdig är högerbog kasserad samt allt efter nionde revbenet räknat från buken. Har aldrig sett så djäkliga skador på något vilt jag skjutit innan. Men slutet gott. Nu hänger där i varje fall en lite mindre gris i viltkylen och väntar på styckning och tanken är nog att försöka salta in åtminstone ena skinkan och sedan lufttorka den efter inspiration från den här tråden. http://www.jaktsidan.se/ipb/topic/17579-parmaprosciutto-paa-vildsvin/ Nu är det dags att sova.

Jag har ett sightron s3 6-24x50 mil mrad som jag är mycket nöjd med. Har testat parallellt mot ett vortex viper 6-24 x 50. Har en gran 50 meter från mitt fönster i laddtummet som jag har som testobjekt.. Med vipern kan man räkna barren på grenarna men med sightron upptäckte jag att grannen har löss i sin gran.. På max förstoring är sightron överlägsen vortex i optisk kvalitet. Visst den blir lite mattare över 20ggr men är fortfarande helt skarp från kant till kant. På lägre förstoringar har jag svårt att hitta bättre optik under 20000kr.. Enda minuset skulle nog vara dess storlek och att eye boxen är i minsta laget. Man måste vara noga med placering av kikarn ... Har haft min till räv vak och den funkar utmärkt.. Mjölknar till sig lite på hög förstoring när mörkret faller .. Men upp till 12 ggr så funkar den utmärkt även under skymning.. Om man klarar sig utan belysning så är sightron nog det bästa du får för pengarna enligt mig. Mvh Sent from my iPhone using Tapatalk.. Inte jag som stavar illa...

Bössor av de olika slag har jag att tillgå, både hagel o kula och det sker under uppsiktsjakt.