Leaderboard

Lyfter ett 7 år gammalt inlägg och kryddar med "lustmord" Jag har lustmördat hela morgonen, skjutit 52 fågel och jag tyckte det var skitkul. Tänker inte äta någon av dem.

@Jockmus. Fast det enda Strävhår påpekade var att det var lite märkligt att det var lag på att ha med apportör när man jagar fåglar som är lätta att hitta men inte när man jaga fåglar som är svåra att hitta. Sedan att du drar in spetsar som står 90% i hundgård eller att folk ständigt chansar på 250meters skott på toppfågel hör ju inte hit. Bara för att vissa hundägare och toppfågeljägare fattar tokiga beslut betyder ju inte att det blir mindre märkligt med kraven på apportör, eller? Sedan är det förstås tråkigt att Strävhår råkade trampa dig på en öm tå, men du kan väl i så fall försöka diskutera det sakligt istället för att kalla folk elitister och förbudsivrare och kasta skit på hundägare och toppfågeljägare.

Absolut händer det mig också. Men jag tycker det är ett tecken på något bra som alla jägare borde ha - respekt för viltet! Men det tycker jag att många, särskilt svenska, jägare redan har. Oavsett om man känner av sånt här eller inte. Klart att det inte måste ta det uttrycket, men det är jäkligt positivt att så många tänker efter före. Vi är begåvade med ett viltrikt, glesbebyggt land med mycket vacker natur och mycket skog och i många fall är vi fortfarande de jägare och samlare som bosatte sig här för tusentals år sedan… vi ser hur djuren kämpar under vintern, hur listiga de är i vissa situationer, hur det ibland verkar som att de nästan kommunicerar med oss… klart man funderar över såna saker, helt naturligt.

Vanlig jaktform må vara, men den moraliska biten när en skadeskjutning sker och en hund inte är tillgänglig är svår att slingra sig ur. En fantastisk drös med fåglar har avfärdas som en bom när det i själva verket var en skadeskjutning. Lösningen ligger i en tillgänglig hund för eftersök vid jakten. Lika självklart med eftersök på småvilt och fåglar som på större klövvilt, det är liv det med. Strävhår har inte hoppat på någon, han dryftade att det är underligt att det inte är samma krav på för denna jakt som t.ex gåsjakt på fält. Vilket ÄR underligt. Känner du dig påhoppad av att någon på ett internetforum yppar en åsikt som inte överensstämmer med din, ja då är det bara att beklaga. Din tid här lär inte bli enkel om du är så lättstött.

Vi försöker också med uven imorn, några kilometer söder om Simon. så har vi tur så hör vi varandras skott, hehe

Det är fruktansvärt att svetsarna under 80-talet hade så kraftigt bristfällig skyddsutrustning! Nu riskerar vi i Sverige att få en stadsminister som lider av både kroniskt svetsblänk, kromförgiftning och skador på nervsystemet! Det finns bara ett sätt att förhindra detta! Rösta på Alliansen imorgon!

Fusket stavas endast 26 kråkor..15 korp, 5 trut och 6 kajor.

Blir västerbottenostfyllda älgfärsbiffar med rotsakspytt! Så jäkla skönt att ha lite älgkött i frysen! mvh/Urban

Jägarna vann valet åt borgarna för 8 år sedan, sen dess har vargstammen 4 dubblats minst. Pest eller kolera på scen. Tror på nyval, sanna mina ord. Löwen kan/vill inte regera med MP och vänstern, en blocköverskridande regering mellan sossar och delar av borgligheten är vad vi kan hoppas på. Sen är det ju lite skillnad mellan en erfaren statsman och en gammal fackbas utan erfarenhet av så basala saker som riksdagsarbete. Jag är närmare sosse än moderat i hjärtat, men en röst på sossarna är ändå helt utesluten.

Tja, för något år sedan fick jag bannor för att detta forum inte var ämnat för politik (det jag skrev om då var lååååångt från partipolitik) men det verkar inte gälla när det är valår. MP eller M, FP.KD eller C är det någon skillnad??? Har vi vargjakt nu? Skitsnack! All "jaktpolitik" verkar handla om den egna plånboken. Nu har jag gjort mitt inom politiken på detta forum för ett tag.

http://lmgtfy.com/?q=Jaktlabrador

Det har jag nog inte gjort,vet bara stövare är smäckrare..

Så! Då var alla våra vuxna djur skjutna och alla kalvar utom 2st. Därmed avslutar jag älgjakten för denna säsong och ägnar mig uteslutande åt småvilt

Har ingen erfarenhet av korsningen men jag skulle fullkomligt skita i lagets åsikter... Vad det blir av hunden återstår att se. Antingen driver den eller ståndar likväl som den kan göra både och... Men det handlar om tid i skogen, ska tiden redan styras av lagets åsikter.. tja då lär det inte bli hund av den.,. Lägg tid i skogen och låt hunden mogna. Vad det sen blir får man helt enkelt facit på så småningom

Nä idag var det svårt nått så in i fan. Långa håll, korta flygbanor, buskar och träd i skottlinjen osv... listan kan göras lång. Började med att skjuta 10 första duvorna straight, sen kom bommarna. Framförallt två banor som var svåra (steiner&engelsons), Kenneth förstår nog vad jag menar. Serien för dagen blev 14-23-18-12:67. Upp som en sol och ner som en pannkaka.. enda glädjeämnet är väl att man placerade sig på fjärde plats i juniorklassen

Dagens jakt resulterade i 2 hondjur. En kviga resp. en ko.

ta vilken labbe du vill mot en stövare så ser man dom är feta och trötta...stövare är distansbygd,en labbe för att flyta...

Nått jag avskyr dock så faller man ibland ned i gropen själv flertalet ggr. Stressen som nästan verkar vara ett måste att skjut hjortjäveln! är ju fan bara en en hjort. (handlar om vilket vilt det än må våra). Dessa "svordomar" man ständigt får ur sig. "Jävla= (klövvilt) Jävla= (fåglar)" <--- Vi stör oss på många viltslag beroende på vart vi verkar och bor. Men respekten ska hållas högt. Oavsett vad. Sen måste vi hjälpa varandra att tänka till. Nåja, Förövrigt så har jag sagt och skrivit dem orden dels på media som är vidrigt effektivt att nå ut på som yngre i min jägarbana..alla grodor som hoppade ur munnen ni vet jag är bäst inget kan hända! Även faktiskt umgåtts med folk som rentav öppet driver med djuren på så vis. Det bekommer mig. Dels dem verbala ord man hör. Men även en del skott och hur dem tar. Trots bra utrustning. beredskap och träning som står bakom..så händer det! Jägarstegen. Ibland är du på toppen hela tiden. Herren på täppan. Sen dalar man ned och ska eller måste reflektera och tänka till. vad (svordomar) pysslar jag med? . Det var en nötskrika på vildsvinsåteln som fick sig en kraftig träff av hagel. Allt klart. Jag tittade på fågeln som har otroligt vackra färger. Som även är en mästare på att härma (kopiera) ljuden som denna hör i sitt revir. Det här ihop med sina kompanjoner. Lavskrikan fungerar vilket jag kan ana på samma sätt? ( spåna iväg lite där) Den härmar rovfåglar, andra småfåglar som talgoxar. Den skränar och har sig. Lever helt enkelt rövare ! Nåväl när den fågeln var fälld så blev det några till. Sen tog det tog det stopp. jag kom in i någon slags barriär. Varför skjuter jag på er fåglar? vad är det ni gör här uppe i skogen på åteln som JAG anlagt för att på vintern (främst) sitta och vaka vildsvin vid ? Kaffet, hälldes upp och jag fick se flera Nötskrikor flyga fram och tillbaka i sina väl invanda rutter dem har emellan ekarna där dem plockar just Ekollon.. Jag radade upp 5 fåglar. Det var runt 10st om inte mer som flög lite varstans och hamstrade dels ekollon, redan nämnt. Men även av av det gyllne majsen+vetet, havren. Jag fick liksom nog.. Sen gick det ett tag jakt med hund efter främst Dov. Men även rådjur stod på schemat. Då fick jag se en sparvhök flyga som en torped i skogen. Den tog en 3tåig hackspett. Jag skrämde faktiskt bort den lilla rovfågeln. Det skar i hjärtat att höra skriket. Gissa vilka som kom och gjorde slut på hackspetten? Nötskrikorna!. Då kom den där nytändningen..nu ville jag medvetet ut och plocka fäna. Ibland blir det för mycket då ska man stanna. Sen är man på’t igen och då kör man Sen har jag svårt för att döda söta möss..Men ibland så måste man :/

Väntar på att älgjakten tar uppehåll och att det blir lite kyligare då ska gammtanten få söka fågel, sen är det upp till husse o lyckas med det andra

Jodå, det börjar ta sig. Efter ett par usla år så finns det lite fågel numera. Några till och gärna med bra markering så blir det jaktprov sen.

Ringduva häckar ju i parker och skogsdungar nära bebyggelse så det är ju inte konstigt att dom uppträder i städerna men det ger ju dom inte en stämpel som"skräpfågel"för det! Jag har skjutit mycket stadsduva på mina åkrar och ätit alla och det är absolut inget fel på dom,känner ingen skillnad på dom och ringduva i smak det är bara storleken som skiljer. /J

Håller på med en lockpipa som ska klara alla läten utom rävens egna men måste testa mera med olika reeds o hålets storlek Mvh.

Men sen har det väl en viss betydelse att de är skjutna i en mindre tätort, ca 10000 inv. Det är så pass nära till odlingsmarken runt om så de behöver inte äta allsköns skit. Jag resonerar som så att är det riktig föda i krävan så bör det vara ok, men som sagt smakar det illa så släng det då.

Läste tillbaka på mina uråldriga inlägg...jösses vad jag har mognat! Vilken ungjävel jag var, tur man blir äldre och liiiite visare iaf .... Nog OT, jag ger mig inte in i denna diskussion igen . Carry on boys!

Grattis hippen ;-) vill va me dig nångång xD Ska försöka med uven imon mitt mål är 5 kråkor tror de kan slinka ner nån duva oxå men dom räknas ju nt

Lägg dessutom till att det förbaskat roligt att testa hagelpatroner, choker och kolla täckning på pappersark. Jag har en rulle golvpapp som jag klipper bitar av, sen är det bara att veva på... Jag kan ägna en hel dag åt det och börjar få en rätt imponerande skottlista på pappersark. Är man knepig så är man...

52 för uven.. dock med fusk.. men fan va kul

Den har jag varit sugen på! S.

Nog liknar det björnskit allt!

Stadsduvor aka klipp duvor som arten egentligen heter är fantastiska levnadskonstnärer men det medför också att om de lever i städerna, i varje fall de större städerna så både lever i och äter de sådant som ingen annan vill ha, det gör att jag inte känner något sug att äta dem, vad Krokmark skriver och fnular på angående sina duvor är en modifiering av detta och givetvis är det ingen skillnad på duva som duva om de lever på landet och äter vad naturen presenterar i from av föda där, frågan är bara hur man särskiljer på detta. Btw i södra Sverige har vi påfallande mycket ringduva inne i städerna, vilket självfallet får en att undra hur det sedan står till med dessa och deras nyttighet. /Christian

Dem bössorna är inte kända för snåla låsmått. Men ingen regel utan undantag, kalibrera för ditt patronläget bör man alltid göra. Går köpes ammo tungt är risken stor att man tvingas ta av på verktyget för att lyckas

Okej, skicka ett sms eller ring när du ska iväg. Som jaktledare får man ibland ta att man blir väckt av en seriös jägare som månar om säkerheten ifall man inte jagar.

Middagsgäst :-)

Kött brukar ju ta smak av det som djuret äter. Intressant med duva som smakar bigmac. Krokmark hade frågan om cityduvor upp för ett bra tag sen. Han tänkte testa, men fick inte för sin fru. (Personligen hade jag slagit näven i bordet och testat. När hon inte var hemma förstås.....)

nu föll världen upp och ner,en stövare ser mat,lever damp andas jakt...jämföra dom med en fet äcklig labbe är fan inte av denna jord!!!!!

https://www.youtube.com/watch?v=EmhuwPSm95I&list=PLnOKm-lWLpeTjZtMEWmGTG262hKytNT5Q https://www.youtube.com/channel/UCdWkYXTXZOZVJxiBB7k4Lbw Passande till ämnet kanske? /Christian

Roligt detta och hedrande att bli omnämnd Jag tänker mig detta team för samtliga de marker där jag härjar och där är nog de flesta jaktformer utom jakt efter rå med drivande hund eller ställande älghund möjlig. Tänker lite som Hipshot att MKJ vore en bra granne att ha, även om jag nog tror att alla som hänger på detta forum vore utomordentliga jaktgrannar jämfört med några av mina nuvarande. För klövviltsjakten är jag lite kluven hårdtryckt som jag är. Pfrep har en plats när det vilda skall motioneras. Vältränad och säker! Möjligen lite för säker - lite som att släppa lös Lärlingen, det kanske smäller. Alltid! För att få fart på mina stammisar, fuldjur och dovvilt hade Gristax-mannen varit trevlig att ha med. Nackdelen är att skogen är tät och han är enligt hörsägen onödigt lång. Fast grannmarkerna är öppna och fina så det hade nog löst sig. Gristaxar är fina! När det gäller indianjakt och vakjakt så är ChristianN given. Synnerligen kompetent på gränsen till lite för vass för mina hjortar och avskjutningsmål Sen är han en kompetent herre på många andra områden och sådana är alltid mycket bra att ha i sin bekantskapskrets. Sen är han inte så halv med blyslungan som han vill ge sken av (2lax i handpenning?) Hipshot med jyckar vore en mycket lämplig kamrat under fågeljakterna - gäss, duva, fältfågel, mås, trut, och svartfågel. Har inga viltvatten tyvärr men fälten är stora och hyser mycket fågel av diverse slag. Jag skäms och borde vara där oftare. Som med allt, vill man ha allt. Finns många namn jag högaktar och gärna haft i min närhet. Hade gärna haft plats till NS & Co för i det fall ett eftersök skulle bli aktuellt. Fast Tåget & Co hade nog tyckt jag var rätt trist... Hårdtryckt möjligen med kulsmällan, men jag fäller bara det som ser gott ut. Första dovet jag fäller i år ska bli färs och jag har inte sett någon fin färs-hjort ännu... /M

I onsdags så trillade andra bocken för säsongen! En fyra med små horn men bra hull. Under en joggingtur på eftermiddagen så linkade jag förbi ett gärde och fick se att bocken stod och betade mitt på, jag fick lite nya krafter och bättrade på tiden på sista spurten hem Bössan fick följa med och träningsklädd blev det en ansmygning på den plats där den senast sågs. Nästan där så börjar mörkret göra sig påmint och platsen är tom , Failure !!! för att i nästa sekund bli spännande igen när den reser sig 10m från mig. Det är svårt att se hornen i den vinkel som jag har den och jag är ju upptäckt så ögonblicket är snart förbi och bocken skuttar vidare. Detta i samma ögonblick som jag är säker och börjar kröka finger!! När den stannar på nytt är hållet 70m och skottet går, välbekant smäll när kulan träffar (jag gillar min ljuddämpare ) och sedan en kort rush in i ett trädparti, jag hör den tydligt och är till 99% säker på var den ligger och att allt är klart men hämtar ändå Föräldrarnas Drever för lite spårträning, något som uppskattas å det grövsta av hunden och lite mindre av Modern när han kommer inrusande och torkar sig på hallmattan efter att ha brottats med bocken hela släpet till bilen

Är egentligen intresserad av all sorts jakt men med en livssituation där jobb, barn, sambo, villa etc tar mycket tid så är det uteslutet att hinna med allt jag vill jaga och måste således prioritera vilken jakt jag lägger tiden på och det är olika beroende av årstid. Föredrar mindre bondjakter före godsens militärövningar med massor av folk, dvs det finns tid för korvgrillning, lyssna på skyttarnas upplevelser, finns ett intresse av mitt "jobb" som hundförare, hunden är en i gänget och får sin beskärda del av uppmärksamheten vid fikat. Vid smygjakt av olika slag är det oerhört roligt att gå i par. Fyra ögon ser mer än två, man kan diskutera om det är skjutbart vilt etc. En skytt och en spanare som har koll på ev flyende påskjutet vilt om det behöver skjutas mer eller om det räcker med ett skott. Gillar att ha med folk som inte jagar själva, dvs de som på sin höjd sett levande vilt som de bromsat för med bilen. Har släpat runt på ett knippe uppsiktsjägare senaste åren vilket är riktigt roligt. Inbillar mig att jag faktiskt har lärt dessa en del och de har varit med på jakter som 15-17-åringar bara kunnat drömma om. Så för att försöka sammanfatta nåt så är jag allätare inom jakt men prioriterar hund- och smygjakt på företrädesvis på klövvilt. Fågeljakt när tillfälle ges.

Intressant uppgift....... Har haft det stora nöjet att jaga med några samt träffat ytterligare några...! Några av dom jag känner är ju redan bjudna på jakt, eller har varit. Gör lite tvärtom, och bjuder med några jag skulle vilja jaga med...och lära känna.. Tror också jag måste ha någon form av förutsättning.....är ju ganska stor skillnad på vilka jag bjuder med på älgjakt resp duvjakt, och de som vore aktuella på duvjakt verkar ändå upptagna ....! 1. Grund En riktigt trevlig kille med en av sveriges finaste marker.... 2. Per gustavsson för ett riktigt jaktintresse, och bra hundar! 3. Mkj för en bra etik, bra hundar, fast gw inte är någon favvoras...! 4 qvarnhill för att det verkar vara en livsnjutare av stora mått, som förväntas ta tag i maten....! 5 Strävis har alltid en given plats i mitt jaktlag....ett stort jägarhjärta, som alltid tar ner en på jorden, om man råkar lämna en öppning...! Dessutom får han benämningen gubbe......för han är lite äldre..! Eftersom markerna inbjuder till långhållsskytte...måste jag ta med mm också.... Bara för att se paniken när han är groteskt långt borta från storstan...! Ni som inte fick plats.....hav förtröstan! mvh/Urban

Kul idé detta men vad sägs om att tänka i banor av ett jaktlag dvs fler än 5 och att uppgiften är att förvalta ett 1000 ha stor jaktmark? Tror det kan bli roligare om fler blir ianspråkstagna.. Funderat lite, den givne jaktgrannen som jag snabbt och lätt identifierat är MKJ.. Spånar kanske vidare senare, nu ska det visst jagas änder.. och ngt är fel.. inte ett skvatt motiverad.

Mej själv och fem till alltså.. Har ju bara träffat ett fåtal av forummedlemmarna på TDI så får gå på magkänsla och så som jag uppfattar personerna på forumet. 1. MKJ - Som hundförare för klövvilt och för jag tycker han för sunda tankar gällande etik och förvaltning av vilt. 2. Hipshot - Som hundförförare för fågel, småvilt, apportör och som mycket god hagelskytt. 3. Wizzard - Hundförare för fågel och annat småvilt med stötande hundar och som mycket god hagelskytt. Samt tillvaratagand och tillagande av vilt 4. Maichel - Duktig skytt oavsett hagelsmälla eller kulstötning. Sunda åsikter inom etik och viltförvaltning och han laga färsbiffar som inte är av denna värld. (Drömmer fortfarande om de biffarna du gjorde till sista upplagan av TDI [emoji4] ) 5. - En som inte är medlem på forumet! (så var kanske inte reglerna men jag gör ett undantag i MIN lista) - Han som väckte mitt intresse för jakt. Som lät mig vara med på bockjakt, älgjakt, morkullejakt när jag var liten fast jag hade svårt att vara still och tyst. Som lät mej vara men å gräva bland magar, lungor, hjärtan och tarmar. Som lärt mig sota och stycka. Som lärde mig spårstämplar, vem som skitit här och vem som skitit där. Som lärde mig skjuta luftgevär, salongsgevär, hagel och studsare. Som betalade min jägarexamen. Han lärde mig om etik och vikten av att ha tillgång till eftersökshund. Min jaktliga mentor som gjort mig till den jägare jag är idag. Min far! Tack Pappa för att du lät mig vara med! Jag har kanske sumpat några skottchanser för dig men vet att du inte är bitter för det [emoji4] Och sist då nr 6. Alltså lilla jag. Blekfet bonnpöjk med en hamiltonstövare som knappt duger något till.. Kan inte så mycket men försöker vara ödmjuk i det jag gör och tycker mig ha hygglig koll på mina begränsningar när det kommer till jakt!

En Griffon Fauve valp är det väl i alla fall?

I måndags kväll stod Reine och jag mitt ute i en veteåker när det ringde. Vi körde iväg grisarna och åkte iväg. En vuxen gris i en grupp på tre påskjuten i kanten på en havreåker. De hade hittat avstryk på två ställen rätt högt. Sista stället verkade det va lite grynigt typ maginnehåll. Vi satte Lina på spåret. Vi hittade lite fler avstryk men ingenstans blod på marken. Vi följde spåren ca 400m men hade bara blod lite i början. Bröt i en gallring är rätt säker på att det var minst två grisar med där. Vi började om för att försöka se om någon vinklat av. Men hittade inget mer. Så vi släppte. Nu vinklade hon av spåret och gick parallellt med det ca 70m ifrån det första. Men efter några hundra meter till vänder hon och ger upp. Typiskt tecken på att det inte är den skadade. Vi bytte och tog Maja. Gick med henne lös för att ringa runt spåren som var ställda mot en å med en del vass. Hade väl nån tanke att den antingen gått över ån eller tagit lega i vassen. Men så blir det upptag ca 200m ifrån där vi bröt första spåret. Stod fast så jag rundade för att få den bort från ån. Hon öste på riktigt bra. Började fundera på om hon hittat en mindre gris men när jag kom in så var en sugga framme och tittade på mig, men jag hann inte med. Blir långsamt gångstånd ifrån mig. Men så fort jag kommer nära flyttar det. Men det går bara sakta. Ser någon skymt av den och ser att den haltar. Grisen visste helt klart att jag var efter den stannade inte. Men efter några hundra meter går jag ifatt dem och kan avsluta. Träffen satt långt bak i buken rätt högt. Att den haltade berodde på att ena bak-klöven saknades efter en gammal och ihopläkt skada. Är rätt nöjd med Majas jobb. Var egentligen första så ståndskall för henne. Hon har tidigare varit lite försiktig när det är mörkt och tätt men här öste hon på bra.

Jag är en av dem då....för bok över allt jag skjuter. Ett sätt att minnas och lära sig av. Varje jaktsituation är unik och jag tycker de är viktiga att dokumentera. Inte viktigt att hålla koll på antalet i sig men jag bryr mig om viltet och vill minnas situationerna. iPad Tapatalk HD