Leaderboard

I fredags kom jag äntligen till skott på en kviga, det roligaste var att det blev på fullt ståndskall för en av hundarna efter 4 timmars kanon arbete av henne:) . Lycka!!

Sköt igår min första tjur. En grann herre på udda 14 taggar! (Mer utförligt berättelse finns i min dagbok för den som vill läsa mer)

Lite smygjakt på orre blev de idag

Magisk älgjaktspremiär för mig. Inte ett djur i sikte första kvällen vakjakt. Likaså på morgonvak och dreven under dagen idag. På kvällsvaket började jag misströsta lite lätt och med en halvtimme kvar vrider jag på huvudet åt det minst heta hållet och där står en hel älgparad. Dock låg vinden m min vittring rakt i näsan på djuren så jag trodde att jag skulle bli påkommen och missa chansen. Men icke - fick skjuta två. Hann aldrig köpa trislotter...

Är kultingarna så små att de ligger i bale och blir diade så har jag(tyvärr) svårt att se att någon vuxen sugga går in och tar den rollen. Är de så pass stora att de har gått ut och hänger med övriga flocken så kan en mormor eller moster överta rollen som ledsaga. Tyvärr händer det då och då att en mamma blir skjuten. Svårt är det att se de dragna spenarna i verklighet. Det är lättare på de bilder som florerar då folk ska gissa rätt ålder och kön. Tråkig upplevelse på din jaktdag som startade så bra. Tillägg: En eloge att du tar upp detta känsliga ämne. Det finns ämne inom jakt som man idag 2014 inte vill ta i med tång utan låter det passera tyst bakom ett träd eller ladugård. Själv vill jag se en lika öppen dialog på det som går fel, som det gör på det som går rätt.

Vart en igårnatt!

En äkta svensk hjälte helt enkelt

Tack för din kommentar! Förstår vad du menar om lederna

Bara en fundering... Gå det inte med majoritetsbeslut att jaga innan december ? Märkligt att man beslutar att låta bli älgjakten tills dess. Men fan det är ju olika i olika lag. Som vi har det så jagar vi gemensamt men kan jaga själva om vi har lust. Behöver ju inte va ett halvt regemente för o jaga älg

Grattis! Det var en fin tjur för att vara första tjur. 13 man varav 3 hundförare. Riktig snåblåst från n o no hela dagen. Det gäller att man har vett att ta på sig extra kläder o handskar. Dubbla par handskar t o m. Ca 1 cm nysnö kom idag också. Mysfaktor 5 var vid lunch o vi lunchade ute vid en av våra mötesplatser när vi inte är så många. Tyvärr blev det en nolla i protokollet idag också. Alldeles för skarpt för att smyga på ståndskall.

Tror även nått griffin gör skal

Låter som vi ligger på ungefär samma nivå angående korrigeringar. Jag harklar mig också om hunden gör små fel i närheten, däremot om jag måste göra det ofta får man ta en funderare på varför. Det där med att man svär efter bom kommer ju helt naturligt... man brukar väl mest skylla på materialfel De gånger jag korrigeringar hunden så den blir låg är väldigt sällsynta och det är om hunden gjort något större fel eller inte lyssnat överhuvudtaget. Men det är nog inte ens varje månad det blir en sådan? Det blir också bara med rösten. Men det kan skilja mellan hundar. Det märkte man när vi hade tre hundar samtidigt och man fick anpassa sig efter den hund man jobbade med för tillfället. Där kan man få tänka sig för om att ibland kan någon annan hund ta åt sig om man korrigerar den ena. Kan man ju gärna tänka på om man tränar tillsammans med andra också. Markering. Tränade jag en hel del på tidigare hundar framförallt den första Weimaranern. Körde väldigt mycket vattenapportering på henne så det var aldrig någon tvekan om att vi skulle få 10/10 på eftersöksgrenarna. Har aldrig lagt ens i närheten så mycket tid på apportering på hundarna efter mycket beroende på att tiden inte räcker till på samma vis med småbarn, hus etc. Kan med fog säga att det fanns inget vatten som hon inte gick i. Spelade ingen roll om det var brant, geggigt, ris på botten, myrmark, stenigt eller strömmande vatten gick alltid starta henne långt från stranden ändå och hon for bara rakt i utan tvekan men det var kopiöst många timmar träning bakom, kommer knappast ha en lika bra vattenapportör någon fler gång skulle jag tro. Synd bara att man inte hade någon sjöfågeljakt på den tiden heller... Just markeringar är inte någonting man behöver lägga så speciellt mycket tid på tycker jag. En hund upptäcker rörelser bra så bara den vet åt vilket håll den ska titta brukar de ha rätt god koll på var fåglarna faller också. Pointern har jag bara tränat markeringar ett fåtal gånger och det fungerar bra. Dirigering: visst det kan vara användbart i en del situationer om man vill att de ska apportera snabbt men jag prioriterar det fria söket. Om man vet med sig att hunden ska användas på jakter där det blir många apporter så ser jag en klar fördel med dirigering men för egen del blir det aldrig så många apporter att jag ser någon egentlig vinst för oss. När man känner att man är helt nöjd med självständigt fritt sök hos hunden så kan man börja med dirigering i samband med apportering men inte före. Risken finns att man får en hund som väntar på att få direktiv var apporterna ligger annars. Finns ju risk också att man i bästa välvilja börjar ”hjälpa” hunden lite väl tidigt och/eller mycket. När hunden klarar av att söka ihärdigt en längre tid kan man om man känner behov av det börja med dirigering men först då. För att spara lite tid kan man parallellt om man vill köra dirigeringsövningar med mat. Lärde första hunden ut, höger och vänster med hjälp av tre matskålar som jag hade utställda. Gick förbi alla och grävde i dem med handen men la bara godbit i en av dem. Så när jag skickade henne fanns det bara i den som jag pekat på så hon kunde omöjligt belöna sig själv om hon tog fel. Då får man in handtecknen och kommando sen att föra över det vid apportering blir då en smal sak. Just vid vattenapportering (det kan vara kallt i vattnet så man vill hitta den fort) kan det vara bra med dirigering men annars tycker jag inte att det är något som vi haft nytta av i ett skarpt läge. Nu jagar jag inte sjöfågel heller annars kanske jag skulle kört mer dirigering (eller om man skjuter många duvor/gäss/kråkor vid ett och samma tillfälle). Däremot om hunden håller i och söker länge utan att ge upp är något som vi verkligen haft nytta av flera gånger. Det är ju många gånger som man inte vet själv var fåglarna ligger, det kan ju ha varit någon annan som sköt eller att de har sprungit undan. Ibland kanske man (hemska tanke) minns fel var den föll om man tappar fokus. Det har ju även hänt att man sett att det tagit men fågeln flyger vidare och tappar fart och höjd så att man vet att den ligger någonstans här framme inom ett par hundra meter men inte var. Då är det svårt med en markering eller att köra dirigering heller för den delen. Då är det fritt sök och en fungerande vändsignal som gäller för våran del. Pointern har jag inte kört dirigering i egentlig mening utan bara då vi kört lite vändningar och handtecken ute på öppna ytor. Kan skicka henne med handtecken åt endera hållet och vända henne på visselpipa, tycker vi klarat oss fint med det så länge. Ser absolut inget fel i att träna dirigering ändå om man vill det man vet ju aldrig när det kan komma till användning. För egen del har jag valt att lägga tiden på annat men har full förståelse och respekt om andra väljer att göra annorlunda. Tiden för min del räcker tyvärr inte till allt därför blir det bara det som vi har verklig nytta av som vi tränar. Man kan med fördel träna hunden till en spontan apportör också. Obs! Inte att förväxla med knall eller fall apportör utan det jag menar är att när hunden ligger ute i vanligt jakt sök så är det ju ändå tacksamt om den kommer in med döda fåglar. Då har jag gjort så att jag lagt ut någon fågel i förväg så jag vet med säkerhet var den är men hunden ska vara helt ovetande om den och när hunden stannar upp och luktar på den (om den nu inte tar den direkt självmant förstås) så peppar man den. När man kört det några gånger och husse (eller matte för den del) gett beröm för dessa apporteringar så börjar de flesta hundar plocka upp dem självmant. Här ska väl erkännas att jag slarvat lite med våran nuvarande hund... Nu blev det visst mest om apportering ser jag. Så nu kommer jag även att segla iväg ytterligare lite grann som vanligt... För egen del brukar jag försöka att dela upp varje moment i flera delmoment så att man har någonting att falla tillbaka på. Sen tränar man på det som behöver förbättras. Vattenapportering som exempel: först alla delmomenten i själva apporteringen sedan måste hunden tycka om vatten och simma bra. När det är gjort så börjar man med vattenapportering först på blanktvatten (alltå utan vass) kort avstånd mm men sen stegrar man stegvis. En del gånger tränade man framförallt svåra i gångar då betade man av alla typer av terräng mycket vass, näckrosor omkullfallna träd på botten osv beroende på vad som man för tillfället tyckte att vi behövde förbättra. För att göra en liknelse mellan att träna hund och skytte: om man ska bli duktig hagelskytt börjar man med fördel att träna anläggningen. När den är korrekt anpassar man vapnet. Sen kan man börja med olika typer av mål och inte som när man själv började skjuta. Då fick man en bössa i näven och ropade fram duvan anläggningen såg olika ut varje gång och vapnet passade inte. Gud vet hur många olater som man drog på sig. Har tagit mycket träning pengar och skott i anspråk för att rätta till de värsta felen. Samma sak med hundträningen i början försökte man att träna allt samtidigt men snart insåg man att om man delar upp allt i så små bitar som möjligt och finslipar dessa så blir slutresultatet oftast väldigt bra när man sätter ihop allt. Det är även bra att ha en plan på vad man ska träna när man sätter igång. Obs detta har absolut inte någonting med din träning att göra utan jag försöker bara förklara hur jag tänker när jag tränar hund. Lägger faktiskt inte ner speciellt mycket tid på hundträningen numera då jag blivit bättre på att läsa hundarna. Tränar bara de gånger jag känner att man är på hugget själv. Nu är Pointern så pass gammal också så hon är en färdig hund och då blir det ännu mindre ren dressyr träning utan man underhåller bara det hon kan. Svarthunds valpen vi har blir inte så mycket heller utan jag lägger krutet där det behövs. Är ju betydligt färre moment på henne också men stanna/stadga är välbehövligt när jag ska kunna lämna henne och gå framför för att kunna skjuta och skona hennes hörsel. Sorry för att det blev lite väl mycket OT och om mina hundar tillbaka till ämnet: vet en äldre kvinna lite proper och så som har Gordon settrar. Hon åkte för många år sedan till grannstaden (förmodligen för att inte så många skulle känna igen henne plus att det är mer duvor där) hon håvade helt enkelt in en del feta stadsduvor för att ha till uppflogsträningen. De som såg henne trodde med stor sannolikhet att hon kom från kommunens miljökontor eller liknade. Om du inte har läst Karl Henry Lundins memoarer : En yrkesjägare berättar så rekommenderar jag den starkt. Rolig och intressant bok. Speciellt kapitlet: duvjakt på tågtoalett Risken när man tränar mycket uppflog har för min del speciellt med Pointer varit att hon genomskådat övningarna. Har inte gått köra mer än ett par flog eller kast vid varje tillfälle om hon inte skulle börja smyga omkring eller gå på halvfart. Hellre ett bra stopp om dagen än flera halvdåliga. Gissar att du redan läst denna tråd? http://www.jaktsidan.se/ipb/topic/41763-stanna/#entry688343

Har haft 3, 2st till iPhone och en till Ipad. Hade otterbox defender och den förstör man inte särskilt lätt. Men jag har alltid haft svårt för plast framför skärmen så slutade använda dom. Plasten är bra och tålig men blev till slut en smaksak Kommer man bara överens med storleken är dom kanon.

Inte som här då

Nu är fotot på plats. Mysfaktor 5 o ca 1 cm nysnö har det kommit under dagen.

Se där, fler kycklingätare denna söndag! Svensk ugnsstekt kyckling, skiter i salladen och ris från... Där ris odlas! Rör ihop en kall sås med creme fraiche chilisås och vitlök till det hela!

Svensk grillad kyckling, grekisk sallad och couscous från............Där couscous odlas

"Inte först, inte störst, inte sist".

Vi hade en herre i jaktlaget som gått bort tyvärr av ålderns komma men han sköt 88st älgar under sin tid och tro mig han slog alla rekord. Han rökte cigaretter på passet som ett kärnkraftverk, han åt mackor,drack kaffe å läsk å rapade som ett eko samt sket hela tiden så ingen ville ha hans pass ifall man trampade i skiten. Han sköt 2st älgar SAMTIDIGT med byxorna nere en gång. Och under sin tid hade han sin Husqvarna 30-06 som han ärvde från sin far. En riktig åssa nisse med andra ord, så nja du behöver nog inte rulla dig i skit och röka in kläderna:)

Klart det måste vara de två första dagarna... vore rätt enkelt annars... typ att välja de dagar man sett färska spår... Om det nu är kalv i två dar så är det de första två som gäller. Nu spekulerar jag bara.... Känns som någon vill ha sin kalv oavsett... Antar att marken nu har tilldelning via pott, alltså ett antal marker som delar på ett mindre antal kalvar eller vuxna än va det är marker. Är potten tom är jakten slut för dessa marker oavsett om man fått nått eller inte. Att då gå ur och tro man kan få skjuta sin kalv nu.. tja det funkar inte. Kan givet ha fel... kan dock inte se vad man vinner på att gå ur... ? Man kan väl lika gärna va kvar i ÄSOt och ändå sälja jakten ? Eller är det nått jag missat ?

Väldigt matnyttigt svar, som vanligt. Jag förstår hur du menar och håller med. Jag brukar dessutom inte alltid låta hunden apportera utan det blir någon gång ibland och då mer som belöning än som träning. Sedan skiljer jag på korrigering och korrigering. Harklingarna jag pratar om är mer som ett påpekande att "nu blev det fel, vi försöker igen" det är inget som hunden blir låg av. Ska jag korrigera i den vanliga betydelsen, alltså att hunden blir lite låg, så ska det vara när hunden verkligen kan en sak men struntar i det inte när hunden gör "fel" pga. att jag inte lärt henne ordentligt eller att jag gjort övningen för svår. Min tanke är att lära henne att uppflog betyder stanna och skott betyder just ingenting. (...och svordomen efter skott betyder "du kan lika gärna sitta kvar för husse missade igen... ) Kastar du aldrig så att hunden ser? Jag försöker träna både markeringar och dirigeringar med mina hundar. Perfekt! Det är den här typen av tips jag var ute efter! Tack!

Min oproffesionella synpunkt är, lukta o se! Jag skulle tagit hand om köttet. om du ska kassera allt kött som fått en buksmäll får du kassera, gissar jag 20% av allt älgkött. det tar väl i snitt 2-3 tim innan en älg passas gissar jag? 5 timmar kan inte vara avgörande om det inte är 30 grader varmt! mina tankar!

Min 505 Gibbs

En klen tröst Staffan är att det skiter sig för eller senare, för alla, på ett eller annat sätt. Gäller att ta åt sig och lära sig nåt av det. Bryt ihop och kom igen.

Efter massa jakt i skog med alldeles för lite vilt i backen tog jag mig en tur med uven idag. Jäsiken va kul de var. Kom in hur mkt kråkor som helst men tyvärr högt o alldeles för många i flockarna. Lyckades ändå få ner 54 fågel. 28 av dem kråkor o resten trut o mås. En kajja var de me. Fågel hela tiden men som sagt inte alla i läge för skott. Plockade ner 3-4st döda fåglar ur träd. Vingarna hade fastnat i grenklykor. Kanske förklaringen till de 2 trutarna jag tappade? Inte ens jycken hittade dem. O en död kråka trillade ibland möbelsoporna o vart puts väck. Nästa gång blir de trutjakt. Mkt fågel inne nu

Sköt denna på drev för kompisens tax i går :-) Största hittills så somnade riktigt gott i går,:-)

Hade en perfekt dag igår! 1,5år är hunden, och gjorde det perfekt! vi gick hem med 4kg var mer i ryggsäcken

Smög mig på denna tjur som hade sällskap av ko och kviga. Min andra nedlagda älg [emoji2] Skickas från min iPhone via Tapatalk

Skiter i vems den är. den ska ner i frysen

I rätt vind är nr 1, men ren och med kläder som inte luktar svett kommer man långt, längre än så kommer man om man ser till att ha en liten doft utöver den kroppsegna som förvillar, rök, björk, tall, gräs, inte weed, btw, vidare ytterligare med tillägg av dofter som attraherar viltet, ie brunstdofter, eller andra attraktionsdofter. För egen del föredrar jag att hålla mig så fräsch som möjligt, hålla kläderna rena och doftfria, i övrigt så orkar jag inte med resten. /Christian

Det här är lite OT men jag tänkte vrida diskussionen lite ändå. Även om man inte mår dåligt så finns det ju jaktskott som ger mer eller mindre positiv känsla. Som exempel så har jag suttit mitt i ett orrspel när älgjakten blåstes av pga att en pass skytt flera km därifrån sköt sista älgen. Jag frågade om jag fick jaga fågel istället vilket var ok. Det kändes inte lika fantastiskt som när man åkt skidor en hel dag för att eventuellt få en skottchans. Likaså har jag testat att cykla på gamla körvägar mellan för mig kända favoritställen. Som alla vet händer det att skogshöns sitter vid vägkanten. Samma sak där. Att skjuta dem från cykeln kändes som fusk. Jag har skjutit räv i trädgården vilket var helt Ok. Men jag kan tänka mig att det skulle kännas konstigt att skjuta rådjur från sovrumsförnstret. Inte så att jag skulle må dåligt, och för rådjuret är det nog bättre än om vi först skulle jaga livet ur den med hund. Men någon större tillfredsställelse? Nej det tror jag inte. Däremot skulle jag nog inte tänka på det vid tillagningen... Men här är vi alla olika. Att en jaktmetod inte ger mig lika mycket som en annan ger mig inte rätt att se ner eller klanka på andra som använder den eller den metoden. (Så länge den inte medför ökat lidande för djuret) Och det här är många av oss dåliga på. Det är så lätt att klandra andra... Nåja, det var en sväng OT men jag tycker att det på något sätt gränsar!

Kan annars vara fint att fumla runt i mörkret och känna på kvinnolåren nån böjelse ni tydligen har norröver Inte dum lösning alls, klär man in skåpet med tyg oxå så blir det ännu hemtrevligare.