Leaderboard

Det är ju lätt att det blir så. Jag vet inte vad karln gör egentligen, men något är det.. Jag fick hem min .22-250 från Åland till slut, och säsongen har ju dragit iväg en del. En ibland sinnessjuk arbetsbelastning gör det mindre sannolikt att jag har hunnit skjuta mina laddstegar innan snön lägger sig. Så, jag tänkte "äh vad fan" och laddade 35 plugg men Normas minimiladdning. Ingen aning om hur den kommer att gå, men bössan blir ju skjutbar i alla fall. Första 5 skotten jag sköt genom pipan i söndags, byig vind, blev en träffbild med 13+ mm i sida och 6+ i höjd. Hastigheten var kanske lite blygsam. 1035 m/s är vad kronografen mätte, faktiskt ännu bättre i mina ögon sett. Pipan håller längre och 55gr Ballistic Shit bär fram hälsningen ändå! Resultaten är ju spektakulära redan i 880, vilket är vad kulan gjorde i min 222rem. Efter denna nirvanauplevelse sköt jag in den med drygt 2 cm överslag på 100, backade till 200-vallen och sköt en serie som var ingefär som en enkrona, 2-3 cm under riktpunkten. Jag tror jag kommer att trivas med den pangen! HS kolv, Jewell trycke, Zeiss 6-24x72, AICS underbeslag. Tre extra pipor i .243win, .308win och .30BR. Det Känns kompromisslöst ;-) Men det är min känsla. Vad tror ni rävarna säger? MVH /HerrBerg

Hallå, Nyligen tagit jägarexamen, de va på tiden. Är 32 år gammal Köpingsbo som bott en tid i södra Stockholm med fru och två barn. Ingen bössa och ingen hund, än men det vore trevligt med en Beagle eller Drever när man skaffat sig lite kött på bena. Rådjur, svin, älg, fågel och hare lockar nog mest men kommer nog pröva på all jakt om tillfälle ges. Svårt utan egen mark men de ska nog gå fint. Har ni tips på bössor, optik till ovan vilt så tas dem emot varmt. Är inte så petig så länge man får jobbet gjort så. Ha det...

Det har varit ett oerhört bra lekmanna initiativ här pp forumet. Leta tråden "buda jakt och fuck cancer" Borde inte förbundet kunna göra något liknande? Jaktmark finns väl! Kan ge väldigt bra publicitet.

lite kortfattat kan man säga att det var trevligt, mycket välorganiserat och när man satt i sitt torn märkte man inte av alla andra jägare (förutom skotten som man hörde). Jaktformen skiljer sig lite från vad jag är van vid. Efter anmälan och genomgång åkte alla skyttar ut till sina pass som en gruppledare visade. Dag ett hamnade jag lite off men så är det med jakt. Dag två satt jag mitt i smeten. Många av dom tyska passkyttarna hade med sig hundar som dom helt sonika släppte när dom kom till passet. Väl i pass var det bara att vara beredd i tre timmar för rätt som det var kom det djur farande. det gick en drevkedja med kortdrivare igenom såten som rörde runt ordentligt. Jaktmarken var ett gammalt militärområde från öst-tiden. Hela området var på 12000 ha och vi jagade på ca 3000 ha Vi kommer att åka nästa år igen för vi tyckte det gav mersmak.

Nu när det finns intresse kan jag förtydliga... Vi har en mängd olika strategier för att hitta jägare, merparten går genom kontakter (som i sin tur rekommenderar andra), jägarförbunden och föreningar. Men jag skulle nog gärna se att vi får träffa ett par personer som jag hittat genom internet - ser de som mötesplatser likvärdiga med många fysiska platser, och där man är smidigt samlad efter intresse och diskuterar allt möjligt inom jakt. Man märker (förhoppningsvis) ganska snabbt om nån är oseriös. Gällande forskningens inverkan har man ju alltid rätt att vara skeptisk till hur det ska förändra, om man nu så vill det. Jag kan tillägga att det är ett relativt stort forskningsprojekt där intervjuer utgör en del av den kvalitativa biten för att få jägares perspektiv, men vi kommer även skicka ut en enkät till några tusentals jägare i samarbete med JRF och SJF. Det är sannolikt resultatet av den som kommer synas i media, men där går vi på slumpmässigt urval. Jag har den naiva förhoppning ung doktorand som jag är att vår forskning kommer bidra till ökad förståelse av jaktkultur, deltagande i beslutsprocesser och hur man ska gå mot en legitim förvaltning.

Jag jagar uteslutande med julius k-9:an på min västlaika, hon är inte stor nog för att klara av den där viktklassen, men försöker endå ibland. Därav korg. Det tog nästan en hel säsong med injagning. Söket var helkasst i början men när hon väl kom på något färskt så var det inga konstigheter. Nästan bättre upptag på både älg och gris för att de blir lugnare. Fick modifiera korgen lite genom att göra som en liten läder-vadering på ovansidan då hon fick skavsår på nosryggen, men jag tror att man måste knåpa lite med dem för att det ska funka för just sin hund! Kan ju vara värt att tillägga att idag funkar hon nästan lika bra med som utan. Bara att hon blir lite gosig i ögonen för att hon visar sin vilja att få av den genom att böka i backen som en gris ett par gånger innan hon ger sig iväg igen.

Och här är några till som ramlade bort i förra försöket. Morgonsamling med anmälan Utsikt från tornet dag ett tornet dag ett, ej ståhöjd viltparad dag ett

Sticker ut hakan och ställer motfrågan om det inte är bättre att lägga pengarna på träning med din befintliga hagelpang? Lösningen är inte en lång halvauto med optiska riktmedel och framför allt inte en toktrång choke, i allfall inte i min värld. Hoppas du tar svaret på rätt sätt!

Har skaffat Sony z3 compact som jobbtele, jag är helnöjd. Vattentät och riktigt ruggig batteritid.

inga bilder på den vanskapta tingesten

Ja. Mer om min sanning längre ner. Har hört det där från andra håll att kväner skulle ha kommit med norrbottenspetsen. Tja, säger jag. Jakt med laikaliknande ställande hundar sker från Norska kusten till Ryska Stillahavskusten. Från Lundehunden till storväxta storvilts-laikor. Klart är att på Island finns en spets som används för vallning av får, den kom dit med norska vikingar ungefär år 800. Den liknar i sitt utseende Norsk Buhund och Norrbottenspets. Men du kanske påstår att vikingarna egentligen var kväner? Nej nej, jakten med ställande spetshundar är universellt förekommande i över hälften av det norra halvklotets barrskogsregion och inget folksklag kan ta åt sig äran för en eller annan ras. Jaktformen är präglad av vilka förutsättningar som råder i Taigaskogen, förhållandevis viltfattiga marker (jämfört med nemorala skogar) med vilt som antingen står eller träar för hund. Det är minimum 13 av jordens 24 tidszoner som ägnar sig åt jakt med ställande, skällande hundar. Glöm kvänerna en liten stund. Hade de haft alla egenskaper som tillskrivs dem så hade vi alla pratat kvänska... Och ärligt talat, det är helt ointressant om kvänerna för tusen år sedan jagade med det vi idag kallar norrbottenspets. Den finns kvar idag tack vare stenhårt arbete från specialklubbens alla funktionärer på jaktprov, utställningar och avelsarbete. Utan deras arbete och målsättningar de senaste åren hade den varit i glömskans katakomber. Vi kan sitta och klyva hår, sila mygg och svälja kameler hur mycket som helst. Det är inte rasens tusenåriga historia som är intressant, det är dess framtid, och den bestäms av SSF som den specialklubb i världen som faktiskt har ansvaret för rasen. Vet inte vilka förkunskaper som krävs i genetik för att uttala sig om att avel utanför avelsrådens rekommendationer och rasklubbens målsättningar, om mina 4 år med helttidsstudier i evolutionär teori och evolutionär beteendeekologi inte räcker så vet jag inte vad som ska till. När man bedriver avel ska man följa rasklubbens mål, för det krävs inga genetikkunskaper alls. En hund som jobbar med älg är alltid, avsett ras, utsatt för risker från vargen. En hund behöver inte vara många meter från jägaren för att bli tagen så det är ingen som helst orsak till att skaffa Nobs. Nobsen har ett idealsök på 10min idag och det är mer än nog för att bli tagen av varg. Ja, jag har jagat mycket i vargrevir med löshund själv i värmland så jag känner till problematiken. Bandhund är en mycket effektiv jaktform för älg där inte hunden blir tagen av vargen. Då väljer man lämpligast svart älghund eller gråhund men andra raser kan fungera. Viktigt är högre skalltröskel och det utesluter finsk spets och norrbottenspets i stor grad. Hunden blir inte borta i 18h inne på grannlaget och man kan välja vilka djur man ska skjuta. Är inte djuren man hittar skjutbara går man bara vidare och hittar nya. Ja, jag har erfarenhet även av bandhundsjakt och vill man skjuta mycket älg samtidigt som man har kontroll över vilka djur man faktiskt har på marken är det en suverän jaktform. Den kontroll man får över enskilda individer på marken kan man inte nå med löshundsjakt. Färgargumentet så. Ja, endast hundar av idealfärg ska idag kunna bli utställningschampions. Men det här är en jakthundsras, hundar som inte har idealfärg kan fortfarande bli jaktchampions och bli rekommenderade av avelsråden till avel. Det blir liksom ett ickeargument, så länge du inte är ett utställningsfreak som springer på utställningar och samlar rosetter som tävlingsform. Men då tycker jag du ska välja en annan ras. Färg hos hundar är komplicerat men det kan vara värt att nämna att exempelvis vit färg kan leda till hörselnedsättningar och dövhet hos hundar (pga att färgpigmentet melanin behövs i hundens inneröra, melanin producerar färgen Brun). Därför SKA Nobsen vara brokigt färgad och den SKA ha pigmenterade öron och område runt ögonen. Det finns alltså en praktisk orsak till att inte alla färgkombinationer är önskvärda.

Har en Sony Xperia som jag tycker funkar bra, tar bra bilder osv. Som skogstelefon annars tvingar jobbet på mig en Iphone! Sonen har den nya Sony Xperia Z3 Compakt och är jättenöjd, lite dyrare än du tänkt men funkar till allt.

Ha ha!! Inne på teorin less is more.. siktar på 204 Ruger faktiskt men ingen klarhet i när man ska sjösätta detta.

I riktiga livet visar det sig att man bara har en pipa iskruvad i taget, ie tills den är slut, sen tar man nästa, så i det avseendet är det en dröm att det finns massa, flera pipor att hänga i. Hipster är nog bara lite avis för att han innerst inne vill ha en 243 Win som skjuter och som han är nöjd med. /Christian

Ljuddämpare. Jag glömde bort att den har en liten RCC ljuddämpare också.

Lite morgonbilder.

Fint men herregud vad folk :-0

Här är lite bilder från tysklandsresan

Delad glädje är dubbel glädje. Pga mina krånglande fötter så fick min jaktkompis Micke gå med Figo en såt under jaktveckan. Efter ett fint ståndskall så fick han skjuta en kalv, Figo fortsatte sedan med kon i ett fint gångstånd i ca 1 km och där satt Mickes sambo som fick skjuta kon. Det var fyra mycket nöjda jägare som samlades efteråt (tre pers och en hund).

Preliminärt så blir det återbesök på stortippen på fredag, förhandlar om eldtillstånd trots att vi normalt inte jagar i veckorna där.. hoppas hoppas..

Nobs-valp på gång. Hämtas om fyra veckor och man kan knappt vänta. Andra föräldrar denna gång men desto mer meriterade. Ska bli så jäkla roligt!

instämmer med pfrep. Jag har två Uovision med MMS/ GPRS funktion som jag har ute jämt. Kör med externt batteri och är inte alldeles varsam med dem. De tuffar på och enda problemet jag stött på var ett minneskort som fick fnatt. Hade kameran iväg till säljaren och fick ett nytt minneskort utan prut. I mitt tycke är de enkla att ställa in. Finns många finesser men jag nyttjar dem inte längre. Mobilen plingar till och jag är nöjd och glad. Kör mina med telias kontantkort för mobilsurf och de fungerar mycket bra där jag håller hus. Har testat extra antenn men har inte märkt någon skillnad... /M

har testat flera olika och den enda jag vågar rekommendera till folk är uovision565. det kan hända att jag är en marodör som hanterar kamerorna som jag antar att de borde - dvs jag tar inte in och torkar upp med jämna mellanrum utan de får sitta till batterierna ger upp. då åker de in, byter batteri och sen ut igen.

Albecom eller ICom, definitivt. En klass upp på allt, prisskillnaden är mindre än kvalitetsskillnaden.

Gratulera inte lilla mig utan den som äntligen fått sin licens, jag vill inte ha någon MR1, jag vill bara ha en vettig hantering av vapenlicenser. Det kommer alltid att finnas mrLindellare, på forum och annorstädes (jag har en i min bekantskapskrets) Frågan är om inte den BrorDuktigheten är självsanerande, jag hoppas innerligt det. Raggarö

Fick äntligen skjuta en älg med min Marlin Guidegun i kaliber 45-70 och kulan satt innanför skinnet efter att passerat bägge bogarna. Avstånd ca 30m. Kulan är Hornady Interlock FN 350 grain laddad till ca 550 m/s vilket tydligen är en lagom hastighet med tanke på hur kulan ser ut. Restvikt är hela 96%. Sett tester med denna kula i över 650 m/s och då är den inte vacker. Bilderna visar kulan i olika vinklar med en oskjuten av samma modell. Med vänlig hälsning Einar