Leaderboard

Nu mer upplever jag mina bästa stunder i skogen tillsammans mad mina barn. De bästa jakterna är inte de när jag själv skjuter. Hjalmar och jag hade bestämt att vi skulle ut och jaga toppfågel. Hjallis sköt en bäver i våras och har varit riktigt taggad på jakt sedan dess. Han fick bäverskinnet berett och inslaget i julklapp. Under flera år har det varit riktigt dåligt med fågel i våra marker. Dock märktes det att något hänt föra året. Jag såg riktigt mycket tjäderhönor i januari i fjol. I höstas såg vi en stor flock orrar som vi smög på länge men aldrig kom tillräckligt nära. På annandagen klädde vi oss varmt. Hjallis lånade mamma Malins skor och hade dubbla raggsockar. Vi hade massor av nysnö, gott fika och -27 grader kallt. Det kändes inte så kallt eftersom jag spårade i nästan en halvmeter nysnö. Efter en halvtimmes skidåkning kröp vi upp på en grushög som gav oss en perfekt utsikt över ett gammalt hygge. Där är så tätt att det är omöjligt att smyga och än mindre skjuta. Men vi hade tur där vi låg på toppen av grushögen och såg en orrflock komma närmare och närmare. Tillslut hade vi en tupp på 130 meter. Fågelbössan i skjutmesen gav Hjalmar sin första toppfågel som var en orre. Vi lade orren i ryggsäcken och åkte vidare mot ett hygge där vi förr om åren sett och skjutit mycket tjäder. Trotts den låga temperaturen svettades vi pga den djupa och lösa snön. Efter att ha åkt hygget fram och tillbaka och spanat av varenda betad tall vände vi hemåt mot en allt rödare himmel. I kanten på det gamla hygget tittade jag plötsligt åt vänster och mötte blicken på en tjädertupp som mycket förvånad satt mitt i en liten ungtall. Efter en mycket kort funderare drog han fort in bland tallarna och säkerheten. Vi åkte efter utan att tro för mycket och kom till slut ut på en liten myr. När jag tittade fram bakom en yvig gran såg jag en stor, svart fläck långt bort i en gammal frötall. Tuppen hade verkligen slagit fast i topp och satt och betade. Avståndet var 167 meter och den lilla myren och all ungtall gjorde det helt omöjligt att komma en meter närmare. Idogt tränande med 22:an har dock gjort Hjallis riktigt säker på att rycka av och han klarade även det här skottet. Hjallis såg tuppen falla tungt genom kikarsiktet. Ett "YES" och en blick och ett leende som jag aldrig kommer att glömma! En glad Hjallis och en både lycklig och stolt pappa skidade hem under en ännu rödare himmel mot fika och berättelser.

Två foderbord och en foderautomat till rådjuren har jag byggt idag!

Promota inte 57;an för mkt nu, för nu är den självgående och ammo trillar in från snälla jaktkamrater som bytt upp sig till 62:an då den odödlige grisen kommit på markerna. Gratis är gott.

Ollon...då snackar vi vildhavre eller?

Köper du en T3 byter du ner dig ganska ordentligt. Sako 75 är typ "motsvarande" och personligen föredrar jag den framför 85an. Sauer 101 är en snikversion av 202 som är en systembössa. Ska du nu inte skjuta så mycket så du kommer att byta pipor med något års mellanrum eller vill ha flera kalibrar på en plats i garderoben så ser jag inga skäl att lägga pengar på 202an. Och det är ju inte så att det direkt tar ett kliv upp med 101/202 heller...... Ehhh - han har en Sauer90 i svensk kavaj av ull. Varför byta ner sig till en polyesterkostym? Hur tänkte du nu? /T

Lustigt att kräket o jag aldrig kan va överens om vad vi jagar för dagen...

Börjar det nya året med ett filmklipp, här kommer rävjakt 2. Där jag har med mig min systerdotter på 10 år och få lyckas på hennes första jakt! God fortsättning alla och mycket nöje!

Tänkte vi kunde lägga in bilder på saker vi byggt för viltvården i den här tråden.

R93 308WIN Aimpoint 9000sc Norma BST 150 grains Har letat och inte hitta något som har kunnat ersätta den. S.

Jag kan inte ge er smaken eller doften, men jag kan ge er bilder på maten. Förrätten: Huvudrätten: Dessert:

Hmmmm, jag anar en provokation här..... Så därför ska jag vara storsint. John Moses Browning omnämns som: John Browning, JM Browning om man är lat eller - om man nu inte anser sig vara värdig att nämna gud vid hans fulla namn - som: den störste, den fullkomlige, det absoluta geniet eller kort och gott "gud". Hans storhet kan på sin höjd mätas mot namn som Mauser, Beesley, Anson och Baker. Och då är summan av de uppräknade misslyckadena som fjantigt i jämförelse. "En viss herre" duger som beteckning på simplare bordellbesökare, produktionsingenjörer och andra intellektuellt eller moraliskt förkastliga personer. Så gör om och gör rätt. /T

Jag tänkte som så, att ts VILL byta bort sin Sauer, inte behålla den. Och är bössor som T3 i listan på bytesobjekt så bör Xbolten också ingå där. Jag kan lista det jag gillar bäst bland knökmatare vilket är gamla Tikkor som mina två m55or, men ts lista gav att han inte delar min smak så då föreslog jag en utelämnad modell som enligt mig passar bland de föreslagna.

Hmm.. skäms nästan.. Rost.. Vapenvård... Tja det händer... vapenvård altså...sådär en gång om året Men så har jag väl inga nyare grejer.. Tycker att nytt rostar mer. Gamla "järnspett" verkar klara blötan så mycket bättre. Men så ställer jag aldrig in blöta bössor i skåpet. De får torka i rumstemperatur och så spreja på lite olja nån gång då o då. Gissar på att nytillverkade bössor är känsligare. Finns inget skydd i den nya metallens porer. Efter några år är porerna mättade med skit o olja Då kan man slarva lite mer antar jag

Intressant att BÅDA amerikanarna sprängs..

Tikka T3 SS - mest för pengarna. Gick från X-bolt som jag inte fick ordning på precisionsmässigt, kanske måndex eller så hade jag för höga förväntningar. Tikkan går som en dröm!

Står lite inför samma dilemma men jag känner att inget fabriksvapen som nu tillverkas ger mig det jag vill ha. Kommer därför att spara pengar och bygga ett precisionsvapen där det inte ska sparas på någonting. Kalibern blir en 6,5x55 AI.

Som vänsterskytt var det inte vanligt med rättvända bössor i min ungdom, framförallt var de dyra. Fick ändå en vänster Heym i 308w när jag fyllde 17. Den bössan har en rätt hyfsad skyttelista idag och ägs och praktiseras fortfarande 25 år senare. Har du ambitionen att ha den länge så är rådet att undvika plast eller syntet. Det är praktiska vapen men själlösa, de kommer och går enligt egen erfarenhet.

Jag gjorde samma "resa" förra hösten. Stod och vägde mellan Sauer 202 XT och Blaser R8 Proffessional. Kalibern är samma som du kommit fram till Det hela slutade med en R8, mest pga de eminenta sadelmontagen, ett sånt montage skojar man inte bort Sen är Blasern i mitt tycke ett smidigare vapen.

Jag gillar Sako och skaffade en 85 Finnlight förra året. Diggar kvalitén och känslan av bössan, samt att man kan plundra bössan i säkrat läge. Sen så har den ett kryssmagasin som rymmer 5st patroner och har en smart låsning så det är nästan omöjligt att tappa det. Kläm och känn på bössorna och välj en som passar dig och som känns bäst

På snudden bättre än mina mattallrikar. Riktigt snyggt och välbyggt. Hoppas du får fint besök på "restaurangerna".

PMT, hade det varit möjligt så hade jag direkt satsat pengar på att du skulle se till att denna tråden landade i detta tema. Granska på du, men använd lämpligen rätt terminologi. Du har fel när du påstår att "vi åkt dit i rätten". Vi bistår myndigheterna med utlåtanden eftersom de vill det, och givit oss i uppdrag att göra det. I en del fall innebär det att folk får licens som annars inte fått det, i andra fall det motsatta. Men vi är definitivt ingen part i ärendena. Min personliga åsikt om denna del av vårt allmänna uppdrag har jag redogjort för i tidigare trådar i ämnet (eller mer troligt trådar som hamnat i sådana diskussioner, utan att trådskaparen avsett det). Alla processer mår bra av att granskas, så även denna. Och om vi nu rättat till praxis från diverse olyckliga gamla utlåtanden som en följd av intern eller extern granskning så är väl det bra? Kan man inte i så fall se det som positivt, istället för att grotta i antika mindre välbetänkta beslut?

Absolut! Men att det var förbundets dumheter som fortfarande spökar vad gäller rullblockarna, att förbundet tvingades byta åsikt om rullblockarna var väl lite av en "härtill nödd och tvungen" eftersom ni åkte dit i rätten men det betyder då alls inte att alla polisens handäggare nått samma insikter...... Som sagt - jag hör fortfarande stollar inom förbundet som tycks ha fullt utbruten hoplofobi och total skräck för skjututbildning och som menar att vi ska tona allt vad skytte och vapen heter. Förbundet må verka för den svenska jakten - och det är gott så. Men jag värnar även vapenägandet - inte så att jag vill se ett fritt vapenägande av amerikansk modell, men de regler som finns ska banne mig förbundet följa och inte komma med eget hittepo. Så du ska nog räkna med att jag kommer att fortsätta att hålla koll på vad förbundet gör - för dumheter och menlöst hoplofobiskt trams kommer jag aldrig att stillatiggande låta passera. /T

Licenshandläggarna får ju inte ha något vapenintresse...... En licenshandläggare med lite serviceinriktning ställer frågor kring vapenärendet och gör en en "ingenjörsmässig bedömning", med eller utan hjälp från ansvarig på licensenheten. Uppsala/Enköping har varit föredömliga vid det "krångliga ärende" jag haft (Mosin Nagant 91/30): "Känner inte till vapnet", "ovanlig kaliber", "använder man denna till jakt ?", "kan du informera mig om....?" Några översända länkar har rätat ut frågetecknen och licensen har godkänts. Så finns de ju licenshandläggare som alltid utgår från ett sidledes runkande på huvudet, inte intresserade av service ö.h.t. att de existerar är sorgligt. Raggarö

Hararna älskar även de att äta asp och bark av asp. Det är beprövat! Jag visste inte att flera gjorde såhär, men jag har också böjt ner aspar åt hare, rådjur osv. På den här bilden hade jag fällt hela trädet. Edit: Detta är endast för hararna då det inte finns rådjur ute på den här holmen. Edit edit: Fäll fler än ett träd om det är för hararna du gör det. De äter upp ett träd på en vecka om du har mycket hare. Jag minns en kväll när jag såg närmare 20-talet hare sitta och gnaga bark samtidigt som de sket på plats. Det var bra fart på beaglen dagen efter. På denna bild ser man harens avföring precis bredvid. Förslagsvis skulle en kombination av en fälld/böjd asp och hargolvet vara bra. Att jag inte tänkt på dessa "hargolv" tidigare, tack för tipset.

Premiärveckan hade vatt kul för mig som skåning men resten nää..

AEB-L är bara Nordellknives som har. O dom har mycket annat oxå. Seved

Havre och ärtor... Havre till klöv och ärter till fågel... Ärterna klättrar på havren..

JO.. laddat ner bilden och förstorat... Och... Jo jag har fel det måste fan va rådjur. Men varför det blivit ståndskall fattar jag inte... Lite grisspår..

Det är en kolv från Mcmillan, modellen heter Sako Varmint. Den satt redan monterad när jag köpte/bytte till mig bössan av Dr krall här på forumet. Det enklaste är väll att beställa direkt från Mcmillan i USA, problemet är att det blivit okristligt dyrt sedan de införde exportlicens för kolvarna. Mvh Joacim

Låter alltid mina bössor torka i rumstemperatur, sedan lägger jag på en tunn film med WD40. Inget av vapnen har rostat ännu i alla fall.

He he he... Tog ut gamla dubblan ur vapenskåpet i morse, den har inte varit ur skåpet på ganska länge... "Rödblånerad" tror jag är närmaste beskrivning!