Leaderboard

Utövade skyddsjakt i morse, en kaja lagd efter att den orsakat annan olägenhet, iförd tweedkavaj, på väg ut, till jobbet, med Benelli. Att bo på landet har sina klara sidor. Lite jakt efter frukost gör mycket för humöret. /Christian

3_9_5 inplockade därmed konstaterade. Men vi hade en hel del till nere som vi helt enkelt inte lyckades hitta. Tog två timmar bara att plocka vilt..

Snacka om att fåglarna kan tabellen! Hade uven suttit uppe idag hade dem fått veja för den! På dem 10 minuterna jag plocka ner nätet och prata i telefon så passera 14 kråkor och två flockar med kajor. S.

Det har varit svårt att få tag på de kulorna ett tag nu, men Vapex fick in ett gäng. Jag köpte 200 stycken, lär räcka ett tag. Just sayin'. [emoji41]

Ska mata upp dem så om dem ska upp dit blir de pendeltåg S

Då väntar förökningen runt hörnet om 2,5 månader då om de inte faller för Hippens pipor på någon tipp med skyddsjakt

var bara medbjuden, men verkade inte som att dom var jätte heta på kråkjakt direkt. så jakttrycket är nog rätt lågt. Det med mål för kråkjakten är riktigt kul, skriver upp alla jakter och antal fågel, och brukar sätta mål efter det till nästa år. riktigt roligt när man lyckas. vi har ökat antal skjutna fåglar i par år i rad nu

En avslutande kommentar innan vi avslutar diskussionen (för denna gång i vart fall). Det är två saker som verkar vara svårt att inse när det gäller denna fråga. SJF är inget vapenägarförbund som jobbar för att alla ska få ha alla vapen de vill ha. SJF jobbar för att långsiktigt trygga jaktens framtid, och därigenom de vapen som behövs för jakten. Jag personligen tycker det är hur kul som helst med olika vapen och har ägnat mig åt det mesta i det sammanhanget. SJF har också framfört grundinställningen att det inte är de legala vapnen som är problemet i dagens samhälle utan de illegala samt att vissa människor inte är lämpliga att inneha vapen. Alltså borde det vara så att alla vettiga människor fick ha de vapen de ville så länge de förvarade dem korrekt. Där är vi i grunden överens med övriga jakt- och skytteförbund. Vi jobbar alla för våra egna verksamheter men vi stöttar varandra vilket var väldigt tydligt under arbetet med förra vapenutredningens förslag till inskränkningar och skärpningar. Nu kommer vi till den andra frågan som verkar glömmas bort - Sverige är en demokrati och problemet (som jag tror Churchill en gång sa) med en demokrati är att skydda en kunnig minoritet från en okunnig majoritet. Det handlar alltså inte om att ha rätt utan att få rätt. Vi kan ha hur rätt som helst i allt från grundsynen på vapen i samhället eller detaljer som vilka kolvar man får ha på sitt vapen. Utan att övertyga majoriteten så vinner man dock ingenting i någon enda i sammanhanget stor eller liten fråga. Jaktens anseende bland allmänheten, politiker och myndigheter är därför fundamentalt viktigt för jaktens överlevnad och för att trygga den är det nödvändigt med kompromisser. Om en majoritet av våra medlemmar, politiker, allmänhet eller myndigheter inte gillar militära vapen (för jakt) så bör inte vi jobba för deras berättigande inom jakten. Naturligtvis är en enskild detaljfråga som kolvens utseende viktig för den enskilde som inte ser annat än till sitt eget intresse för stunden. Men som ett förbund som ska jobba för en större fråga så kan sådana frågor vara sådant man måste kompromissa bort. Så länge vi får ha andra attribut som faktiskt har en betydelse för jaktens utövande och de vapen man i realiteten behöver får man vara nöjd. Alternativet kan i förlängningen vara än värre! Utan jakten tror jag personligen att det blir svårt att försvara något civilt vapenägande i landet - något man bör tänka på i sammanhanget när det ropas hyllningskörer till AI AX, Benelli MR1, Ruger Mini 14, grova revolvrar eller vilka andra "kul att ha-vapen" det än månde vara. Lämna de gångerna jakten utanför eller bli utan dem i framtiden.

kanske att dom inte jagar så ofta där då? vi bara stod och hammrade på, knappt något gömsle, och uven upp i en stång mot ett litet träd. rätt många grupper med kråkor som vi såg vända och komma över uven en gång till efter att vi skjutit på dem en gång redan.

https://youtu.be/pE_dW0--fes Lycka är korta stunder.

Tack för era tips! Jag har anammat det jag anser verkar rätt för mig och min hund, så nu är det bara enträgen träning och tydlighet som gäller!

Det räcker inte - det är en ren perversion, till att börja med. Äckligt motbjudande...... /T

Gratulerar!

Rem på en hagelbössa... Ryyyys ;-)

Kul, grattis!!!

Grattis

bra för oss, fler blykulor till europa.

Grattis

Grattis!

Trådens titel börjar bli mer passande än det var tänkt.

Hade problem med min Breton tidigare, väldigt obstinat och som en idiot i kopplet. Kan bara konstatera såhär i efterhand att problemet berodde främst på mig. Fick en snabb kurs med en dressör och därefter kämpade jag konstruktivt i två månader och nu är allt så som det ska vara. Framför allt är det JAG som går med hunden, inte den som går med mig. Jag höll kort koppel i höger hand med hunden på min vänstra sida. Jag fokuserar öht inte på hunden utan går rakryggad med pondus, vid minsta drag/ryck/ofog från hundens sida så tvärvände jag bara utan förvarning, inget ryck, kommando eller slit utan bara en bestämd riktningsförändring. Tog ett bra tag men så sakteliga upptäckte jag att hunden började ge mig uppmärksamhet för att se vart JAG skulle och lixom rätta sig in i ledet. Gäller att få den att förstå att jag som förare är the boss, utan våld och skrik. Lite osäkerhet funkar bra "vart fan ska husse/matte egentligen, bästa att hålla koll och gå bredvid" typ Idag kan jag hålla kopplet i lillfingret och vovven går snyggt och prydligt bredvid. Men det tog tid!

Det här är inte lätt att ge tips om när man inte ser hunden, men jag känner igen beteendet. Det är oftast lättare att visa hunden vad den ska göra än vad den inte ska göra, du kan inte ge dig in i en korrigering utan att ha en plan efteråt, en stållänk är oftast bättre att få styrning på hunden och det där sätter man ganska tidigt genom att välja väg att gå och hur den ska uppföra sig, den där brottningsmatchen med att ligga på rygg ger oftast ingen önskad effekt. Visa vad den ska göra och få hunden dit, åker man lite efter hunden i 90% så fattar den inte varför det blev fel nu och kan nafsa för att få igång dig till nån lek och ha roligt, tycker du leken är tråkig så skaffa en plan på vad syftet med promenaden är, många går och stirrar på hunden för att se vad den gör, det skapar en förväntan på hunden att ta initiativet till vad ni ska hitta på, höj blicken och få hunden att följa dig, svävar den iväg så kan du byta riktning åt något håll och bara ta med dig hunden, det brukar bli ett överraskande ryck och gör ingen affär av det utan klappa om hunden när den kommer, koppel ska inte vara obehag, men ett bra styrmedel. Hoppas det inte blev för djuplodat!

Jo, det är ju tråkigt nog uppenbart, därav frågan hur du egentligen gick tillväga. Att nonchalera en hund handlar om den enkla principen att den som leder låter sig inte påverkas. Felet folk ofta gör är att de bara fokuserar på beteendet, inte hundens sinnesstämning. Dvs man avbryter så fort hunden slutar med beteendet, trots att hundens sinnesstämning kanske inte förändrats nämnvärt. Börjar hunden sätta sig ner, slicka sig om munnen och gäspa så börjar du komma åt rätt håll. Öronen faller mjukt bakåt, blicken blir mer harmonisk och i förlängningen lägger sig hunden och sover. Det är en helt annan sak än om den bara slutar nafsa för att istället stå och pipa för att promenaden ska fortsätta.. Att bara nonchalera en hund är inte så bara, och beroende på vilken relation du har med hunden så kan det ta lite tid innan det börjar hända saker mellan öronen på jycken första gången. Skickat från min iPhone med Tapatalk