Som småbarnsförälder uppskattar jag tiden i skogen, att få sätta sig någon timme i ett jakttorn eller bara ta en promenad på markerna är lika trevligt vilket som. Som nybliven jägare uppskattade jag fågeljakterna mest, skräpfågeln framförallt. Sen kom klövviltet in i livet och då fastnade jag för detta. Att smyga på hjort är fantastiskt kul och extra roligt i sällskap av en god vän. Man får använda skallen lite för att nå framgång och det är utmanande. Likväl kan ett vakpass i torn vara lika trevligt. Man hör och ser mycket från ett torn som man inte märker då man spatserar runt i spenaten. Att sitta sig igenom en soluppgång när allt i naturen vaknar eller att se naturen förbereda sig för natt är fantastiskt! Men en sommarnatt med handkikare kan vara precis lika häftigt även om jaktbart vilt då är sällsynt.
Hade gärna haft en hund, och uppskattar de gånger jag får ha en duktig hund som sällskap på jakten. Tyvärr fungerar det inte med pälsdjur i min lilla familj, och att ha en hundgårdshund är för mig inget alternativ.
Allt som allt är jag nog en "allätare". Alla jaktformer har sin charm men tvingas jag välja så smyger jag helst på viltet. Vi svenskar får se oss som priviligerade att ha så stora valmöjligheter, och den frihet vi har att jaga, det är något vi ska vara rädda om och vårda aktsamt.
/M