Hm, här ska du precis som "strävhår" beskriver ,vara stäng OCH konsekvent. Det är inte ok att tugga på vad som helst. Ge Arro ett tuggben. Hundar oavsett ålder, är extrem duktiga på att läsa av matte/husses ansiktsuttryck. Visst, valpar gillar att testa gränser, men det är här ditt lugna och trygga tillrättavisande kommer in.
Här kommer vi till ett litet känsligt ämne: Hur är miljön Arro växer upp i?? Är det mycket höga ljud och turbulens?? Här kan jag bara berätta om hur jag är som person och hushållet vi huserar i. Jag är extremt lugn och sansad. Det är sällan eller aldrig jag brusar upp. Platsen är med andra ord en lugn trygg plats. Jag är extremt tydlig i mitt ansiktsuttryck/kroppsspråk och rösten är i regel på samma nivå när jag säger "Nej". Det är ytterst få tillfälle jag gått in med handgripligheter för att "rätta till fel". Och då använder även jag tikens metoder: fast grepp om nosen, sedan ett morrade nej. Sedan gillar jag lite jävlar i namma hos hundar också , vill inte att de ska i princip fråga om lov för att få andas. Men hushållet artiklar ska de ge fanken i. Träning på backen, ( anpassad efter ålder ) varje dag ger hjärnjympa. Ett lämpligt tuggben ger kliet i tänderna den jympan de behöver. Ha skoj i hop men inte på hemmets bekostnad. Passa på att gjuta in de viktiga kunskaper Arro behöver innan han passerar vuxenåldern.
Visst, det är lätt att vara lite "mjuk" när gosiga valpen kommer hem. Men, jisses amalia att de kan/kommer att utnyttja det också