Tyvärr missar du hela frågan eftersom du tycks tro att alla vi som argumenterar för saken i denna frågan enbart är ute för att innehava - med dina ord - "militäriska" eller "mindre lämpliga" vapen enbart för sakens skull och inte för något syfte?
Vi är ALLA jägare primärt och i vår strävan att bli bättre skyttar och således bättre jägare rent etiskt så hamnar man förr eller senare på materialfrågan och man måste acceptera att teknikutvecklingen går framåt, annars är man bara sorgligt naiv... Jag arbetar med produktutveckling och att uppfinna nya lösningar i vårt IT-samhälle och råkar vara väldigt duktig på detta. Samtliga jag jobbar med lever enbart för att förbättra saker som vi tycker är icke optimala och så fungerar hela industrin - inklusive vapenindustrin!
När första kikarsiktena dök upp var det nog många bakåtsträvande jägare som du själv silertippen som skanderade förbud och det ena superlativ efter det andra. I dag har alla kikarsikten.
När första ljuddämparen blev laglig för jägarna att använda var det många bakåtsträvande jägare som gjorde likadant och i dag har många av dessa själv dämpare på sina vapen för att skona hundarnas och sina egna öron.
Varför har vi räfflade pipor när det uppenbarligen funkade med slätborrade mynningsladdade pipor en gång i tiden? Japp, teknikutveckling även här som gav bättre precision och längre räckvidd.
Listan kan göras vääääldigt lång!
Som f.d tävlingsskytt så vet jag också hur viktigt det är med ett korrekt inpassat vapen och hur lite som får en att missa. I mitt fall räckte det med att ha fel tröja under västen för skillnaden i tjocklek påverkade min anläggning negativt.
Sätter man ett kikarsikte på ett kulvapen så måste man också justera kolvkammen. Har man då olika optik för olika jakter (drevjakt vs, pürsch t ex) så måste man kunna justera kolvkammen själv.
Samma sak kan man applicera på kolvens längd när man går från stående till knästående eller liggande skjutställning - och då måste det gå att justera kolven med ett handgrepp. Och JA, jag skjuter liggande under jakt där förhållandena tillåter eftersom det är avsevärt mycket mer stabilare än stående på frihand!
Således har jag även benstöd på mina vapen för ovan sagda tes.
Redan nu har jag modifierat mitt vapen rätt mycket men helt plötsligt har jag nu blivit en stabilare skytt pga teknikutveckling och jag kan skjuta på avsevärt längre håll med exakt den precision jag kräver. Är jag nu en bättre jägare eller en militär wannabe? Den som säger det sistnämnda bör nu lämna denna debatten för då har man noll insyn i verkligheten och heller ingen kompetens i frågan.
Härifrån kan man nu välja en kolv som redan tillåter de ovan nämnda justermöjligheterna ur kartong och som inte behöver eftermarknadsanpassas för rätt stora pengar för att uppnå samma sak och när man har byggt om ett antal vapen så är det ganska trevligt att kunna göra alla de ingreppen med en insexnyckel, vrida på en ratt eller trycka på en knapp.
Vart i denna historien platsar din teori om militäriska vapen? I min verklighet finns den inte alls.
Vad är ett olämpligt vapen för en specifik jaktform? Min långhållsrigg är inte vapnet man väljer för älgjakten i Jämtland men på de skånska slätterna vid jakt på räv, rådjur, hjort eller t ex skyddsjakt på vildsvin är det extremt effektivt och utan liggande ställning med benstöd och anpassad stockning samt handladdad ammunition är det många gånger jag hade fått avstå eftersom jag inte med säkerhet kunde garantera att kulan satt exakt där den skulle.
Jag har gjort ett eftersök i hela mitt liv pga en skadeskjutning och då med en lånad bössa modell 640. Avståndet var inte ens 70 meter... Efter färdigt eftersök så kontrollsköt jag vapnet igen och det spred som en dyngspridare samt var sämre stockad än den första träbössan jag täljde som liten parvel!
Den som äger det vapnet jagar med det fortfarande eftersom han är övertygad om att det är fullt tillräckligt. Jag jagar inte med honom igen om man säger så...
Står ni bara på pass i älgskogen år efter år och inte gör annat så intresserar kanske denna debatten inte er men jagar man så många olika jaktformer som många av oss gör så måste man anpassa utrustningen. Det måste även den inbitne älgjägaren förstå. Jag minns att jag läste i någon svensk vapentidning för några år sedan hur man hade låtit ett gäng jägare få uppskatta avståndet till mål lite längre bort i terrängen samt skjuta mot dessa. Resultaten var horribla eftersom inget av deras vapen var anpassade för annat än stående skytte och det här med koll på avstånd och hur mycket man var tvungen att hålla upp hade ingen koll på.
Avstånden var inte speciellt långa, kanske runt 200 meter, men med fel verktyg så spelar det ingen roll för man kan inte spika med en såg och borra med en skiftnyckel.
Tror du fortfarande att denna debatten enbart handlar om innehavet?
Visst finns det MÖP individer som vill detta men de hoppas jag systemet sållar ut. Jag är jägare och skytt - inget annat - och precis som allt annat i mitt liv så har jag rätt verktyg till rätt saker, och min kapsåg med laser är fan så mycket smidigare att använda än farfars gamla såg. Båda gör jobbet men jag föredrar att minimera marginalerna - precis som jag vill minimera marginalerna under jakten!
p.s Jag är också bl a intresserad av långhållsskytte men då jag utövar allt mitt skytte med mina jaktvapen i träningssyfte så har jag också koll på prylarna under jakt!
Visst blir man mör i kroppen av att stå på älgbanan med styvt laddad 9.3x62 men klarar man inte av att skjuta på skjutbanan så är det inte säkert man klarar av det i skogen heller.
Sköt innan min olycka fyrsiffrigt antal skott i träningssyfte per år i flera kalibrar, vilket betyder att jag under ett tillfälle skjuter fler övningsskott på en dag än vissa jägare gör under en livstid...
Vilken kategori tror ni dessa jägarna tillhör? 640-klubben eller vi som jagar med justerbara riggar?