Leaderboard

Intryck från dovpasset.Igår kväll begav vi oss ut för att jaga lite dov, jag hade min Zeiss Victory 3-12x56 som jag skulle köra parallellt med Minox ZE 5i 3-15x56, Felix körde med sin Hensoldt och IOR Hunting 4-16x50. Med tanke på att den senare hade 50 tub förväntade vi oss att den skulle vara lite ljussvagare vilket också visade sig stämma. Först skall vi kanske slå fast vad mina behov av ljusstarka kikare beror på och sätta dem i relation till andras behov. Om det är möjligt så försöker jag undvika att vaka gris in i det längsta, jag är ingen anhängare av vildsvinsjakt över huvud taget och vakjakt på gris är en sysselsättning som får tandläkarbesök att framstå som oerhört mycket trevligare i jämförelse. Gris jagar jag om jag måste och att sitta och vänta på gris på åtel tycker jag är ungefär lika spännande som att vänta på att sopbilen skall komma och tömma sopkärlen. Många av de traditionella medförstorande siktena är framtagna för att man skall kunna avlossa skott på dessa lurviga bestar på relativt korta håll i dåligt ljus. Jag jagar ofantligt mycket hellre bock eller hjort vilket ställer delvis andra krav på kikarna eller framför allt på riktmedlet. När det börjar skymma så upplever jag de medförstorande riktmedlen som allt grövre, självklart växer de inte i storlek utan det är min upplevelse av dem som förändras. Med min Victory känner jag mig trygg att ta skott upp till i vart fall 300m under normala ljusförhållanden, när det börjar bli så pass mörkt att det är dags att tända lyset i riktmedlet upplever jag väldigt tydligt hur mitt längsta skotthåll sakta men säkert kryper närmare mig. Jag fattar såklart att riktmedlet inte blir större men när lyset kommer på och skymningen infinner sig tycker jag att det känns som att punkten nästan täcker halva bogen. Det är också så at jag sedan många år väljer att bryta för kvällen en liten stund INNAN kikaren sätter absolut stopp. Anledningen till detta är tvådelad, dels beror det på att jag befinner mig i den lyckliga situationen att jag får skjuta tillräckligt med vilt även om jag avstår de sista tio minuterna av skjutljus. Den största anledningen är dock att risken för att något skall gå snett ökar exponentiellt med det avtagande ljuset. Det kan vara kvisten du inte längre ser, djurets vinkel som är svårbedömd eller kanske i värsta fall fel djur som faller. När jag inte längre ser djuren med blotta ögat plockar jag med andra ord ihop för kvällen (vissa kallar detta rutin ;-) ). Åter till ämnet, när jag igår satt på pass så var det rätt mulet och lite regn i luften. Inga dov behagade infinna sig men däremot hade jag två rå och en hare i pass som förtjänstfullt fick agera mål för min jämförelse. Både Minoxen och Zeissen var utan tvekan tillräckligt ljusstarka för att jag skulle kunna jaga fram till 19:55 när jag bröt för kvällen(kanske 5 minuter senare än vad jag normalt skulle avbrutit men jag satt och tittade på rådjuren) ca 5 minuter senare var det för mörkt för Minoxen och 19:59 såg jag inte längre rådjuren i Zeissen. Baserat på det skulle man frestas påstå att man får fyra minuter extra skjutljus i Zeissen jämfört med Minoxen. Samtidigt är det så att rådjuren gick på 200m håll och eftersom riktmedlet i Minoxen inte är medförstorande så täckte det betydligt mindre av djuren och jag vill nog påstå att jag skulle kunnat ha skjutit ett av rådjuren 10-15 minuter SENARE än vad jag kände mig bekväm med att göra i zeissen. Den omtumlande slutsatsen blev alltså att för den typen av jakt jag bedrev i går så var faktiskt minoxen bättre ur ett rent praktiskt perspektiv. Numera finns det såklart en massa toppoptik med icke medförstorande riktmedel som hade kunnat plocka russinen är båda kakorna. Med andra ord så måste slutsatsen bli att visst var zeissen lite ljusstarkare men minoxen var definitivt tillräckligt ljusstark och dess förstoring och riktmedel sammantaget gjorde att för lite längre håll i skymningen var den faktiskt att föredra. Nåväl, detta var bara det första av flera deltester för min del. Hur gick det då då för Felix och IOR kikaren, han uppskattade verkligen riktmedlet (som han gärna sett på sin Hensoldt istället för mildot siktet med skalor som blir lätt hysteriskt när det belyses). När det kom ut en grupp dov på 200m vid 19:45 konstaterade han dock att i Hensoldten kunde han konstatera att en av djuren var en liten spets. Det kunde han inte se i IOR kikaren även om han kunnat skjuta den även med IOR siktet. Hans sammanfattning var att Hensoldten var vassare i skymning men att IOR med sin 50 tub låg närmare än vad han hade trott. Nu tar jag en liten paus i testandet och går nog inte ut igen förrän på söndag kväll. Jag har fått mycket att fundera på fram till dess… /Henrik

Rapport från skjutbanan. Som jag redan avslöjat så var jag och Felix iväg på skjutbanan igår för att jämföra kikarna. En kort sammanställning och faktabakgrund får ni i denna bild: Här finns det ett antal saker som jag vill kommentera, för det första skiljer sig mina vikter en hel del från de som jag hittade på nätet för respektive kikare! Mina vikter är dock kontrollmätta på två vågar och ligger +/- 2 gram. De siktena som sitter monterade på vapen har jag vare sig vägt eller mätt längden på utan där får man nog förlita sig på publicerade siffror. Riktmedlet som Minox kallar #4 ser inte alls ut som på deras hemsida utan ser snarare ut som rm 60, mycket märkligt… Sedan är det såklart lite blandade funktioner på dessa kikarsikten viket man skall vara medveten om, vill man t ex ha medförstorande riktmedel eller ej? Är det en fördel med parallaxjustering eller inte? Hur viktigt är det med bra justerrattar? De och många fler frågor måste man nog ställa sig när man bestämmer sig för vilket sikte men skall ha. Det som blir allt mer uppenbart är att det inte finns några sikten som är bra på allt, jag fick till exempel en ny uppenbarelse igår kväll när det gäller icke medförstorande/medförstorande sikten vid dåligt skjutljus men det år jag ta i ett senare inlägg. Jag tror att det är oerhört viktigt att inte bara titta sig blind på den optiska prestandan utan att man också funderar igenom ordentligt hur ser min jakt ut, vad prioriterar jag och vad är mindre viktigt FÖR MIG. Med undantag för det i mina (och Felix) ögon obrukbara BDC riktmedlet i Minoxen och avsaknaden av allt vad klick heter i Steinerkikarens höjdratt (jag fick en deja vu upplevelse från 80 talets leupoldsikten där man fick titta efter hur skalorna flyttade sig för att kunna justera) så är nog dessa resultat mest en fråga om vad som funkar för mig, respektive vad som funkar för dig. Nu antar jag att ni ändå sitter och vill veta vad resultatet blev och det har ni i denna bild Tabellen tolkas på följande sätt (vi tar IOR Hunting som exempel) Upplösning streck och upplösning text blev K/K respektive 20/25 vilket innebär att både jag och Felix klarade av att läsa sträcken ned till rad K och att den ena av oss läste rad 20 medan den andra fick nöja sig med rad 25. Kantskärpa +/- 0 innebär att vi kunde läsa samma rader i synfätets kanter som vad vi kunde i centrum av kikaren Färgblödning -1 rött innebär att vi såg en rad mindre på den röda A4:an än vad vi gjorde på den vita. För vissa kikare kan det vara både plus och minus. Färgåtergivningen handlar om hur vi upplever färgerna och de var i de flesta fall rätt neutrala. Tavlan som alllt refererar till ser som ni vet ut på detta sätt : Både den vita och de olikfärgade tavlorna sattes upp på 50m avstånd. Värt att poängtera är att: Rad 20 är 4mm stor/hög i utskrivet skick Rad 25 är 4.5mm stor/hög Rad 30 är 5mm stor/hög Rad 50 är 10mm stor/hög Alla kikare utom Delta låg alltså väldigt nära varandra i prestanda rent optiskt och skillnaden handlar i om ifall man kan läsa 4 eller 5 mm stor text på 50m. Rent praktiskt skulle jag egentligen säga att dessa kikare är likvärdiga och fullt dugliga till all jakt. Däremot finns det en massa andra parametrar som vi av olika skäl inte bedömde som t ex ”Eye box”, synfält, kontroll av mekanik, skottfasthet etc men det handlar främst om att jag då skulle behöva ta ett betydligt större grepp med en helt annan tidsåtgång och en stor ammunitionskostnad. Återstår som sagt mest att rapportera om upplevelserna från praktisk vakjakt med de olika kikarna och första rapporten handlar om Minoxen med #4 (eller #60 ) rm men jag har lite annat att pyssla med först. Lev väl och ta hand om varandra! Henrik

Tror du ska hålla såna gömmor hemliga du kan få besök av hippen

Fredagslyx. Skickat från min D5803 via Tapatalk

Jag och vega gick vårat första öppna spår i dag. Trots svåra förhållanden så gick det bra. Skickat från min D5803 via Tapatalk

Domen sätter funktionen på halvisar före utseende och fastslår att det vid jakt ej är tillåtet med dylik kolv men vid övning eller tävling finns inget hinder samt att en kolv ej är tillståndsbelagd del. Domen går rätt djupt i träsket med lagar om vapen och nvv regler och avslutas sedan fint med att åtalet bör ogillas få vapnets funktions- och verkningsgrad ej ändrats iom byte till en kolv med dessa attribut. De går på FMV linje sas.

Gått så där på jakten. Går med tiken på morgonen och testar stubbsittning med "valpen"(ungtik på 1,5 år) Första veckan(mån-fre) på "gäst" mark(inget skjutet under några år så jag "lovade" att komma dit med tiken och skjuta en älg åt dom), var det ont om upptag. Ett på en stilig kronhjort. Sen på två upptag på varandra följande dagar, upptag på grävling som gömde sig. Dag fyra blev det upptag och stånd på en kviga utanför marken. Men det gick så småningom undan och in så jag fick skjuta årets första älg. Fredagen blev en mellandag då jag flyttade till annan mark och nytt lag. Började bra med upptag och kort stånd på ko och kalv. Går loss rätt snabbt så jag går in på ståndplatsen för att se vad tiken har skällt. Då har kon och kalven sprungit runt myren vi är på och kliver fram. Står på ca 65 m och ekipaget har full uppsikt mot tiken som på väg in igen. Jag får läge på kalven och skjuter. Kalven tar ett halvsteg fram och står med framändan lätt sänkt. Jag tolkar det hela som att den håller på och blöder ur och inom kort ska falla. Kon vänder då upp sig, från att stått med ändan mot mig. Jag bestämmer mig för att även ta kon. Efter skottet sprätter kalven fart och springer runt kon och jag smäller på ett andra skott mot kalven som då är på väg in i skogen på hårdbacken. Kon har också vänt men tippar omkull ca 10 m från skottplatsen. E-sök och stök resten av dagen, men kalven kan inte återfinnas. (Dock ej av mig då tiken stannade hos kon och inte alls var intresserad av att springa efter kalven. Och e-söket försvårades av ett hardrev som gick genom området.) På söndagen så går jag em. Går ca 500-600 m och tiken sticker och skäller fast i upptag 200 m bort. Har med mig mågen och vi sätter oss och fikar i 30-40 min. Sen börjar vi smyga på. Vi kommer fram till ett hygge där vi ser en ko ca 70 m ute på ett hygge. Om jag tagit skogen 30-40 m till innan vi vänt upp på hygget så hade vi kommit rakt upp på kalven och endast haft 40-50 m till älgarna. Vi står och pratar lite om vi kan se någon kalv och om jag ska låna ut bössan i uppsiktsjakt iom att det verkar vara rätt lugnt. Då vänder kon och ställer sig och stirrar på oss. Efter ca 1-2 minuter så vänder hon upp och ställer sig med baken mot oss och bredsidan mot hunden. Då kliver kalven fram bakom en rotvälta så kon står rakt i mellan tiken och kalven. Tiken står ca 15 m till vänster om kon och kalven ca 15-20 m höger om kon. jag bestämmer mig för att det inte riktigt är läge att låta mågen skjuta iom att kon verkar vara obekväm med vår närvaro. Samtidigt som mitt finger börjar kröka sig runt avtryckaren, så brakar allt loss i sken, där jag ser att kalven sprätter ur kikaren samtidigt som jag trycker av. Tiken håller i i ca 400 m och kommer in, medans jag är framme och söker blod/hår osv. Jag och mågen fortsätter söka på skottplatsen när tiken tar efter igen. Hon hänger på ca 1,5 km till å som rinner på ett annat jaktlag. Jag tar beslutet att följa i pejlspåret för att söka. Finner inget fram tills punkten där tiken släppte första gången. jag går tillbaks till skottplatsen där jaktledaren kommer med sin hund för att spåra. Tiken kommer tillbaks och vi börjar spåra. Spårar ut till gränsen och hittar inget(förutom spåren...) Jaktledaren snackar med grannlaget och ekipaget har sprungit förbi en passare som har suttit där dom sprang över ån. Dom har inte sett några tecken på träff. På måndagen hittar tiken en liten tjur(4-6 pinnar) men som vägrar att stå. Han springer i skogen bakom en passare som inte hinner med. Sen vidare ut mellan två passare i "förbjuden skjutriktning". Efter jakten slut så tar jag ut valpen och spårar den tjuren. Parkerar bilen och går mot området där tjuren senast varit synlig. Valpen börjar vädra direkt och när vi gått ca 40-50 m så sätter hon nosen i vägen rätt på spårstämpeln från tjuren. Vi tar spåret och spårar klockrent i 2 km där jag sedan släpper intill markgränsen. Valpen fortsätter själv i ca 300 m innan hon släpper och vi avbryter övningen. På tisdagen så har folk sett en kalv vid en väg i närheten av där jag sköt kon. Jag måste passa på morgonen. Jag föreslår att vi ska ha en passare på vägen en liten bit bort från där kalven varit synlig, intill gränslinan och mot en sjö. Vi har inget ordinarie pass där.Men det röstas ner. När sedan lottningen av pass görs så blir jag utan pass pga felräkning av antal passare. Så jag säger att då sätter jag mig där jag ville ha en passare. Jag får ok från jaktledaren som slipper fundera mer. Under första morgontimmen hör jag nått små knak, plast i vatten och några små knorr. Är osäker på om det är älg eller om det ligger någon and ute i vattnet. Men en av passarna har släppt sin stövare som har fått upp hare igen. Första rundan så buktar drevet ca 200-300 m bort ifrån mig. Men andra rundan kommer in på 50-100 m. Ser aldrig haren eller stövaren, men hör något knäpp och plask. Ca 2 min efter att stövaren lämnat området så går ko och kalv över vägen. (Har suttit och spanat över området, men ser inte älgarna förens dom nästan är över vägen och i diket. Pga att jag spanat av ett hygge.) Siktar och osäkrar på kalven. Avstår dock skott pga småsly i vägdiket och ett avstånd på ca 150 m samt att jag är lite "låg" av tidigare fadäser och är tämligen ovillig att riskera att orsaka ännu ett e-sök..... Under em så släpper jag både "valpen" och tiken. Det blir upptag på grannmarken och dom springer 4 km efter den älgen/älgarna längs samma å som söndagens ekipage sprungit över. På onsdagen så släpper jag valpen pga att tiken verkar ansträngd i h-framända. Inte halt, men tecken på att hon har besvär. Valpen går "fot" första 1-1,5 kilometrarna. Sen sticker hon iväg som skjuten ur en kanon och springer efter något(utan skall) i drygt 700 m. Där släpper hon och går ut på en väg i närheten, istället för att ta bakspåret tillbaks. Resten av den dagen springer hon vägar och tillbaks till bilen för att ta spåret ut. Men halvvägs så bryter hon spåret och springer en runda på skogen och åter ut på vägen. När hon för andra gången är vid bilen och tar spåret ut så går jag ner och möter henne ung där hon vek av förra rundan. Torsdag blir "kojdag" pga ihärdigt regn. Vi styckar kon(som vi vanligtvis lämnar bort för styckning) I morgon (fredag) så stannar jag hemma och ska försöka få tiken till vet iom att hon fortfarande uppvisar besvär från bogen. Summa under starten på årets jakt är att jag trots allt är rätt nöjd med hundarnas insats. Men är betydligt fler betänkligheter kring min egen insats. Om jag bara gjort lite annorlunda och tagit lite andra beslut så hade jag kunnat ha 7 älgar i marken. Nu är det bara 2 och två skott på kalvar som man eg inte vet hur det har gått för..... Första kändes allt rätt och jag ansåg mig få alla tecken på en dödlig träff. Andra känns mer som "olycksfall". Kände direkt efter skottet att det inte var bra när kalven sprätter ur kikaren samtidigt som jag trycker av.... Lite bilder från jakterna. Dock ingen från kon då jag dels tappade mobilen i myren och fick låna en metalldetektor under em för söka rätt på. Men också pga av att det finns ingen glädje eller stolthet för den kon.... Uppladdning och taktiksnack inför jakten: Lite naturbilder: Kvigan: Hemmamarken: PS: Taktiken funkade. Nära nog exakt där jag pekar så skällde tiken på kon som jag sköt och där tjuren sprang mellan passarna.... DS.

Japp! Efter två sjuka hundar avlivade och en aggressiv hund omplacerad på relativt kort tid måste jag säga att jag känner mej tillfreds med detta charmtroll. Att han spårar bra vet jag redan, jakten är bara provad någon gång men det ser lovande ut. Eftersom jag åker på en charterresa i helgen kommer tiden fram till 1/10 gå fort [emoji106] Skickat från min E6553 via Tapatalk

Jättekul läsning Henrik och kul att det är fler som upptäcker att medförstorande inte är så bra som det sägs. Har själv haft ett antal kvalitetskikare som fått lämna in för pga just det. Angående grisvak måste du tänka lite längre än till tandläkaren/ sopbilen, gå inte ut med en bössa! Jag har alltid med mej 223an ut, rävar och harar visar sig i både möjliga och omöjliga vinklar när man sitter och dom vill iallafall jag skjuta med rätt klass ;-) Det har hänt mer än en gång att det är tre vilt med hem, gör grisvaket mycket roligare. //K som väntar på mer info på söndag kväll :-)

Han var med på björnjakten också

Jodå, han ska byta bana till våren, så då ska han få sig. Inte bara av mig

i helgen fick valpen träffa på älg för första gången, död förvisso och i slaktboden men ett ståndskall blev det när den rörde på sig. så klart blev det ett ben

Var ute en sväng i skogen innan jag spårtränade dessa två ligister (2 bayrare) idag. Knäppte denna med auto-take från iPhonen.

Hallå! Maniac är en blyg timid och tillbakadragen person på 50 bast som ni ska passa er för Sköt lerduvor och hade en bössa skriven på en släkting för 30 år sedan. Gick jägarexamenkurs också för 30år sen, ryckte in i lumpen och missade uppskjutningen sen blev det inget förrän jag nu i Augusti tog jägarexamen på egen hand, totalkostnad 1950:-) Lite ringrostig alltså men har bott och skjutit lite av varje i länder som inte är så petiga med pappersexercisen. Väntar på min license i slutet av oktober, Berettan ligger o väntar hos handlarn, skåp på plats. Kommer huvudsakligen ägna mig åt sportskytte, skjuter pickadoll också i en stockholmsklubb. Fint väder = Golf //Den genomtrevlige Maniac

Gokväll gott folk. Reggad sedan 2år men fastnade på grannforat, blev liksom bara så. Har tänkt länge hänga här men det har inte blivit av förrän nu. Dags att ändra på det. Måste även erkänna att vårens trollerier samt senaste krascherna har väl gjort sitt att jag mest läst där på sistone. Nå. Gift 2barnsmor. Bor i strax utanför Stockholm sedan 15 år, uppvuxen i sydafrika och bott några år i Australien, modersmålet är engelska. Jagat en 5-6 år, haft examen i tre. Har en bayersk viltspårhund som kommer gå sin första "riktiga" säsong nu. För tillfället "laglös", men det ändrar vi förhoppningsvis på. Jagar en hel del kring enköping och i Sörmland. Har ett instagramkonto "chilirovare" med tema hunden, jakt, natur, fiske, mat från skog och sjö. Använder den också som en sorts dagbok för egen referens vad gäller hundens träning och utveckling.

Som titeln hintar om. Hittade en nästan söndervittrad plastpåse med massa skott i uppe på en vind. Onekligen ett par år gamla. Nästan uteslutande papphylsor. Funderar på om de är märkta enligt den gamla svenska noteringen. Så att ettorna inte är US 1:or utan typ sjuor istället? Bifogar lite bilder, kan ta nya om det behövs.

Tänker nöjesköpa en bössa och 303 till drev ligger bra till. Känns bra i butik men jag behöver provskjuta. Kan inte bestämma mig för kaliber om det ska vara 308, 30-06 eller 9.3x62. Finns det någon som har en 303 som jag kan få provskjuta i stockholm? Betalar så klart för ammo osv. Helst vill jag skjuta en 9.3 eller 30-06. Vi kan skjuta huddinge eller på ekerö eller om du har tillgång till annat så kommer jag dit. Det finns folk på forat som kan intyga att jag är normal så att ni slipper känna oro.

En gottegris till...

Hippen är tämligen ofarlig, det är Mike som är hagelgömmornas Boko Haram.

Så då skulle det vara en ganska schysst giva till fågeljakten! Då det mesta är ettor tvåor och treor.

Morötter till lunch och sallad till middag... Fan, kan tro att man blivit vegetarian

Skönt att du drog tillbaka den......;-)

Skäggiga "gubbar" som tigger? Nä, skämt åt sido, han är söt som ny slungad honung.

Får bara passa på att tacka er på förbundet för ordentliga och raka svar.

Då så, inte igår utan i förrgår var jag träningsfri och hade lite tid över på 40 min tog jag samtliga kvarvarande köks/kock knivar, ie Porsche, Global mfl och körde dem i maskinen, jag kan konstatera att jag iofs inte får resultat på de där 4-8 dragen som står i instruktionen, utan mer som 10+ med varje band, detta då iofs för att jag kanske började med slöare knivar än vad man förutsatt i instruktionen. Resultatet dock var helt sanslöst, fy fn vad vassa de där knivarna blev/är, det är ett rent nöje att stå och arbeta i köket, nu, det enda tråkiga i detta är att skärbrädorna i plast, tar sjukt mycket stryk av de vassa knivarna, ie man får vara nätt på handen. /Christian

Då var första morgonen avklarad var dåligt väder men uppehåll fram till ca 8.30 då började det att regna. Vi fick 5 Älgar idag, 3 tjuarar o två kalvar, så imorgon är det kalv som gäller fram tills jaktledaren säger annat, vi ligger efter just nu så minst en till kalv måste vi fälla innan vi får skjuta vuxna igen.

Har nu jämfört kikarna, väldigt enkelt och det blir ju min högst personliga åsikt om detta. suttit med de olika kikarna och tittat på lite texter som jag skrev ut på ca 70 meter. även buskar,träd, stengärden, diverse vilt och stubbåkrar har blivit noga utstuderade fördelen med swarovskin som jag fick hem var att den kändes väldigt smidig och kompakt samt skön att titta i. stort minus på den var dock fokus hjulet som var alldeles för lätt att vrida av misstag dom billigare kikarna typ genzo kikare, och några 1000kr kikare var inte på samma nivå alls optiskt och gick bort direkt, fick hänga med ut mest för att det var roligt att ha något riktigt billigt att jämföra med. vortex diamondback tyckte jag var mycket kikare för pengarna men inte riktigt riktigt så vass som jag vill ha, dock väldigt nära. till en början ville jag väldigt gärna köpa swarovskin men hur jag än vrider och vänder på det så kan jag inte få fram en bra motivering till att betala 17000kr för den kikaren (12k begagnad ) hade den slagit de andra med hästlängder så hade jag köpt den på stubben. men skillnaderna som jag upplever mellan swarren och en kikare för 4-6000kr är nästan obefintliga.sen att där "bara" är 10 års garanti på en så dyr kikare, tycker jag är förjävla dåligt faktiskt. mitt val faller på vortex talon, en kikare för en billig peng med riktigt fin optik och behaglig att titta i. lite större och klumpigare, men nästan 7000kr billigare och med 20 år längre garanti än swarovskin. tack för alla svar och tips! ps. satt med swarovskin igår och lik förbannat så gick där 2 rävar på fältet när jag skulle köra hem med bilen som jag inte sett när det blev mörkt. ibland vill det sig inte även att man har de dryaste och finaste sakerna med sig ut i skogen

Synnerligen relevanta frågor Markus. Alla kikare är testade på 10 går förstoring. För de kikare som saknade parallaxinställning har vi justerat ockularet så att maximal synskada uppnåddes på 50m tavlorna, konsekvensen av detta blev såklart att riktmedlet blev oklart men det var av mindre intresse. //Henrik Skickat från min SM-G920F via Tapatalk

Fina foton! Taktiksnacket fungerade bra med jycken förstår jag.

Ta kontakt med nån av sportingskyttarna i Sunderbyn, de jag träffade i somras var grymt trevliga allihopa. Nån borde kunna kolla så bössan passar hyggligt.

Jag har "rastat" hunden ca 1 km från en skjutbana. Sen gradvis närmat mig skjutbanan, tills att vi står bredvid skjutbåset. Skjuta .22 för att träna blir inte helt rätt. Inte samma typ av ljud i en .22:a och en klass 1. Då inte bara volym utan även frekvens osv.....

Kritiserar man en person - och denne personen ber en specificera rätt omgående vad/vart det har felats - så tycker jag det är en helt kurant begäran. Skulle någon kritisera mig för någon dumhet man påstår jag gjort men sedan inte talat om vad de syftade på skulle även jag bli rätt purken... Vi alla måste också vara extremt tydliga när vi kritiserar t ex SJF så det är tveklöst solklart att det är förbundet eller rollens agerande vi kritiserar - INTE privatpersonen! Vi har extremt högt i tak här på jaktsidan men personangrepp är fanimig inte kurant, och har man inte väldigt torrt på fötterna så skall man undvika den biten. Jag räknar många av de anställda på SJF som mina vänner, och då talar vi inte om "facebookvänner" här men det hindrar inte mig att kritisera förbundet och den linje de arbetar efter. Det är två helt skilda saker och även om personen bakom en roll har en egen åsikt i en fråga så måste han/hon likförbannat utåt förmedla förbundets (läs; arbetsgivarens) linje och åsikt - glöm inte det när nästan alla vi andra här inne är här som privatpersoner. Sen är det också faktiskt så att vi har åsiktsfrihet här i Sverige (även om den börjat ruckas på en smula...) och tycker man då att SJF är det bästa som hänt sedan skivat bröd och att det är helt kurant att PM och SJF ignorerar de regler som NVV har publicerat så måste man få tycka det. Alla kommer inte att hålla med - och denna tråden är ju ett klart tecken på det - men åsikten är fri för alla och precis som med filosofi så kan aldrig en åsikt vara fel, men det är också helt ok att debattera för att skapa klarhet. Jag har nyttjat min rätt att kritisera SJF, PM och media här eftersom jag anser att man gör fel och bryter mot den förordning som ägs av en part och är de som stipulerar det regelverk jag som jägare måste rätta mig efter när jag väljer min vapengarderob. Den rätten har ni alla - att tycka!

Jag tror Outdoorsman ( kanske även Linkis) sitter i en besvärlig situation. Mellan raderna läser man in att han i sak håller med om att policyn mm är knas, men han han vill inte trampa kollegor på tårna genom att säga (skriva) det rakt ut. Det verkar inte vara hans direkta arbetsområde som jag förstått det. Trots allt ska han jobba med de andra dagligen. Jag tycker han (och Linkis) har varit väldigt bra i denna tråd och verkligen bemödat sig om att försöka svara korrekt trots att han inte är den ansvarige. Han har aldrig sagt vad han tycker själv, utan bara förbundets åsikter/arbetssätt. Hans personliga åsikter kan vara helt annorlunda (tycker det framgår mellan raderna som sagt), man måste skilja mellan sak och person. Kanske man ska "cut him some slack" som det heter utomlands.

Erbjuder jakt imorgon bitti. Fågeljakt efter kråkfågel främst men det finns chans på annat. Jakten sker i marks kommun. Marklös jägare har förtur..

Köket doftar kärlek och jag har precis smällt i mig middag nr 2 bestående av fläsklägg och rotmos. Det bästa är att det blir repris både lunch och middag imorgon. Valet av en sista måltid skulle kunna falla på fläsklägg m rotmos.

Jäklar vilken god mufflonstek S lagade idag!

Tror svaret är Kanada röding på din jakt..funkar med vanlig löja å 10g huvud men du vet juh hur länge det håller...lär man sig hitta fisken är det effektivt

Allt detta tjat om fläsk gjorde att jag köpte fläsksvålar till kvällsmyset [emoji74]

Jo jag har lagt in foton tidigare men gör en repris.

Lecha, vi anser nog att vi försökt... för några år sedan diskuterade vi på nationell nivå tillsammans med LRF att starta ett system, men det rann ut i sanden. Sedan dess försöker vi istället "bygga underifrån", genom kontakter på lokal och regional nivå mellan våra organisationer. Inte heller det har givit något större gensvar. Exempelvis stod över 100 jägare redo att åka ut om bönder behövde hjälp i Sörmland förra året, utan att en enda brukare hörde av sig. Det finns motsvarande lokala och regionala åtaganden även i år i flera län. Det är ju inte så att vi är okända för varandra. 40 % av jägarna är markägare och 50 % av LRF:s medlemmar har jagat under det senaste året. Vi samverkar redan kors och tvärs mellan aktörer och intressenter när det gäller älgen inom älgförvaltningssystemet. Skon klämmer alltså troligen på andra ställen. Det krävs samverkan och samarbete och acceptans för att vi delvis har olika intressen. Inte minst måste markägarsidan klara av att hantera att roten till problemet ofta är att markägare har olika syn på hur de vill bedriva sin markanvändning. Några är beredda att ta mer skador för att få en bättre jakt, oavsett om de jagar själva, säljer jakten eller upplåter den, medan andra inte är det. Vi för en dialog med LRF om detta och den kommer fortsätta under hösten. Vår syn är tveklöst att detta är lokala frågor som måste lösas lokalt. Visst förstördes 42 700 ton spannmål av vildsvin förra året enligt den undersökning som SCB och JV nyligen publicerade (självskattade siffror av bönderna, dvs en hel del osäkerheter) men samtidigt var andelen spannmål som förstördes av vilt totalt 1,5 % i landet. Det är mycket få som drabbas hårt, men för dem är situationen förstås oacceptabel. Det krävs alltså lokala insatser och samarbeten där skadorna uppkommer. Sett som nationellt genomsnitt är detta inget stort problem. Typexempel på varför man måste ha en lokal viltförvaltning, snarare än nationell.

Längesedan jag skrev något här. Hälge har gått sina spår nu iaf och har klart med Viltspårchampionatet! Skickat från min E6553 via Tapatalk