Jag hinner med en kort reflektion innan det är dags för familjebestyr följt av en sittning med dovjakt och ny utvärdering ikväll.
Idag har vi mätt den rent optiska förmågan hos respektive sikte utan att titta på prislappen.
Grunden till vårt test är följande upplösningstavla som skrevs ut i A4 i ett antal olika färger och häftades upp på 50m, ett tips är att ni själva skriveöverför bilden och skriver ut den för att förstå hur skillnaderna faktiskt är mellan de olika raderna. De bästa resultaten var rad 20 respektive rad K och de är jädrar i min låda inte stora på 50m
Jag kommer att sammanställa alla protokoll från både mig och Felix så snart jag hinner och orkar men några saker utkristalliserades idag.
Jag och Felix fick väldigt likartade resultat, inte på någon kikare skiljde det mer än en rad mellan våra resultat, det vill säga om Felix kunde läsa texten med 20 punkter kunde jag kanske läsa 25 eller vise versa.
De flesta kikarna tappade bara någon enstaka rad när vi jämförde kantskärpan och hur vi upplevde färgåtergivning respektive blödning.
Väldigt mycket avgörs valet av vad som är rätt kikare för dig av andra faktorer än de ren optiska, det handlar om parallax eller inte, medförstorande eller ej, belysningens intensitet, nollställningsbara rattar etc..
Optiskt praktiskt var skillnaden med något undantag klart mindre än vad jag väntat mig
Vi var också helt överens om hur vi skulle placera kikarna efter dagens övning
Så här såg det ut översiktligt med lite korta kommentarer
Diavari Victory 3-12x56 trots att siktet har 6-7 år på nacken upplevde vi bägge två det som det vassaste siktet med stor jämnhet men skillnaden var nog mindre än vad vi hade trott innan testet.
Hensoldt 4-16x56, snäppet sämre rent optiskt och med ett lite rörigt riktmedel (mildot) även detta sikte var optiskt jämt med fullgod kantskärpa och inget problem med färgåtergivningen (självklart hade det den sedvanliga blåa zeisstonen).
IOR Hunting 4-16x50, faktum är att jag såg en rad bättre med detta sikte än med hensoldten (för Felix blev det tvärt om) men jag tappade en rad både på kantskärpa och vi tappade bägge två en rad på det röda pappret, siktet saknar i likhet med Zeiss och Delta parallaxjustering men om det är ett problem eller inte beror såklart på hur det skall användas.
Minox ZEi 3-15x56 (4A), optiskt helt OK. Jämfört med trion ovan tappar du 1-2 rader som mest vilket ur ett rent praktiskt perspektiv inte spelar jättestor roll. Det föll inte igenom på någon punkt utan var genomgående bra utan att vara bäst någonstans.
Steiner 4-16x56, bra rent optiskt men lite ojämnare i färgåtergivningen än siktena ovan. det belysta riktmedlet var dock riktigt bra men tyvärr hade detta exemplar en höjdjusteringsratt som saknade distinkta lägen och var rätt bedrövlig. Däremot var sidojusteringsratten hel OK.
Swarovski AV 6-18x50, skärpan i centrum var bäst av alla testade sikten men kantskärpan i framför allt ena kanten var rent bedrövlig. Detta är mitt eget sikte som jag använt under många år och jag måste erkänna att jag aldrig reflekterat över den bristande kantskärpan tidigare.
Minox ZEi 3-15x56 (BDC), detta exemplar var ett snäpp sämre optiskt än den andra Minoxen men framförallt var BDC riktmedlet så tunt att jag skulle säga att det är oanvändbart för praktisk jakt. det påminner i grovleken om det hårkors som jag har på min gamla Leupold BR kikare.
Delta Titanium 2.5-10x56, har märktes det tydligt att vi kommit till en billigare/enklare klass rent optiskt och skillnaden mellan detta sikte och de första 7 siktena upplever jag spontant som större än mellan de 7 första siktena var för sig.
Mer utvärdering kommer när jag hunnit få in resultaten från protokollen i burken.
Konkret kan man säga att både jag och felix blev lite småsugna på IORsiktet som kändes väldigt intressant, även Minoxen med 4A kändes som ruskigt prisvärt.
Ikväll fortsätter vi med att Felix kommer att jämföra IOR siktet med hans Hensoldt under praktisk jakt samtidigt som jag kör Minox 3-15x56 parallellt med min Zeiss 3-12x56 ikväll.
Ta hand om er!
//Henrik