Leaderboard

När såg ni senast en fråga på ett forum om var man hittar en "erfaren och pålitlig" rörmokare? Eller en "kompetent" snickare? Eller en "seriös" ekonomisk rådgivare? Märkligt: Bösmakaren ska vara nästan helgonförklarad och fram för allt i världen nästan gratis (ursäkta, det heter "priset ska vara rätt") Men rörmokaren eller snickaren tar man vilken svartfot som helst man kan få tag i - och inte är dom billig heller.... Hmmmmmmmmm........

Jag passar på att kopiera den uppdatering jag gjorde i träningstråden på grannforat (i stort sett den enda tråden jag följer där ) Visst finns det saker att kämpa med för mig precis som för alla andra Vi möter självklart alla utmaningar av olika slag i livet och när det gäller min cancer så är den nog egentligen jobbigare att hantera för min närmaste omgivning än vad den är för mig. Jag behöver bara kavla upp skjortärmarna och köra på efter bästa förmåga, omgivningen är ju de som blir kvar den dagen jag lämnat över stafettpinnen. Som det ser ut nu så har jag dock en positiv utveckling där tumörerna krymper, även om det inte innebär att cancern försvinner så innebär det att jag köper tid och med tanke på den snabba utvecklingen när det gäller cancerbehandling så är jag säker på att de hittar en behandling som kan bota även min cancertyp så småningom, det gäller bara att hänga i fram till dess. Ur ett rent träningsperspektiv har faktiskt sjukskrivningen inneburit ett lyft och fått mig att fundera och fokusera på det lite större perspektivet. Jag har alltid utmanat mig själv även när det gäller mitt arbete och haft arbeten som krävt en hel del av mig, arbetsveckor på 60-70timmar har snarast varit normen och under dessa timmar har jag rätt ofta varit på resande fot. Ett stående inslag har också varit en rätt hög "grundstress" i form av förhandlingar, omorganisationer, personalproblem, affärer som skall gå i lås etc. Jag har helt enkelt kompromissat med och i viss mån prioriterat ned min egen hälsa. Jag har alltid haft vanan att vara på gymmet tidigt, gärna kl 5 på morgonen så även om dagarna varit stressiga så har jag oftast hunnit med 4-5 träningspas i veckan. Det som jag däremot missat har varit återhämtningen, jag har inte ätit optimalt, jag har sovit för lite och jag har varit rätt stressad för att hinna med på dagarna. När jag blev sjukskriven så gick jag in i ett helt annat tempo, jag tränar ungefär lika mycket och håller fast vid träning kl 5 på morgonen men jag lagar i princip all mat jag äter själv, jag sover numera 7.5-8 timmar per natt (på grund av medicineringen är jag väldigt trött på kvällarna vilket innebär att jag oftast går och lägger mig innan 20:30. Jag stressar inte heller utan tar det rätt lugnt, jag jobbar lite hemmavid med trädgården och huset eller så sitter jag en stund med datorn alternativt jagar en liten sväng. Jag har också börjat att följa upp min egen hälsa, träning, kost, sömn, stress etc. på ett strukturerat sätt. Dels eftersom jag är med i en klinisk studie för att bromsa cancern och därigenom får tillgång till rätt omfattande mätdata men också för att det är ett bra sätt att hålla sig sysselsatt med lite hjärngympa Efter att ha följt upp alla dessa parametrar under 31 veckor nu så börjar ett väldigt tydligt mönster att utkristallisera sig. Det blir otroligt tydligt hur framför allt sömn och stress påverkar träningsprestationen, jag har haft ett par perioder där jag av olika anledningar mått sämre rent mentalt vilket också inneburit att sömnen blivit sämre. Genom att logga dessa förändringar så såg jag rätt snabbt att träningsresultaten dessa veckor också sjönk dramatiskt oavsett om jag mätte antal kilo jag lyft eller senare progressionen inom calisthenics. När det gäller kosten så har det inte handlat om att gå ned i vikt för mig utan om att mäta prestation och hälsa samt givetvis även formen. Jag har lärt mig några saker av detta expriment och en av de är hur centrala kolhydraterna är för en bra träningsprestation. Från början åt jag rätt sparsamt med kolhydrater och fokuserade istället på proteinkällan, de kolhydrater jag åt var i princip alltid i form av gönsaker till maten. Å andra sidan åt jag mycket grönsaker till maten men jag avstod i princip helt från potatis, ris, pasta, bröd och åt sparsamt med frukt. När jag bestämde mig för att börja logga allt som kunde ha bäring på min hälsa började jag med att väga allt jag satte i mig under en veckas tid. Jag landade då på ca 2500 kcal per dag, fördelat på drygt 200 gram protein, ca 150 gram kolhydrater och ca 100 gram fett. Det första jag gjorde vara att justera detta till 200 gram protein, 250 gram kolhydrater och ca 70 gram fett med i princip bibehållet kaloriintag. Den förändringen visade sig vara positiv både med avseende på energi, humör och träningsnivå. Även om jag stod still på vågen så minskade också mitt midjemått sakta men säkert samtidigt som jag orkade mer på träningen. Efter ytterligare justerningar så har jag idag lite olika intag beroende på om det är träningsdag eller ej, på träningsdagarna så ökar jag på kolisarna och skär ned på fettet för att på dagarna utan tung träning istället öka på fettet och hålla igen på kolisarna. Kortfattat ser det ut så här: Träningsdag (3 st per vecka) Protein 198 gram, Fett 53 gram, Kolhydrater 381 gram Icke träningsdag (innebär Yoga, balansövningar och någon lugn promenad) Protein 198 gram, Fett 88 gram, Kolhydrater 162 gram. I kombination med närmare 8 timmars sömn, (snitt på 7:43) och låga kortisolnivåer så upplever jag att jag faktiskt är i mitt livs form, jag är pigg och har gott om energi. Jag liggger på en kroppsfettprocent på strax under 10%, en vilopuls på 51-53 och ett blodtryck på ca 110/55. För mig har det varit ett lyft att öka på kolisarna, framför allt att periodisera dem så att jag ökar både det totala kaloriintaget och mängden kolisar på träningsdagarna. För att komma upp i desssa mängder kolhydrater gäller det att satsa på ris, potatis, pasta och en massa frukt vilket i vissa kretsar ses som fullständigt tabu men jag har mätdatan som visar att för mig där jag ligger nu har det varit helt rätt. Läkarna konstaterade att jag även om jag hade riktigt bra hälsomarkörer när jag startade studien i februari så har jag faktiskt förbättrat dem under de tio månaderna som jag ätit tunga bromsmediciner, faktum är att detta uppenbarligen är så anmärkningsvärt att jag i oktober fick besök av en av de medicinskt ansvariga på Novartis (läkemedelsföretaget bakom studien) i England som åkte till Sahlgrenska för att prata med mig och försöka förstå vad jag gjorde. Numera mår jag så bar att det förhoppningsvis är dags att börja jobba igen efter årskiftet om allt går i lås, problemet med det är att det har blivit ohyggligt tydligt för mig hur negativt det liv vi som normala "moderna" människor lever när det kommer till hälsopåverkan. Att hålla koll på maten kommer nog att funka men det stora kruxet kommer att vara att hålla fast vid de goda sömnvanorna och att hålla nere stressnivåerna. Å andra sidan så ger en förändrad livssituation mig ytterligare indata till mitt stora excelark vilket gör att det går att validera min uppfattning ännu tydligare. Nu blev det ett så långt inlägg attt jag väljer att sluta det här trots att jag inte riktit hunnit med allt Lev väl och krama om dina nära och kära!

Tar några till från i somras, vill inte förstöra tråden med en massa bilder direkt. Väntar på snö och jullov nu, så man kan ta några i vinterlandskap. Har brist på sådana.

Den biten sköter LabbeUbbe om, bara boka sig för kurs.

Har gått igenom gamla FB och Insta albumen. Lite blandat att börja med. Mycket tagit med mobilen, med kvalite därefter. Spearfishing och surfing i Australien Svensk sommar Kräftskivaförberedelser

Är inte jättebra på att fotografera och upplever att jag överredigerar saker ibland. Man måste ju börja någonstans, hehe. Kom gärna med synpunkter.

Kornet i mitten. Skickat från min D6603 via Tapatalk

En kvinna kom till mig med en 12,7:a utan papper som dom hade hittat på vinden på hennes föräldrahem. Hon ville ha den värderat då det stod 1867 på den och den borde vara värd mycket pengar. Jamen du får inte ha den då det är ett licenspliktigt vapen svarade jag. Passa på att lämna in den nu när pappa har gått bort- då tar polisen emot den utan frågor Jamen hon hade sett antikrundan om gamla vapen, och det var säkert värt stora pengar, och hon fick minsann ha den om den var äldre än 1890 Ja om den inte kräver gastät enhetspatron (hon hade bara läst hälften) Damen började nu bli märkbart irriterad och trodde att jag försökte lura henne på klenoden och frågade: Vad tror du jag kan få för den? Jag vet inte säkert sa jag, men jag skulle tro mellan 3 och 6 månader Hon har inte synts till sen, så jag vet inte hur hon gjorde med vapnet

Har rött korn och gula bladet på blasern. Vill ha lite safari stuk på denna. Bir de vitt Korn blir det R8 foten, blir de rött så blir de R93 foten. Fundera om man kan få bort de vita på r8 kornet och ersätta de med rött? S

Så skriver en som inte vet...vad har du fått denna skit ide ifrån? /christer

Efter samtal med en forumrist så börja fundera på att göra klart min M98. Allting finns så ska bara iväg!? En bra början är att välja riktmedel! Har dessa att välja på? Synpunkter? De öppna ska nyttjas vid trånga pass. Annars en 1-4. Sen blir bössan snyggare med öppna. S

Hade en bekant med liknande problem. Där "väntade" de in ett dödsfall och pratade snällt med änkan. Sen kunde bössan säljas ut från dödsboet.

Hur är drever och ADB som apportör?

Done. /Christian

Fanns ett kvar på vapex som nu är på väg hem till mig. Sedan är det nog tomt i landet.

Rask lunch prommenad, 4km bara att. Måste hålla uppe flåset så jag orkar träna...

Lägger upp lite bilder vartefter då. Är det någon som vet vad jag har fotograferat för insekt? Första gången jag såg den. Kantareller är också gott!

Kräftor är så gott. Påminner mig om barndomen när man gick längs med stränderna på natten.

Du med dina kontakter får ordna fram dessa.... Förresten vilken är köpes och vilken är hemkörd? Låt andra gissa först. Christian Skickat från min iPhone med Tapatalk

Färre saker som kan fippla betyder mindre strul i aktivt bruk, jag kan nog med viss insikt om de flesta PCP-luftgevär påstå att de är minst sagt felkonstruerade och flippriga, mer av fixarnas paradis än användarnas bästa. Men oaktat det, om situationen kräver det så finns det inget som verkar så effektivt, tyst och precis som ett välfungerande PCP. /Christian

Jag respekterar din åsikt och tänker inte proklamera annat än klart du skall göra som du avser men tag PMT:s, Danskens på allvar. Killarna, vad man än må tycka har koll. Min ytterst ödmjuka bild är dock att det låter som du kanske tar för stor del i valet av möjliga kandidater. Du nämner priset på t ex kal 20 ammuntion men sedan säger du att det handlar om att din käraste skall se om det är kul att krossa duvor i sommarstugan. Jag tänker då, blir det verkligen så jäkla dyrt. 1.67 kr för kal 20 stål mot 1.40 kal 12? Hur många tusen kommer hon skjuta per år? Min förslag är att du tar med henne och åk till något ställe, typ Torsbo, där utbudet på allt möjligt är stort samt åk till de olika i Sthlms-området även Uppsala. Ta det som en kul grej som ni gör tillsammans även om det kan kännas jobbigt att åka 40 mil enkel väg till Torsbo. Låt henne känna och du kan känna samtidigt så kan ni samspråka kring vad det är som gör att hon känner att din bössa t ex är tung. Jag, precis som vad flera andra sagt, tror det handlar om balans och att hon gör rätt. Jag är ju i samma situation med min fru som även hon börjar sniffa på det här med hagelskytte. Jag tänker göra ovanstående men främst tänker jag innan vi letar bössa åka till Susegården, då jag gillar deras instruktörer, och bjuda henne på några timmars skytte med något av deras vapen - gärna lite olika både kal 12 och kal 20, så får hon själv med hjälp av utomstående bilda sig en uppfattning. Därefter kan jag komma in och börja leta om det är intressant. Min 0,02£ - för givetvis köper du senare en fin lätt och välbalanserad engelsk svs till henne...!

Skickar PM

Riktigt snygga foton!

Tack Jantan och Shamani för de roliga kommentarerna! Jantan, efter att ha kollat dina bilder vet jag inte hur mycket i lä du egentligen ligger, haha! Snarare tvärtom!

Tror inte att du förstör fototråden med bilder filip.......ös på bara!! [emoji3]

Kul att det är lite verksamhet på vinterhalvåret! Nästa söndag börjar Mälarcupen i engelsk sporting med 100 duvor hos Gyttorp SSK, Munkhyttan,Lindesberg. Äntligen får man raska iväg några smällar igen!

De fasta riksmedierna hjälper nog inte mycket, möjligen de fasta riktmedlen. iPhone har ibland sin egen agenda.

Kaloriräknande, gym och kosttillskott gjorde detta under ett år: (Printat från min Instagram därav kass kvalité)

Vad har du tänkt jaga med den? Var kräsen när du väljer. Kontakta dreverklubben prata med avelsrådet. Säg vad du är ute efter så brukar dem kunna vägleda. Likaså jaktprovsdomare. Duktiga hundar sprider sig o domare brukar minnas sådana hundar. Börjar sakna denna jakt så smått igen faktiskt. Lycka till! S.